Syftet var att undersöka och jämföra grundskollärares syn på elevers lärande, elevers skolsvårigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende på åtgärder och specialpedagogers uppgifter i två skolor där man organiserat den specialpedagogiska verksamheten på olika sätt. Metoden som användes var kvantitativ där 31 grundskollärare besvarade en enkät. Resultatet visade att lärarna ansåg att olika faktorer är viktiga för elevers lärande, men att faktorer som rör lärare och undervisning kom i främsta rummet. Brister i dessa gällde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvårigheter. Då var det istället svårigheter/brister hos eleven som främst sågs orsaka skolsvårigheter. Resultatet pekade på att lärarna ansåg att olika former av åtgärder och specialpedagogiska uppgifter var viktiga. Lärarnas syn på specialpedagogisk verksamhet var relaterad till deras erfarenheter vid de båda skolorna. Att inta och stärka det specialpedagogiska fältet är därför betydelsefullt för att skapa förutsättningar för alla elevers lärande.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att skapa ökad kunskap kring vad föräldrar anser är orsaken till skolsvårigheter samt hur de beskriver framgångsrika stödinsatser. Utifrån syftet utvecklades två frågeställningar där svaren söktes i en grupp föräldrar med barn i olika åldrar mellan 6-19 år. Metoden som valdes var kvalitativ och genomfördes i form av strukturerade intervjuer i intervjupersonernas hemmiljö. Föräldrarna hade en ganska klar bild av hur de vill att skolan ska fungera och flera menade att då skolsvårigheter uppstår beror det främst på brister i miljön kring barnen. Kända svårigheter eller funktionsnedsättningar som vissa barn har när de börjar skolan ska enligt flera föräldrar mötas med rätt stöd direkt och behöver därmed inte utvecklas till skolsvårigheter. Det är viktigt att rätt person träder in när det blir aktuellt med stöd i någon form och att barn och föräldrars upplevelse av situationen tas på allvar. Att sätta in stöd utan elevens delaktighet menade många är verkningslöst och grunden till delaktigheten är att man får komma till tals direkt och som förälder hålls informerad på ett tidigt stadium innan det hunnit bli någon skolsvårighet.

När ett barn befinner sig i skolsvårigheter visar forskning att vårdnadshavare ofta upplever orooch stress vilket kan leda till en ansträngd relation mellan hemmet och skolan. Långt ifrån allabarn i skolsvårigheter har en diagnostiserad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vilket kanmedföra att vårdnadshavare och skolan saknar en förklaring till barnets svårigheter. Det ärviktigt att vårdnadshavare kan vara ett stöd åt sina barn. Särskilt angeläget är det attvårdnadshavare, vars barn är i skolsvårigheter som kan misstänkas bero på neuropsykiatriskasvårigheter, orkar vara ett sådant stöd. Studien undersöker hur vårdnadshavare upplevde attlärare och skolan agerade gällande utformningen av extra anpassningar och särskilt stöd iskolan, vid tiden innan barnet fick en neuropsykiatriska diagnos. Vidare undersöks hurvårdnadshavarna upplevde att de gjordes delaktiga i utformningen av extra anpassningar ochsärskilt stöd och hur de upplevde att samarbetet med skolan fungerade. Studien baseras påintervjuer med sex vårdnadshavare till sex skolelever i åldrarna 10–17 år som var ochfortfarande är i skolsvårigheter. Intervjuerna har analyserats utifrån tre specialpedagogiskaperspektiv; relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv och dilemmaperspektivet. Vidare harutsagorna analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori.Resultatet visar att vårdnadshavarna i studien upplever att de gavs möjlighet att vara delaktigamen att det alltid var de som tog initiativet. De flesta av studiens vårdnadshavare upplevde attskolans personal lyssnade på dem men en uppfattning som återkommer är att lärare ofta saknarkunskap om neuropsykiatriska svårigheter och att skolan hade otillräckliga resurser vilket enligtvårdnadshavarna i de flesta fall innebar att skolan inte kunde erbjuda tillräckligt med extraanpassningar och särskilt stöd.

