Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa hur en period av intensiv lästräning påverkar elevers läsning i årskurs 2. Träningen sker i form av parläsning av ordlistor och skönlitteratur kopplat till sång på stavelser, arbete med att komma på ord som börjar med vissa stavelser samt att läraren undervisar i lässtrategier. Två grupper arbetar med träningen, där en av grupperna, kallad gröna gruppen, arbetar med samtliga delar och den andra gruppen, kallad gula gruppen, arbetar med sång på stavelser och lässtrategier. Jag ville även ta del av elevernas upplevelser av lästräningen.  Tidigare interventionsforskning visar att det gynnar resultatet om det är bredd på interventionen, om flera förmågor övas samtidigt. De båda grupperna som deltog i projektet som varade i tre veckor ökade sin avkodningsförmåga ungefär lika mycket. Det går dock ej att dra några slutsatser av interventionen eftersom den ej följer "regelboken" när det gäller interventionsstudier. I studien använder jag mig dock av begreppet intervention när jag skriver om perioden av intensiv lästräning. Både elever och lärare delade på ett förtjänstfullt sätt med sig av sina upplevelser av lästräningen.

Syftet med studien var att undersöka hur screeningtester i gymnasieskolan hanteras av skolorna, hur resultaten används samt på vilka sätt de påverkar verksamheten på individ-, grupp och organisationsnivå. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer och fokusgrupper användes för att samla in data. För att analysera det insamlade materialet valdes tematisk analys. Resultatet visar att många av informanterna har en skeptisk hållning till screeningtesten, men trots det vill ha kvar dem. Det lyfts fram en uttalad önskan att det ska finnas nya och moderna, gärna digitala, test. Att testa elevernas förmågor uppfattas som en problematisk aspekt av screeningen. Potentiellt negativa konsekvenser av detta ansågs vara risken att lärares attityder skulle påverkas negativt av låga screeningresultat. Det finns en uppfattning att testerna är en fråga för svensklärarna, men inte rör andra lärare. Rektorerna upplevs inte vara insatta i screeningtesterna och det fanns en frustration över att resultaten inte påverkade resursfördelningen på ett synligt sätt. Läs- och skrivsvårigheter rör alla skolämnen och måste uppmärksammas som svårigheter att nå kunskapsmålen i alla ämnen som ställer krav på läs- och skrivförmågan. Därför behöver alla lärare ha kunskap om språkutvecklande arbetssätt. Screeningtester kan vara en bra informationskälla om elevernas förutsättningar och behov av stöd. Det förutsätter dock att alla som utifrån testresultaten ska bedöma detta också är insatta i vad testen mäter och hur de bör hanteras. Med tanke på vad vi vet om de negativa effekterna av läs- och skrivsvårigheter och vilken stor del av människors liv som påverkas av förmågan att förstå olika typer av texter, borde det vara alla skolors främsta fokus att se till att eleverna får förutsättningar att utveckla en god läs- och skrivförmåga.

The aim with this study is to find out more about how primary school teachers’ are aware of the connection between reading- and writing difficulties and negative self-perceptions and possible preventive actions. The empirical data in the study consists of three qualitative research interviews with active primary teachers. The teachers that were interviewed seemed aware of the correlation between reading- and writing difficulties and pupil’s self-perceptions, although they did not always find it easy to detect the specific problems that these pupils have regarding reading and writing. The strategies they used to prevent negative self-perceptions of pupils with reading- and writing difficulties correlated to a high degree with previous research. These strategies are honesty, encouragement, to focus on success and advocate that everyone is different when it comes to learning. Other effective strategies that focus on teaching are to teach phonological awareness, the alphabet, learning strategies, vocabulary and writing. Repeated reading, intensive training, and one-on-one-teaching are also effective strategies for helping these pupils.

