The aim of this essay is to examine how teachers view their role in an intense school closuredebate regarding a couple of small rural schools in a Swedish municipal, as well as whataffects their standpoint. Based on previous studies regarding the symbolic value of schools inrural areas, the essay hypothesizes that teachers working and/or living in affected rural areasexhibits a stronger citizen agent narrative than teachers working in non-affected urban areas,who are more likely to exhibit a state agent narrative. The results show that teachers viewtheir role differently; teachers who worked and lived in the affected rural area exhibitedstronger political dissatisfaction, and a stronger citizen agent narrative, than teachers whoworked in non-affected areas, who generally exhibited a state agent narrative. The mainfinding of this study is that a majority of the teachers explained their level of engagement byreferring to whether they were personally affected or not; teachers living in threatenedcommunities were, for this reason, the only teachers officially engaged in the protests.

Debatten om kvinnor och flickor som bär slöja, pågår i Europa. I Sverige har motioner och förslag om slöjförbud på skola lämnats in på både nationell och kommunal nivå. Denna uppsats har som avsikt att undersöka och beskriva hur de politiska förslagen ser ut gällande slöja på barn i skolan, samt att belysa idéer som ligger bakom debatten. Detta har gjorts genom att läsa och granska motioner, partiernas egna material samt debattartiklar som är skrivna av politiker inom riksdagspartierna. Materialet har sedan analyserats utifrån framing, samt kategoriserats utifrån det teoretiska ramverket; jämställdhet och sekularism. I resultatet visade det sig att, även om Sverigedemokraterna var det enda partiet som lagt fram förslag om slöjförbud på nationell nivå, fanns politiker inom alla partier utom Centerpartiet och Miljöpartiet som hade förespråkat samma förslag. Dessutom fanns det politiker inom alla partier som ansåg att slöjan var problematisk. Vidare framkom det att de flesta politiker i Sverige argumenterat utifrån ett jämställdhetsperspektiv, där slöjan ofta beskrivits som kvinnoförtryckande, sexualiserande eller i liknande termer. Det var också vanligt att beskriva slöjan som en kulturkrock och integrationsproblem med hänvisning till jämställdhet, men desto mindre vanligt att beskriva den som tecken på islamistisk fundamentalism. Endast sverigedemokrater gjorde en sådan koppling. Vidare fanns några politiker som försvarade slöjan med beskrivningar av religionsfrihet och mjuk sekularism, samt andra som åberopade en hårdare sekularism, där religiösa symboler inte skulle finnas i skolvärlden. Slutsatserna i denna uppsats är att det finns brett politiskt stöd för någon form av begränsning av slöjan, samt att idéerna i slöjdebatten ofta kretsar kring jämställdhet och mindre om sekularism.

AbstractAbstract Hultqvist, Erik & Sköld, Johan (2011). Debatten om ordning reda. The debate on order in school. Syftet med studien är att beskriva och analysera den skolpolitiska debatten om ordning och reda. Den tidigare forskningen har visat att media ger en bild av skolan där oordning har tilltagit samt att läraryrket har tappat i status. Vår undersökning ämnar ge en tydlig och nyanserad bild av debatten. Vad är det som sägs i debatten? Vilken slags argumentation förekommer? Vilka är det som uttalar sig? I vilka sammanhang i den skolpolitiska debatten förekommer begreppet ordning och reda? Detta är frågor som besvaras i arbetet. Svaret har vi fått fram genom att analysera narrativen i tidningsartiklar som innehåller begreppskonstuktionen ordning och reda. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter och Lärarnas Nyheter mellan åren 2006 och 2010. Det framkom två olika narrativ i artiklarna där det ena är en skola i kaos och lösningen på problemet är mer kontroll och ökade befogenheter till lärarna. Den andra synen menar att debatten är missvisande, bakåtsträvande och inte leder till någon skolutveckling och att skolans problem är mer komplext än så. Den effektiva argumentationen har lett till att en sida står för ordning och reda, samtidigt som den andra sidan måste försvara att deras idéer inte är detsamma som oordning och oreda.Nyckelord: Narrativ, Mediadebatt, Ordning och reda, Skolpolitik.

