Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt ansvar för att upptäcka elever med dyslexi och hur undervisningen kan bedrivas för att underlätta för dessa elever att nå kunskapskraven. För att få svar på studiens syfte och frågor har en kvalitativ forskningsintervju genomförts. Frågeställningarna som är kopplade till syftet är; vilka hinder och möjligheter kan lärare se i verksamheten och vilken roll samt hur arbetar lärare med att stärka självförtroendet hos eleverna? Resultatet visar att lärare har ett stort ansvar i upptäckandet av dyslexi. Resultatet visar också att den generella uppfattningen är att dyslexi inte är så vanligt förekommande, utan det betecknas istället som läs- och skrivsvårigheter. De talas om mognad och begåvning hos elever vilket bidrar till att lärare väntar med att uppmärksamma övrig personal om att det finns en elev med svårigheter. Dyslexi som diagnos undviks i stor utsträckning, istället kontrolleras alla andra tänkbara möjligheter i förstahand.  Studiens resultat visar dessutom att ett gott självförtroende hos eleverna är en förutsättning för läs- och skrivutvecklingen

Hur är det att komma ny till ett land där du varken har språket eller känner igen kulturen? För de nyanlända eleverna påbörjas en process vid denna tidpunkt. En process som syftar till att tillägna sig det svenska språket och på samma gång utvecklas i skolans alla ämnen. En svår utmaning kan tyckas. Hur är det då om det visar sig att du inte lär dig språket i den takt som det förväntas av dig? Om du aldrig känner att du förstår ordentligt och det visar sig att du har läs- och skrivsvårigheter. Hur är det att leva som andraspråkselev med läs- och skrivsvårigheter i skolan? Denna studie syftar till att, med hjälp av ostrukturerade kvalitativa intervjuer, undersöka hur andraspråkselever med läs- och skrivsvårigheter av olika slag uppfattar sin skolgång och se vilken hjälp de får i skolan. Studien har tagit elevernas perspektiv och handlar därmed inte om hur lärare bör arbeta för att effektivt hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Istället ger studien utrymme för elevernas egna röster. Hur känns det att kämpa med att tillägna sig ett andraspråk och på samma gång försöka överkomma sina läs- och skrivsvårigheter? Studien visar på ett varierat resultat där vissa elever utarbetar strategier för att kunna dölja sina läs- och skrivsvårigheter, medan andra försöker få all hjälp de kan för att utvecklas i skolan. Att ha läs- och skrivsvårigheter och kämpa på sitt modersmål är svårt, men att göra det på ett andraspråk bör vara än mycket svårare. Dessutom visar resultatet på att det inte nödvändigtvis behöver vara modersmålet som är elevens starkaste språk och det språk som eleven själv fördrar att tillägna sig undervisningen på. Andraspråkselever med läs- och skrivsvårigheter möter en vardag som är långt ifrån lätthanterlig. Varken för dem själva eller för lärarna som ska hjälpa dem. Begreppet intersektionalitet (Bowleg, 2012:1267) är applicerbart på dessa elever då de inte enbart är andraspråks- elever eller elever med läs- och skrivsvårigheter, utan är utsatta på flera olika sätt. Studien bidrar med att visa på en komplexitet som andraspråksinlärning och läs- och skrivsvårigheter innebär. Motivationen och inställningen till andraspråket och läs- och skrivsvårigheterna är i högsta grad individuella och det visar sig att det är viktigt att det inte går att tala om en och samma undervisning för de elever som omfattas av svårigheterna, utan återigen blir den individbaserade undervisningen av stor betydelse.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som intervjuade pedagoger tycker underlättar undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien undersöks dessutom vilka kompensatoriska hjälpmedel som pedagogerna tycker kan underlätta undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter i de lägre årskurserna f-3. Undersökningen genomförs med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på tre olika skolor. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika metoder för att ta hänsyn till elevernas behov, främst sådana som passar eleven och även sådant som pedagogen känner sig säker med. De läsinlärningsmetoder som redovisas i bakgrunden och resultatet är bland annat Wittingmetoden, En läsande klass, LTG, helhetsmetoden, Läsa-högt metoden och Bornholmsmetoden. I resultatet framkommer det att pedagogerna oftast väljer metoder efter elevens behov och utveckling. I resultatet visas det att de flesta pedagoger använder sig av liknande kompensatoriska hjälpmedel, och det är oftast det som finns på datorerna som exempelvis Stava Rex, Claro read och Skolstil. Pedagogerna säger att de vill ha mer nivåanpassat när det gäller läromedel.

