Många elever med intellektuell funktionsnedsättning och/eller neuropsykiatriska diagnoser (NPF-diagnoser) har svårt för att finna motivation till skolan. Samtidigt är motivationen för skolan en viktig faktor för skolframgång. Syftet med denna studie var att öka kunskaperna om motivationens betydelse för lärande och välbefinnande hos elever i grundsärskolan och KSU1 samt hur vuxna runt dessa elever stöttar elevernas motivation och samverkar med andra yrkesgrupper och vårdnadshavare. Studien sökte svar på; Hur uppfattar vuxna runt elever i grundsärskolan och KSU motivationens betydelse för lärande och välbefinnande? Hur möjliggör olika yrkesroller i skolan och vårdnadshavare arbetet för att göra undervisningen och vardagen begriplig, hanterbar och motiverande nu och i framtiden? Hur ser olika yrkesroller och vårdnadshavare på möjligheten till samverkan kring eleverna för att stärka deras motivation nu och i framtiden? Antonovskys teori om känslan av sammanhang (KASAM) var tidigt i arbetet med studien en inspirationskälla som fungerade som ett ramverk. För att samla in data i studien användes kvalitativa intervjuer med vuxna (vårdnadshavare, lärare, assistenter, speciallärare och rektorer) som fanns runt elever i grundsärskolan och KSU. Studiens resultat visar på att elevers motivation till skolan är viktig för känslan av att lyckas och att vuxnas relationer till elever är en viktig faktor för att skapa lärandesituationer där elever ska känna motivation och välmående. Av studien framgår att betydelsen av en väl fungerande samverkan mellan hemmet och skolan och mellan yrkesgrupper kring att främja motivationen hos eleverna är stor.

Barn riskerar att fara illa eller dö när anmälningsskyldiga underlåter att följa den lagstadgade anmälningsplikten. Denna studie har därför genom sex kvalitativa semi- strukturerade intervjuer undersökt hur anmälningspliktig skolpersonal upplever att organisatoriska faktorer påverkar deras skyldighet att anmäla oro till socialtjänsten, samt vilka faktorer som anses underlättande eller försvårande i anmälningsproceduren. Kuratorer, pedagoger samt skolledare har deltagit i undersökningen. Organisationsteori och Lipskys handlingsutrymmesbegrepp har använts som teoretiska utgångspunkter. Tematisk analys har tillämpats. Resultatet indikerar att skolornas organisering kan underlätta eller försvåra anmälningsproceduren. Det upplevs positivt om anmälningsrutinen är organiserad så att pedagogerna inte behöver underteckna orosanmälningar – för att skydda relationen till eleven. Synen på socialtjänsten bland vårdnadshavare beskrivs vara negativ och påverka beslut om anmälan. Förmågan och möjligheten att upptäcka sådant som kan föranleda en orosanmälan beror på hur skolan är organiserad samt personalens yrkesroll och arbetsmetoder. Vidare är beslut om orosanmälan kontextbundet och beror till stora delar på vårdnadshavarnas respons när skolpersonalen uttrycker sin oro. Formella och informella möten beskrivs underlätta anmälningsproceduren då kollegial samverkan minimerar risken att elever faller mellan stolarna. Sekretessen mellan socialtjänst och skola upplevs försvårande. En lättad sekretesslagstiftning för att främja samverkan mellan socialtjänst och skola beskrivs vara önskvärt. Avslutningsvis finns en rad faktorer, både organisatoriska och individuella vilket ökar eller begränsar skolpersonalens handlingsutrymme i anmälningsproceduren, exempelvis personalens utbildning, arbetslivserfarenhet, yrkesroll samt organisationens rutiner.