Under 2000-talet har det i Sverige genomförts två gymnasieutredningar som har syftat till att reformera gymnasieskolans struktur. Den första utredningen tillsattes år 2000 av den då sittande socialdemokratiska regeringen och fick namnet ”Åtta vägar till kunskap – En ny struktur för gymnasieskolan.”. Politiska motsättningar gjorde dock att de påföljande reformerna, vilka skulle genomföras 2007, blev tämligen blygsamma och vid regeringsskiftet 2006 drog den nya alliansregeringen helt tillbaka reformerna för att själv tillsatta en ny utredning. Utredningen, som fick namnet ”Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola”, ligger till grund för den gymnasiereform som börjar gälla hösten 2011. I uppsatsen görs en jämförande kvalitativ innehållsanalys av de två gymnasieutredningarna i syfte att undersöka vilka skolpolitiska undertoner som kan utläsas ur utredningarna och vilka likheter respektive skillnader som finns. Analysen görs med hjälp av fyra skolpolitiska dimensioner: 1) utbildningens funktioner, 2) sammanhållning kontra uppdelning, 3) generell kontra selektiv inriktning samt 4) styrning och inflytande. Uppsatsen visar att det i flera avseenden går att utläsa tydliga skolpolitiska undertoner ur de två gymnasieutredningarna. Särskilt tydliga befinns dessa undertoner vara i analysen av utbildningens funktioner samt i analysen av huruvida utbildningen ska vara sammanhållen eller uppdelad. Här finns också tydliga skillnader mellan de två utredningarna. Även i andra avseenden råder det skillnader mellan utredningarna. När det gäller styrningen av, och inflytandet över, utbildningen befinns likheterna däremot vara större.

Resultaten av mycket forskning om läraryrket pekar på att förutsättningarna för att arbeta som lärare har förändrats på senare tid och att läraryrket idag är ett helt annat jobb än vad det tidigare varit. En utgångspunkt för denna studie är att detta kan medföra svårigheter för lärare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka vilka offentliga berättelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses påverka lärarna när det gäller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjälp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers.Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, även om lärarnas betydelse understryks, fokuserar på att den svenska skolan befinner sig i kris och att lärarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhället förväntar sig av dem. Skulden för detta läggs, i materialet, på lärarutbildningen, kommunaliseringen, friskolereformen och hos lärarna själva. Studien argumenterar för att det förekommer en diskursiv kamp mellan en konservativ, konventionell lärardiskurs vilken betonar kunskapsförmedling och ordning och reda och en professionaliseringsdiskurs som betonar läraryrkets flerdimensionella karaktär. Den förra får stöd i den skolpolitiska debatt som analyserats medan den senare framförallt stöds av skolans styrdokument och det pedagogiska forskarsamhället. Uppsatsen konstaterar, med utgångspunkt i det teoretiska perspektiv som styr analysen, att denna kamp allvarligt försvårar möjligheterna till konstruktion av en tydlig yrkesidentitet för lärarna i den svenska skolan.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka i vilken utsträckning Luleå kommun använt sig av deliberativa demokratiteoretiska principer vid hanteringen av kommunens förändring av skolstrukturen. Med hjälp av deliberativ demokratiteori analyseras material relaterat till utredningarna år 2016 och 2022 för att få svar på hur väl kommunens agerande och yttranden stämmer överens med teorins ideal. Det som främst analyseras är de dialoger, samtal och den kommunikation som skett med medborgare. Resultatet visar att kommunen i utredningen som presenterades år 2016 inte förhöll sig till principer i linje med deliberativ demokratiteori och inte heller visade på någon sådan intention. Mötena som hölls med medborgare vid den utredningen speglades inte i beslutsunderlaget. Efter folkomröstningen år 2020 och hanteringen av det resultatet började kommunen agera närmare deliberativa modeller. Dialoger med medborgare hålls numera redan innan ett beslutsunderlag finns och mycket tyder på att dialogerna kommer speglas i det beslutsunderlag som senare skall presenteras.