Syftet är att, utifrån ett elevperspektiv, få fördjupad kunskap om och förståelse av vad mötet med skolans krav innebär för kvinnor som i rollen av grundskoleelever bedömts vara i behov av särskilt stöd och som numer är diagnostiserade med ADHD. Studien är retrospektiv genom att kvinnliga elever som nu har diagnosen ADHD berättar om sin tidigare skolgång. Vidare utgår studien ifrån en kvalitativ ansats där 15 före detta grundskoleelever har djupintervjuats utifrån en strukturerad intervjumall angående sina skolerfarenheter. I resultatet framgår att de tillfrågade kvinnorna överlag bar på upplevelsen av sin skolgång som problematisk och med en känsla av att inte ha blivit sedda och lyssnade på. Faktorer som lyfts fram som har påverkat deras skolgång positivt är tillgången betydelsefulla vuxna, konkret stöd och individuell anpassning samt eget intresse och motivation. Faktorer som lyfts fram som negativa för skolgången är avsaknad av signifikant eller kompetent vuxen, samt känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En av studiens slutsatser är att det framkommer ett behov av kunskap hos de som möter unga i behov av särskilt stöd. Skolan måste fortsätta att arbeta med att utbilda personalen för att man ska kunna se alla individers unika behov. Studien lyfter vikten av att skolor har specialpedagoger som kan verka som broar mellan eleverna och pedagogerna där specialpedagogens handledning möjliggör för ett ökat lyckande och en känsla hos eleverna att alla har en plats i skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares upplevelser av hur det är att arbeta med elever med språkstörning. I juni 2016 publicerades en utredning där det framkom att måluppfyllelsen för elever med språkstörning är låg och att lärares kunskap om diagnosen är bristfällig. Inom forskningen kring språkstörning saknas konsensus vilket innebär att diagnosen kan tolkas på olika sätt. En språkstörning kan bestå av svårigheter inom olika delar av språket. Svårigheterna handlar bland annat om att göra sig förstådd och förstå andra. Detta påverkar elevernas skolprestationer på olika sätt. All undervisning skall enligt gällande läroplan anpassas individuellt, men forskning gällande anpassningar för elever med språkstörning är bristfällig. Studien baseras på intervjuer med fjorton lärare i årskurs 6-9. Det empiriska underlaget analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att lärare upplever ett flertal utmaningar i undervisningen av elever med språkstörning. Exempel på dessa är begreppsförståelse, uttalssvårigheter, kunskapsredovisning, läs- och skrivsvårigheter samt nedsatt arbetsminne. För att anpassa undervisningen använder lärare bildstöd, extra tid, tekniska hjälpmedel och hjälp att strukturera uppgifter. Av resultatet framgick även att lärarna upplevde sig ha låg kunskap om diagnosen och därför efterfrågade stöd. Den forskning som finns kring diagnosen språkstörning fokuserar till stor del på barn i yngre åldrar. Det råder även brist på forskning kring anpassningar i undervisningen. Kombinationen skolsvårigheter hos elever med språkstörning, den knapphändiga forskningen om språkstörning hos tonåringar och bristande kunskap kring diagnosen hos lärare utgör möjliga hinder i arbetet med elever med språkstörning.