Bakgrund: Den vanligaste hälsobördan bland personer med funktionsnedsättning är psykisk ohälsa. Skolpersonalen på lågstadiet är betydelsefulla för att främja elevers psykiska hälsa och välbefinnande i skolan. Syfte: Att belysa skolpersonalens perspektiv på hälsofrämjande arbete med fokus på psykisk hälsa och välbefinnande bland elever på lågstadiet. Metod: Kvalitativ design där urvalet bestod av fem informanter, alla legitimerade lärare på lågstadiet, varav två inom fritidshemsverksamhet. De representerade fyra olika kommunala skolor i Skåne; en skola i storstadsmiljö och tre skolor i mindre tätorter. Intervjuerna utgick från en semistrukturerad frågeguide och genomfördes face-to-face hösten 2023. De transkriberades och analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Skolpersonalen upplever att elevers psykiska hälsa och välbefinnande har försämrats, vilket även påverkar undervisningen. De ser sig själva som viktiga resurser för hur eleverna mår, som förebilder för elevers välmående och genom hälsofrämjande pedagogik. Skolpersonalen upplever också att goda relationer med föräldrar är viktigt, då föräldrars inflytande på barnen har betydelse för barnens psykiska hälsa och välbefinnande. Samtidigt berättar skolpersonalen om att föräldrar kan försvåra hälsofrämjande arbete om de tar mycket tid och energi. Strukturellt hälsofrämjande arbete upplevs som utmanande, och mycket arbete handlar om att ’släcka bränder’ utifrån ett individperspektiv. Skolpersonalen har även organisatoriska hinder som behövs överbryggas, arbetskraven har ökat och de ser utmaningar med stora barngrupper, vilket upplevs påverka skolpersonalens välmående såväl som elevernas. Slutsats: Skolpersonalen upplever att det finns ett mycket större behov av att arbeta förebyggande och främjande med psykisk hälsa på lågstadiet än vad det finns utrymme för idag. Mer kunskap behövs kring hälsofrämjande perspektiv, samt vägledning och tydlighet om hur arbetet ska utföras och prioriteras. I ett sådant arbetet bör personalens utmanade arbetsmiljö tas i beaktande. / <p>Betyg i Ladok 240204.</p>

I Sverige beskrivs gängkriminalitet som ett ökande samhällsproblem som blivit alltmer utbrett bland barn och unga. För att skydda de unga kan skolan som arena vara med och påverka genom förebyggande arbete. Gängsnacket är ett nylanserat stödmaterial för föräldrar och andra viktiga vuxna, med syfte att undvika att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk. Denna studie syftar till att undersöka skolpersonalens erfarenhet från skolans tidiga implementering av det brottsförebyggande stödmaterialet Gängsnacket.  Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med tre kuratorer och tre lärare från tre skolor i en större stad i Mälardalsregionen. Intervjuerna analyseras med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat visar att det fanns ett behov av ett stödmaterial som Gängsnacket samt att skolpersonalen upplevt materialet meningsfullt i sitt arbete. Informanterna ser positivt på materialets användbarhet och framtid, däremot finns önskemål om vidare utveckling för fortsatt användning. Resultatet diskuteras utifrån implementeringsmodellen Community readiness model för att bedöma hur redo skolorna är för det nya materialet. Trots att hänsyn tagits till att materialet är nytt och skolorna är i en tidig fas av användandet kan vissa brister ses i den tidiga implementeringen. Brister ses bland annat när det kommer till planering av skolans användning och samverkan kring materialet med andra aktörer. Genom en bättre planering som inkluderar mål kan eventuellt prioritering och samverkan på skolan förbättras, vilket är faktorer som kan påverka hur lyckad implementeringen av den nya insatsen, Gängsnacket, blir.

No description available.

The school must work to detect, prevent and provide protection in case of emergency situations to students who are exposed to honor-related violence and oppression. The research about how schools should work with honor-related violence and oppression is lacking. The aim of the study was to investigate how school staff work with students who are subjected to honor-related violence and oppression. The study is based on six qualitive interviews with school staff: principals, school counselors and teachers. The result showed that the schools are working to create relations with students and their parents, the schools have an action plan, offering counselling from the school counselor and the school staff is organizing boy groups where they discuss masculine standards, girl groups where the school staff strengthens the girls by talking about women’s rights and parent groups where the school staff supports the parents in their parenting roles. We can see differences in the work based on the school staff's own interest and knowledge. / Skolan ska arbeta med att upptäcka, förebygga och ge skydd vid akuta situationer till elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det saknas tillräckligt med forskning för hur man ska arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal arbetar med elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien grundar sig på sex kvalitativa intervjuer med skolpersonal: rektorer, skolkuratorer och lärare. I resultatet framkom det att skolorna arbetar med att skapa relationer till elever och deras föräldrar för att kunna upptäcka elevers utsatthet, skolorna hanterar problematiken med en handlingsplan samt genom att erbjuda samtalsstöd från skolkuratorn och det förebyggande arbetet består av att skolpersonalen anordnar pojkgrupper där de diskuterar maskulinitetsnormer, flickgrupper där skolpersonalen stärker flickorna genom att prata om kvinnors rättigheter och föräldragrupper där skolpersonalen stödjer föräldrarna i deras föräldraroller. Vi kan se skillnader i arbetet utifrån skolpersonalens eget intresse och kunskaper.