Resursallokering är ett statsvetenskapligt aktuellt dilemma. Studien avser analysera hurresursallokeringen ser ut inom ett givet policyområde. Politikområdet som valts ut är skolan,med motivering av de utmaningar skolan står inför, däribland sjunkande betyg. Studien undersöker hur kommunstyren påverkar resursfördelningen inom den svenskakommunala grundskolan och elevernas betyg. Genom att analysera data från år 2022 visarresultaten att kommunalt styre har en påverkan på resursfördelning i skolan i form av kostnaderför måltider och undervisningskostnader, där kommuner med vänsterstyre antingen genomkoalition eller enmajoritetsstyre, har högre kostnader per elev sett till både måltids- ochundervisningskostnader. Sambanden mellan kommunala styren och elevers betyg är svaga, menhögerstyren verkar vara positivt för betygen jämfört med mittenstyren. Vänsterstyren är nästbäst sett till kategorierna: högerstyren, mittenstyren och vänsterstyren. I kommuner medkoalitioner eller enmajoritetsstyre av politik åt mitten på vänster-höger-skalan, är elevers betygsom lägst. Slutsatsen blir att teorin om partistyres påverkan på policy inte är nog stark för att säga att detfinns ett direkt samband när det gäller påverkan på elevers beyg. När det gäller specifikaresursområden för skolan visar teorin i stället ett starkare samband mellan partier och policyer.

The purpose of this essay is to distinguish ideological starting points in the school debate and thereby deepen the knowledge of today's school policy. The starting point of the study is the parliamentary parties' political proposals about the school and their problem representation of the Swedish school. By understanding how the problem in the school is defined by politicians, we can understand the discussion about the school and why there is an agreement about the schoolcrisis but not the solutions. The material that the essay analyzes are two propositions with accompanying motions that were presented during the time period 2020-2023. The method to be used in the essay was developed by the Australian researcher Carol Bacchi and is called What'sthe Problem Represented to be? (2009). Based on Bacchi's WPR model, the parties' problem representations can be distinguished and analyzed. The method has a theoretical starting pointbased on social constructivism. The theoretical point for this essay is therefore a social constructivist understanding. The theoretical framework also consists of a representation of the ideologies of liberalism, socialism and conservatism. The ideological representation is used to identify the ideological starting points in the parties' problem representations. The previous research is presented as a historical overview of Swedish school policy. The previous research functions partly as a background and frame of reference for today's education policy, partly as a tool for analyzing the material. The WPR analysis resulted in the central problems according tothe politicians being represented by review and knowledge problems, segregation problems and freedom of choice problems. The examination and knowledge problem was mainly understood from a liberal perspective, the segregation problem from a socialist perspective and the freedom of choice problem based on liberalism. There were certain tendencies towards conservatism and nationalist conservatism in the suffrage problem. The results of the analysis showed anideological split between the parties. Based on the analysis, the ideological division can be said to influence the parties' problem description of the school. The parties' crisis rhetoric can be understood as a way for the parties to actualize their political proposals which are based on their ideological problem description.

This is a historical study of the political process connected to closures and reorganizations of schools in the rural municipalities Stenbrohult, Göteryd and Virestad in Sweden during the years 1954-1970.The main source material used in the study are protocols from meetings with the city councils and the local education committees. Articles from the newspaper Smålänningen are used as a complement to the protocols. The study shows that all three of the municipalities went through big changes when it comes to education and schools during the period. The number of schools were reduced from 20 in 1954 to 7 in 1970. The main reasons that the schools were reorganized was that old school buildings were in bad condition, the number of students in rural areas were diminishing and small schools with only a few students were too expensive. Urbanization and centralization seem to have been important factors that contributed to the closing of many schools.

The aim of this study is to analyze how problems are represented within SOU 2008:27. Further more, the aim is to analyze how the new subject plan for history can bee seen as a product of this document. The method used, and the theoretical frame of the study, is based on Carol Lee Bacchi’s ”what´s the problem represented to be?” approach, which basic principle is that policies are filled with representations of problems and that these representations need to be examined. These problem representations are then themselves subject for scrutiny, the second step being an analysis of the texts presumptions and assumptions concerning view of man and perception of knowledge.   The results show, among other things, that a problem representations can be found in the SOU; the school system is too vague and unclear. This can be broken down to four concrete problems; the schools lack of clarity, the schools uniformity, the schools abundance of choices and the educations lack of preparation for societal partake. The view of man is an idea of the working citizen and perception of knowledge mainly being securing students employability.   The subject plan in history is a product of the SOU in several ways. The proposed solutions for the schools lack of clarity are implemented, which results in a more detailed control of the teachers. The problem with the high schools uniformity is also solved by the fact that a shorter course is given to students attending a “practical program” thus dividing the high school.