Dagens samhälle är ett informationssamhälle där informations- och kommunikationsteknologi (IKT) används oftare. Det är av vikt att integrera IKT-användandet hos elever i tidig ålder. Denna studie handlar om att analysera i vilken utsträckning IKT används och till vad IKT används. Regeringskansliet (2017) hävdar att ändringar i läroplanen avser att eleverna ska kunna lösa problem med hjälp av användningen av digitala verktyg. Ändringarna avser även att eleverna ska kunna arbeta med digitala texter, medier och digitala verktyg. Från och med 1 juli 2018 kommer förändringarna att börja gälla där det står tydligare om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Dagens samhälle som vi lever i innebär digitalisering. De nya förändringarna i styrdokumenten kommer förhoppningsvis bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar dem och hur det påverkar samhället. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) (2015) skriver att vi är unika individer, alla lär sig på olika sätt och med hjälp av rätt verktyg kan vi nu nå målen i skolämnena. Syftet med studien är att undersöka vilka begränsningar det kan finnas med IKT vid läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är att se hur ofta och hur mycket lärare och elever använder IKT i skolan i dessa sammanhang. Den tillämpade metoden i studien är kvantitativ metod, enkät som verktyg. Vid analys av enkäten användes statistikprogrammet SPSS. I undersökningen deltog 100 lärare. 78 enkäter var fullständiga och 22 enkäter hade visst internt bortfall, för att respondenterna valde att inte svara på alla frågor. I resultatet av undersökningen framkom det att lärare använder IKT för att stödja läs- och skrivsvårigheter i varierad omfattning. I studiens undersökning visar det sig att 69 av 81 lärare ser en tydlig koppling mellan elevernas inlärning och användandet av IKT. Det framkom även i undersökningen att de lärare som inte har intresse av IKT- användning ser inte eleverna som medskapare eller ser inte IKT- användningen som specialanpassning. Resultatet visar även att de lärare som inte har något intresse av IKT anser sig inte ha den kunskap som behövs i IKT-användningen.

No description available.

I skolans uppdrag ingår att verka utjämnande för att bereda alla elever samma möjligheter att lyckas, med studier och i livet. Studiens syfte var att undersöka hur insatser i åtgärdprogram för elever med läs- och skrivsvårigheter är utformade; huruvida dessa insatser är evidensbaserade eller ej. Underlaget till studien består av åtgärdsprogram tillhörande elever från två avgångsår i årskurs 9 under deras senare tid på mellanstadiet och hela högstadietiden. Metoder som använts i studien är både den kvantitativa och den kvalitativa. Resultatet visar att insatser gjorda under tiden som eleven tillhör mellanstadiets organisation tenderar till att vara mer främjande för läs- och skrivutvecklingen. Under högstadietiden handlar insatserna mer om att stödja skolsituationen och handlar inte aktivt om att främja läs- och skrivutvecklingen. Vad gäller evidensbaserade insatser skedde dessa under tiden på mellanstadiet. Endast ett fåtal av åtgärdsprogrammen utvärderades och avslutades. För att höja kvalitén på insatser och upprättade åtgärdsprogram behövs tydligare riktlinjer från Skolverket. Arbetet med checklistor, liknande de som används inom sjukvården, kan vara ett sätt att ytterligare höja kvalitén på arbetet. Likaså att lärare ges tid och möjlighet att följa aktuell forskning för att kunna använda sig av evidensbaserade insatser.