Det du håller i din hand är en fenomenologiskt inspirerad studie med syftet att bidra med kunskaper om hur flickor som är i skolsvårigheter upplever sin skolgång. För att begränsa urvalsgruppen ska flickorna även fått en sen ADHD-diagnos. Den semistrukturerade forskningsintervjun har använts som metod. I kombination med fenomenologin blir det en lämplig plattform för att utforska flickornas egna upplevelser. Skolan upptäcker ofta flickorna sent i skolgången, eftersom deras symptom är subtila och svåra att uppmärksamma i tidig ålder. De lyckas dölja sina svårigheter genom att klara sig på godkänd nivå i ämnena, medan de samtidigt har problem med koncentration och relationer till jämnåriga. Konsekvenserna kan bli stora ända in i vuxenlivet. Det är därför av vikt att lyssna till flickornas egna berättelser, så att vi får förståelse för hur det är att vara flicka med skolsvårigheter och ADHD i dagens skola. Resultatdelen visar att studiens flickors upplevelser på flera sätt stämmer överens med tidigare forskningsresultat och frågor om varför vi inte kommit längre i arbetet med dessa flickor väcks. I diskussionen lyfts förändringar i sättet att se på sig själv som flicka med ADHD jämfört med vad tidigare forskning visar.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprätta åtgärdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och föräldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av föräldrars delaktighet omkring arbetet med åtgärdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om åtgärdsprogram. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorier Studien är gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att få en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i fråga om åtgärdsprogram. I studien ingår sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien är inriktad på skolornas yngre elever, det vill säga år F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrån vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om åtgärdsprogram. Intervjupersonerna var åtta specialpedagoger, en rektor, fem föräldrar och en representant från pedagogiskt centrum i den aktuella kommunen. Resultatet visar att det fortfarande, trots tydliga direktiv i styrdokument och förordningar sedan lång tid tillbaka, finns kunskapsbrister hos specialpedagoger och lärare i hur åtgärdsprogram ska upprättas, hur de ska formuleras och vad de ska fokusera på. Resultatet visar också att när föräldrar är delaktiga i processen leder det ofta till en positiv förändring för en elev i behov av stöd.</p>

<p>Kravet på dokumentation av elever har ökat starkt sedan den målstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan känna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare då skolan ansöker om särskilt stöd.</p><p>Litteraturgenomgången visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhället för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende särskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjälpklasser eller på institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering är ett honnörsord. Trots det fortsätter skolorna skriva att många elevers behov bäst tillgodoses i exkluderande grupper, särskolor eller specialskolor.</p><p>Studien är en textanalys som beskriver och analyserar ansökningar om särskilt stöd som en rektor på en skola skrivit. Den belyser hur elever kan dokumenteras i dagens skola och vilken retorik som används när en skola skriver om elever i behov av särskilt stöd.</p><p>I de tolv texter som analyserats anses elever som har koncentrationssvårigheter vara det främsta skälet till att rektor ansöker om särskilt stöd. Det är eleverna som är bärare av problemen och stödet som söks är ekonomiska extramedel för att kunna anställa assistenter. Inte i något fall återfinns problemen på grupp- eller organisationsnivå.</p><p>I diskussionen tas koncentrationssvårigheter och diagnosers eventuella värde upp samt ges förslag på vad skolan kan göra med de extra resurserna.</p><p>Förhoppningen är att studien ytterligare kan belysa sättet att tala och skriva om elever i skolan, och därmed bidra till diskussionen om vad det ökande skrivandet och dokumenterandet av elever kan innebära på sikt.</p>

This is a study of two school extern homework activities dedicated to helping students with their homework. The questions at issue are 1) how are the homework activities organized when it comes to financing, planning, marketing and implementation? 2) Who participates as staff as well as students and what are the requirements for participants? 3) What are the reasons for students to attend school external homework sessions? Material was gathered by a survey among the students at the activities and by interviews with principals for each activity. Two main findings are that the homework activities are almost exclusively visited by students with immigrant background and that the main reasons for participating are difficulties with the Swedish language, and parents not being able to help their children with homework. One conclusion is that this may explain the high rate of students with immigrant backgrounds. Another conclusion is that the homework activities cater for needs that according to the Swedish curriculum are supposed to be met by the schools.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprätta åtgärdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och föräldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av föräldrars delaktighet omkring arbetet med åtgärdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om åtgärdsprogram. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorier Studien är gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att få en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i fråga om åtgärdsprogram. I studien ingår sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien är inriktad på skolornas yngre elever, det vill säga år F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrån vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om åtgärdsprogram. Intervjupersonerna var åtta specialpedagoger, en rektor, fem föräldrar och en representant från pedagogiskt centrum i den aktuella kommunen. Resultatet visar att det fortfarande, trots tydliga direktiv i styrdokument och förordningar sedan lång tid tillbaka, finns kunskapsbrister hos specialpedagoger och lärare i hur åtgärdsprogram ska upprättas, hur de ska formuleras och vad de ska fokusera på. Resultatet visar också att när föräldrar är delaktiga i processen leder det ofta till en positiv förändring för en elev i behov av stöd.