I dagens skolpolitik är det, och har det varit, debatt kring musikämnet. I den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nämligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt ämne. Detta har således vart debatterat bland såväl lärare som politiker. För en blivande musiklärare väcker detta tankar och funderingar kring musikämnets utveckling. Kanske kan detta även komma till att bli en konsekvens i grundskolan?   Syftet med denna uppsats var att kartlägga musikundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv med hjälp av de olika kursplanerna i musik. Ytterligare är syftet med studien att ta reda på musikens påverkan på människan med kopplingen till eleven i skolan. Ett tredje syfte är att undersöka synen på musikundervisningen i grundskolan ur ett politiskt perspektiv. Genom att använda olika metoder, triangulering (Bryman, 2002), användes således såväl informationskällor som undersökningsmetoder för att besvara frågeställningarna för studien. Läroplanerna studerades liksom forskning kring musiken och människan. Genom en kvalitativ metod intervjuades tre skolpolitiker kring deras syn på musikämnet. Kursplanerna i musik gav en bild av musikundervisningens utveckling genom de olika läroplanerna. Forskning kring musikens påverkan på människan pekade såväl på hur musik påverkar människan som vad musikundervisningen i sin tur kan bidra till.  Vid intervjuerna med politikerna framgick en klar gemensam åsikt; musikämnet i skolan är viktig och den har en självklar plats i skolan. Genom tidigare forskning har man således kommit fram till att musikämnet kan främja såväl lärandet som kreativiteten hos elever. Det blir en intressant diskussion när man således ser de fördelar musikämnet kan ha för eleven i skolan, i jämförelse med den riktning skolpolitiken tagit i och med GY11.

Uppsatsen är en jämförande studie av interaktiv och linjär dokumentär. Vad är det bästa med att vara lärare? Vad finns det för problematik i dagens skolpolitik? Detta är några av de frågor som tas upp i dokumentärerna. Syftet med projektet är att söka svar på hur upplevelsen av lärarnas situation skiljer sig om interaktiv dokumentär ställs mot linjär dokumentär. Verklighetsåtergivning blir ett centralt begrepp, hur kan jag som filmare återge och förmedla någons verklighet? För att förstå nya mediers möjligheter blickar uppsatsen både framåt och bakåt på den utveckling som lett fram till dagens tekniska framsteg. Projektet tar avstamp i Bill Nichols teorier om den skapande processen inom dokumentärgenren. Mark Cousins och Kevin Macdonald ger viktiga insikter i hur dokumentärfilmen har utvecklats och vilken traditon den kommer ifrån. Metoden jag använt för att skapa den interaktiva dokumentären bygger på Sandra Gaudenzis teorier om ”The hitchhiking mode”. Analysen av materialet genomförs genom kvalitativa intervjuer med 10 respondenter. Projektet visar att det finns skillnader i verklighetsåtergivningen mellan interaktiv och linjär dokumentär. I den interaktiva dokumentären får betraktaren överta vissa roller från filmmakaren och detta påverkar både uppfattning av och innehållet i dokumentären.

Syftet med denna undersökning är att jämföra Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, med föregångarna Lpfö 98 rev 10 och Lpfö 98 för att analysera revisionerna 2010 och 2018 ur ett skolpolitiskt perspektiv. Efter en innehållsanalys av förändringarna i läroplanen har dessa analyserats i förhållande till de skolpolitiska idéer som träder fram i regeringens uppdrag till Skolverket, motioner och propositioner samt Skolverkets arbete med revisionerna.    Under mandatperioden med en borgerlig alliansregering reviderades 2010 Lpfö 98 första gången och de inrättade Skolinspektionen. 2010 skrevs också förskolan in i Skollagen och blev en del av skolväsendet. Denna revision, tillsammans med ny skollag innebar ett närmande av förskolan till skolan med fokus på kunskapsmål och undervisning. Revisionen 2018 har inneburit omfattande förändringar i förskolans läroplan. Skolverket menar att många förändringar är utförda i syfte att göra den mer lättläst genom att disponera om texten, formulera om meningar och sätta nya rubriker. Det har gjorts en markering av vikten av omsorg men utan att tydliggöra innebörden. Undervisning, lek och jämlikhet har förtydligats och genom dessa fått en förskjuten innebörd. Hållbar utveckling som kunskapsmål och förhållningssätt har tillkommit. Den ”röd-gröna” regering som står bakom revisionen 2018 har genom förtydliganden och förskjuten innebörd i begreppen undervisning, lek och omsorg markerat förskolan som särart och ett fjärmande från skolan.