No description available.

ABSTRAKTIljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsätt utifrån målsättningen en skola för alla i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. Lärande och samhälle, Barn unga samhälle, Barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger ser på målsättningen en skola för alla och hur de arbetar utifrån den i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Undersökningar har gjorts på specialpedagogers arbetsmetoder och hjälpmedel när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter utifrån målsättningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes på två olika skolor samt utfördes det en observation. Resultatet i studien visar att samtliga av de tre intervjuade specialpedagogerna har en strävan att arbeta utifrån målsättningen - en skola för alla. Hur de arbetar har inga enhetliga arbetssätt kunnat påvisas då de arbetar på olika sätt. Anledningen till detta kan knytas till de två olika skolornas organisation, pedagogernas intressen och deras syn på lärandet. I studien framkommer även att specialpedagogerna upplever olika hinder när det gäller målsättningen ”en skola för alla”, i det inkluderande arbetet. Detta då alla individer är olika och har olika behov. Exempel på hinder som framkommit är svårigheten med att använda pedagogiska hjälpmedel i skolarbetet för de yngre eleverna samt ett för stort elevantal i klasserna. Enligt specialpedagogerna kan olika alternativa hjälpmedel underlätta elevers skolsituation, exempelvis med hjälp av datoranvändning. Specialpedagogerna framhäver även vikten av kunskaper och förståelse kring de svårigheter elever kan ha när det gäller behov av särskilt stöd i undervisningen.Nyckelord: Dyslexi, En skola för alla, Inkludering, Lässvårigheter och skrivsvårigheter. / ABSTRACTThe aim of this study is to explore the special educators ́ view on the overall political objective “a school for everyone” but also how they apply this objective on students with dyslexia. Studies have been made on the special educators ́ way of working and their supporting utilities, from the perspective of including students with dyslexia in the regular teaching based on the overall objective “a school for everyone”.Interviews were carried out on two different schools and there was also made one field study. All of the three interviewees have a desire to base their work on the overall objective “a school for everyone”. However the survey didn't show that there would be a unified way of working to achieve this objective. The reason for this can be found in the two schools ́ different organization and in the special educators ́ interests and view on the learning process.The study is also indicating that the special educators are experiencing obstacles when it comes to applying the perspective of including students with special needs in the regular teaching, based on the overall objective “a school for everyone”, since all students are different and have different needs. The difficulty of taking advantage of pedagogical supporting utilities for the younger students is one example of obstacle. Another example is the high number of pupils in each class.According to the special educators, many students ́ situation could be facilitated by alternative solutions, for instance with computer aided tools. The special educators also emphasize the importance of knowledge and understanding of the difficulties students with special needs are facing in their daily schoolwork.

Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit väldigt omtvistad under flera år. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom att intervjua verksamma pedagoger i dagens skola där de beskriver begreppet läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Vi vill även få ökad kunskap inom detta ämne. Frågeställningen blir då hur verksamma pedagoger tolkar begreppet läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Hur arbetar pedagoger med begreppen? Börjesson (1997:48) menar att definitioner om vad som är avvikande ständigt diskuteras och att dessa diskussioner ser olika ut beroende på var man befinner sig och när i tiden. Detta har varit vår utgångspunkt i våra frågeställningar.Undersökningen ha skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjälpmedel. Våra intervjuer har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning. Vi har även belyst undersökningen ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket handlar om att människan skapar egna föreställningar om vår värld, antingen ensam eller tillsammans med andra. Vår slutsats är att pedagoger har olika uppfattningar om begreppen och de talar om de på olika sätt. Detta kan till exempel bero på vad pedagogerna har för erfarenheter eller i vilket sammanhang de befinner sig. Läs- och skrivsvårigheter ses som ett brett begrepp där dyslexi förklaras som specifika läs- och skrivsvårigheter.Nyckelord: Dyslexi - läs- och skrivsvårigheter - föreställningar - specifika läs- och skrivsvårigheter – språkutveckling

No description available.