Inledning Ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen, med syfte att konsumeras av människor, slängs eller går förlorad. Detta innebär att enorma resurser, som går till produktionen av livsmedel, går åt till ingen nytta. Om matsvinnet minskar skulle det innebära minskade utsläpp, lägre energi- och råvaruförbrukning och en minskad miljöpåverkan. Matsvinn är inte ett nytt forskningsområde, men det finns ett behov av fler studier som berör åtgärder för att minska det. En stor del av allt matsvinn i Sverige uppkommer i storkök och då framförallt i skolor, vilket leder till syftet med denna studie.   Syfte Syftet är att undersöka vilka metoder för minskat matsvinn som några utvalda gymnasieskolor använder sig av, personalens upplevelse av dessa metoder och deras tankar om förbättringsåtgärder.   Material och metod Intervjuer och observationer genomfördes i form av ett fokuserat fältarbete på fyra gymnasieskolor i Helsingborg. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Litteraturen i bakgrunden användes som ett analytiskt verktyg.    Resultat De metoder som skolorna använde sig av var: serveringssätt, tillvaratagande, utformning av sopkärl, kommunikation, tävling samt vägning och statistik. De förbättringsförslag som uppkom var bättre schemaläggning, förbättrad kommunikation mellan måltidspersonal och skolans personal samt undervisning om matsvinn.   Slutsats De metoder som upplevdes vara mest effektiva var mindre storlek på serveringsredskapen, tillvaratagande av mat, mindre sopkärl och vägning, medan smakskedar tycktes fungera sämre. Kommunikationen mellan måltidspersonal och skolans personal behöver förbättras för att underlätta matsvinnsarbetet. Undervisning om matsvinn kan vara ett sätt att involvera eleverna i arbetet. / Introduction About one-third of all food produced for human consumption in the world is either wasted or lost. This means that large amounts of resources, which are used in the production of food, are used in vain. If the food waste would decrease it would reduce the carbon dioxide emissions, lower the energy- and raw material consumption and reduce the environmental impact. Food waste is not a new area of research, however, there is a need for more studies that address methods for reducing it. A big part of the food waste in Sweden comes from large-scale catering establishments, especially from schools, which leads to the aim of this study.   Aim The aim is to study which methods a couple of upper secondary schools are using for reducing their food waste, the employees experience of the methods and their thoughts on measures of improvement.     Method Interviews and observations were carried out using focused ethnography in four upper secondary schools in Helsingborg. The collected data was reviewed using thematic analysis. The literature in the study was used as an analytical tool.   Results The methods used by the schools consisted of different ways of serving, re-using food, smaller garbage cans, communication, competition, and measuring and keeping track of the food waste.    Conclusion The methods perceived as most efficient were smaller sized serving tools, utilizing and re-using food, smaller garbage cans and measuring the food waste, while spoons used to taste the food before serving yourself was not considered as useful. The communication between the school and the kitchen staff needs to improve to facilitate the task of reducing food waste. Lectures about food waste could be a way to involve the students in the task.