<p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.</p><p> </p><p>Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: <em>Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap</em> och<em> Den allmänna bilden av skolan. </em>Utifrån dessa teman har vi även undersökt likheter och skillnader mellan de två perioderna.</p><p> </p><p>Vi har kommit fram till att debatten är entydigt negativ till skolan. Mycket fokus läggs på frågan om vad som är skolans huvudsakliga uppgift – kunskap eller omsorg. Målen i styrdokumenten beskrivs vara otydliga. <em>Kunskap</em> är ett begrepp som används som slagträ i debatten men som aldrig definieras.</p><p> </p>

Denna uppsats är en fallstudie där gestaltningsteori används för att analysera hur tvåolika typer av svenska tidningsmedier har gestaltat läraryrket i två olika valrörelserdär den skolpolitiska frågan stått i centrum: 2010 och 2018.Materialet utgörs av totalt 114 artiklar som hämtats från dagstidningarna DagensNyheter och Aftonbladet samt från de två fackliga tidningarna Lärarnas Tidning ochSkolvärlden och som alla publicerats under de sista tre veckorna innan respektive val.En diskursanalytisk metod har använts och det övergripande syftet med studien äratt studera hur mediernas gestaltningar av lärare har påverkat den skolpolitiskadiskurs som rör läraryrket, dess problem och de föreslagna lösningarna.Frågeställningarna har sökt svar på hur de olika medierna valt att gestalta läraryrketoch hur den skolpolitiska diskursen i tidningarna sett ut vid de två studeradevalrörelserna.I studien nås slutsatsen att framför allt dagstidningarna tenderar att gestaltaläraryrket på ett väldigt episodiskt sätt, som inte sätter yrket i en större och merstrukturell skolpolitisk kontext, medan facktidningarna överlag tenderar att användaen något mer tematisk gestaltning som visar upp läraryrket ur en bredare ram. Denepisodiska övervikten vad gäller gestaltningar får tydliga effekter på den skolpolitiskadiskursen i de två studerade valrörelserna, där mediernas kortfattade och enklagestaltningar är med och producerar likaledes enkla lösningar på stora skolpolitiskafrågor.I undersökningen visas också att vilka som får komma till tals om läraryrket ärcentralt för hur yrket, dess problem och föreslagna lösningar framställs och attskillnaderna i diskursen kan kopplas till vilka som får uttala sig om yrket: om det ärpolitiker (vilka är överrepresenterade i dagstidningar) eller om det är faktiskskolpersonal (som tillåts ta större plats i den fackliga diskursen).I studien visas dock tecken på att morgontidningen Dagens Nyheter tagit steg moten mer tematisk gestaltning under 2018 års valrörelse än under 2010 års, därläraryrket och dess problem på ett helt annat sätt kopplas till en större samhällspolitiskoch samhällsekonomisk kontext än tidigare.

<p>Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka läxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkätundersökning och intervjuer med verk-samma lärare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med läxor. I undersökningen har framkommit att lärarnas främsta syften med läxor är att träna ansvar, få föräldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befästa kunskaper genom färdighetsträning. Med den nuvarande regeringen har läxan tillsammans med betyg samt ”ordning och reda” legat i fokus. Vi gör en ansats till att beskriva den rådande politiska opinionen beträffande skolfrågor. Vi har velat belysa två olika politiska falanger genom att ställa dem mot var-andra. Till grund för vår analys, av det resultat vi erhållit ligger förutom vår egen undersök-ning, aktuell svensk och amerikansk forskning och annan adekvat litteratur och rapporter rörande ämnet. Här talas om stress, inkräktning i privatliv, ansvarstagande och att läxbör-dan för elever har ökat. Vi har gjort en historisk tillbakablick om läxans ursprung, för att se dess tillämpning i sko-lans historia. De slutsatser vi drar av resultatet är att läxan som företeelse är så etablerad att den sällan blir ifrågasatt och att det är upp till varje enskild pedagog att själv ta ställning till hur och om den skall brukas i undervisningen. Nyckelord Läxa Hemuppgift Hemarbete Skolpolitik Familjeliv Stress Ansvar</p><p>Summary The present essay has the purpose to examine homework as a phenomen. In this study we have done a questionnaire and interviews survey with active teachers, our purpose is to examine pedagogues individual purposes and intentions with homework. In this essay it appears that teachers main purpose with homework is to train responsibility, to get parents engagement in schoolwork and for pupils to fortify knowledge by ability training. We have also done a historiography about the homework’s extraction to see its application in history of education. The government has the homework with grade and dicipline in focus. We will try to de-scribe the current political opinion regarding school questions. We want to clarify the two political groups, by standing them against each other. The basis of our analysis is the result that we finded in our survey, Swedish actual debate, American research and other qualified litterateur and reports about the subject. It talks about stress, invasion of private life, re-sponsibility and that the homework has increased for the pupils. The conclusions we can se is that homework as a phenomenon is so established that it is hardly ever questioned, and it is up to each teacher to take position whether it is a tool to have in the teaching or not. Key words Homework, school political, family life’s, stress, responsibility</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.</p><p>Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan. Utifrån dessa teman har vi även undersökt likheter och skillnader mellan de två perioderna.</p><p>Vi har kommit fram till att debatten är entydigt negativ till skolan. Mycket fokus läggs på frågan om vad som är skolans huvudsakliga uppgift – kunskap eller omsorg. Målen i styrdokumenten beskrivs vara otydliga. Kunskap är ett begrepp som används som slagträ i debatten men som aldrig definieras.</p>

Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka läxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkätundersökning och intervjuer med verk-samma lärare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med läxor. I undersökningen har framkommit att lärarnas främsta syften med läxor är att träna ansvar, få föräldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befästa kunskaper genom färdighetsträning. Med den nuvarande regeringen har läxan tillsammans med betyg samt ”ordning och reda” legat i fokus. Vi gör en ansats till att beskriva den rådande politiska opinionen beträffande skolfrågor. Vi har velat belysa två olika politiska falanger genom att ställa dem mot var-andra. Till grund för vår analys, av det resultat vi erhållit ligger förutom vår egen undersök-ning, aktuell svensk och amerikansk forskning och annan adekvat litteratur och rapporter rörande ämnet. Här talas om stress, inkräktning i privatliv, ansvarstagande och att läxbör-dan för elever har ökat. Vi har gjort en historisk tillbakablick om läxans ursprung, för att se dess tillämpning i sko-lans historia. De slutsatser vi drar av resultatet är att läxan som företeelse är så etablerad att den sällan blir ifrågasatt och att det är upp till varje enskild pedagog att själv ta ställning till hur och om den skall brukas i undervisningen. Nyckelord Läxa Hemuppgift Hemarbete Skolpolitik Familjeliv Stress Ansvar Summary The present essay has the purpose to examine homework as a phenomen. In this study we have done a questionnaire and interviews survey with active teachers, our purpose is to examine pedagogues individual purposes and intentions with homework. In this essay it appears that teachers main purpose with homework is to train responsibility, to get parents engagement in schoolwork and for pupils to fortify knowledge by ability training. We have also done a historiography about the homework’s extraction to see its application in history of education. The government has the homework with grade and dicipline in focus. We will try to de-scribe the current political opinion regarding school questions. We want to clarify the two political groups, by standing them against each other. The basis of our analysis is the result that we finded in our survey, Swedish actual debate, American research and other qualified litterateur and reports about the subject. It talks about stress, invasion of private life, re-sponsibility and that the homework has increased for the pupils. The conclusions we can se is that homework as a phenomenon is so established that it is hardly ever questioned, and it is up to each teacher to take position whether it is a tool to have in the teaching or not. Key words Homework, school political, family life’s, stress, responsibility

Sammanfattning Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan. Utifrån dessa teman har vi även undersökt likheter och skillnader mellan de två perioderna. Vi har kommit fram till att debatten är entydigt negativ till skolan. Mycket fokus läggs på frågan om vad som är skolans huvudsakliga uppgift – kunskap eller omsorg. Målen i styrdokumenten beskrivs vara otydliga. Kunskap är ett begrepp som används som slagträ i debatten men som aldrig definieras.

Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.   Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan. Utifrån dessa teman har vi även undersökt likheter och skillnader mellan de två perioderna.   Vi har kommit fram till att debatten är entydigt negativ till skolan. Mycket fokus läggs på frågan om vad som är skolans huvudsakliga uppgift – kunskap eller omsorg. Målen i styrdokumenten beskrivs vara otydliga. Kunskap är ett begrepp som används som slagträ i debatten men som aldrig definieras.