The aim of this essay was to gain a deeper understanding about how school employees interpret and practice school law regarding cyber-bullying that occurs between pupils on the internet. To examine this we used a qualitative method. We completed eight interviews with five teachers, one headmaster, one school welfare officer and one special educationist. These eight school employees were from four different high schools. In our interviews we found that the school employees thought it was difficult to define different concepts within the school law such as in association with the occupation and offensive behaviour which prohibits them from interpreting the school law in the same way. These concepts were what seemed to make the law unclear when it came to situations involving cyber-bullying. We also found that they regarded the equal treatment plan as their most important tool when working with cyber-bullying even though they were uncertain about whether it was practiced when a situation emerged. This because of the school employees´ discretion that seemed to dominate more than what the school law states in most situations when it came to assessing how serious a cyber-bullying situation was and how it should be handled. We also understood that the school employees required more discussions and education regarding cyber-bullying in order to gain a deeper understanding of how to handle the problem. It seemed that cyber-bullying was not a prioritized matter due to that the employees had a lot of other things to attend too.

This essay is a comparative research between pupils' experience of how the headmaster, teachers and other school staff interpret and apply the democratic education. The results are based on a survey carried out in senior high school, as well as interviews with the school staff. The democratic education charge has a long history of Swedish school system and is the basis for the maintenance of a democratic society. Both policy paper of state investigations and researchers in the field, regard to school as the primary and unique instance in order to promote and develop democratic skills in children and young people. However, it is shown that those who come out from school lack of knowledge and awareness of democracy and the will to speak their mind. The increased globalization and the rapidly changing society places great demands on the individual in order to maintain a democratic society in future. The school staff within this study is very aware of the democratic education charge but points out that time for joint discussion and clarification of the charge towards the pupils would facilitate the work, this is confirmed by the pupils that to a large extent believes that the school system is working in accordance with what political papers says, but it does not take place in the same way and to the same degree among all the staff. There are also students who are not aware of the school democracy education mission. Pupils and staff have a common view of what democracy means and the skills required in future democratic society, especially communication skills. Something that indicates that the school system still manage to carry out its mission in spite of the fact that it is not expressed or evaluated. The staff carries out the democratic education charge on somewhat different ways could be interpreted as the school's view on the concept of democracy is alive and in accordance with the definition.

Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten och skolan upplever att samverkansprocessen fungerar mellan verksamheterna när det kommer till ungdomar i högstadiet med drogrelaterad problematik. Studien är kvalitativ i sin form och grundar sig på ett abduktivt synsätt och en hermeneutisk tolkningslära. Studiens empiri har insamlats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med fyra stycken socialsekreterare på Barn- och Ungdomsenheten på socialtjänsten, två stycken lärare samt två skolkuratorer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval har använts i studien och en tematisk analysmetod har använts för att analysera empirin. Empirin har även analyserat med hjälp av två teoretiska ansatser: systemteori och Bourdieus teori om maktens fält samt kunskapsöversikten. Resultatet visar att det finns ett flertal faktorer som påverkar samverkansprocessen mellan socialtjänsten och skolan, faktorer som handlingsutrymme, makt, sekretess, okunskap och resurser. Det finns en önskan hos båda parterna om mer samverkan mellan verksamheterna för att ungdomar med drogproblematik skall kunna upptäckas i ett tidigt skede och få de insatser som de behöver. Konsekvenserna av en icke fungerande samverkan kan leda till att ungdomar med drogproblematik missas och faller mellan stolarna vilket leder till att de inte får den hjälp och stöd som de behöver. / The aim of this study is investigate how social services and school experience how the collaboration process works between them when it comes to youth in high school with drug- related problems. The study is qualitative in its form and is based on an abductive approach and a hermeneutic interpretive theory. The empirical material includes semi-structured interviews collected through a goal oriented convenience sample. The interviews include four social workers in the child and youth unit on social services, two teachers and two school counsellors. A thematic analysis method has been used to synthesize data. Two theoretical approaches were used in the analysis of the results; systems theory and Bourdieus field theory of power, as well as previous research. The results show that there are many factors that affect the collaboration process between the social service and the school, factors like scope of actions, authority, secrecy, lack of knowledge and resources. There is a desire among both parts to create more collaboration between them so that the young people with drug-related issues could be detected at an early stage and get the interventions they need. The consequences of a non-functioning collaboration can lead to young people with drug-related problems being missed and falling between the cracks, which leads to them not receiving the help and support they need.