This study, based on the sociocultural perspective, aims to show the significance of motivation and feedback concerning pupils with writing problems. The study was based on a writing task which lasted every school day for five weeks. Observations were made during the interventions and along with a survey they create the result. Eighteen pupils in fourth grade from two rural schools participated in the study and in each class were pupils who had special needs education previously. Pupils from school A wrote, read the text to and were given feedback by, a teacher. Pupils from school B wrote, read the text to and were given feedback by a dogassisted teacher. A dogassisted teacher has a living tool, who by the presence only, gives an entry to the pupil’s mind which can be hard for a teacher to achieve oneself. The pupil feels acknowledged by the dog and accept the feedback in a positive way thus the review might be experienced as negative. The study shows that a school dog enforces the confidence by letting the pupil be superior to the dog and at the same time the pupil embraces what the teacher delivers with the voice of the dog. The results of the study show that both pupils in school A and B experienced increased motivation and pleasure in writing. Charts and tests can provide answers regarding the cause of the difficulties but the real challenge is to develop various ways to work that encounters and suits every single pupil. There has been a wish not to pit methods or motivational efforts against each other, rather to find various success factors for pupils with special needs. Because of pupils diversity and hence the teachers methods need to offer alternatives. One of these alternatives could be dogassisted teaching because the study shows that The dog is more that man’s best friend – it could also be the best teacher.

<p>Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden.</p><p>Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit. I arbetet med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter diskuterar lärarna med varandra, de delger varandra tips och idéer om vad de vet fungerar. Trots stora klasser och bristen på stöd har lärarna ett stort intresse och engagemang för att stödja elever med dessa svårigheter.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I mitt arbete har jag genom att intervjua speciallärare och specialpedagoger tagit reda på vilken roll självförtroendet spelar vid läs och skrivinlärning om man har dyslexi. Jag har undersökt hur man arbetar för att hjälpa elever som har sådana svårigheter och vilka insatser man gör. Jag har också tagit reda på vad man som pedagog kan tänka på i arbetet om man har en dyslektisk elev i klassen. Jag har kommit fram till att självförtroendet alltid spelar roll vid inlärning och särskilt om man har andra svårigheter som exempelvis dyslexi. Min uppfattning är att man i skolan arbetar på ett bra sätt med dessa elever. Under arbetets gång har jag mer och mer fokuserat på själförtroende och självkänsla eftersom jag inser vilken oerhört stor betydelse detta har vid all inlärning. Det spelar stor roll för alla elever inte bara de som har svårigheter. Ibland kan det också vara så att en dålig självkänsla kan ge inlärningssvårigheter.</p><p>Syftet med arbetet har också varit att öka mina kunskaper om dyslexi för att kunna upptäcka och hjälpa dessa elever på rätt sätt så att ett gott självförtroende bibehålls genom skolåren.</p><p>Nyckelord: Läs och skrivsvårigheter, Dyslexi, Självförtroende, Självbegrepp.</p>

Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden. Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit. I arbetet med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter diskuterar lärarna med varandra, de delger varandra tips och idéer om vad de vet fungerar. Trots stora klasser och bristen på stöd har lärarna ett stort intresse och engagemang för att stödja elever med dessa svårigheter.

Sammanfattning I mitt arbete har jag genom att intervjua speciallärare och specialpedagoger tagit reda på vilken roll självförtroendet spelar vid läs och skrivinlärning om man har dyslexi. Jag har undersökt hur man arbetar för att hjälpa elever som har sådana svårigheter och vilka insatser man gör. Jag har också tagit reda på vad man som pedagog kan tänka på i arbetet om man har en dyslektisk elev i klassen. Jag har kommit fram till att självförtroendet alltid spelar roll vid inlärning och särskilt om man har andra svårigheter som exempelvis dyslexi. Min uppfattning är att man i skolan arbetar på ett bra sätt med dessa elever. Under arbetets gång har jag mer och mer fokuserat på själförtroende och självkänsla eftersom jag inser vilken oerhört stor betydelse detta har vid all inlärning. Det spelar stor roll för alla elever inte bara de som har svårigheter. Ibland kan det också vara så att en dålig självkänsla kan ge inlärningssvårigheter. Syftet med arbetet har också varit att öka mina kunskaper om dyslexi för att kunna upptäcka och hjälpa dessa elever på rätt sätt så att ett gott självförtroende bibehålls genom skolåren. Nyckelord: Läs och skrivsvårigheter, Dyslexi, Självförtroende, Självbegrepp.

Den här undersökning visar hur ett urval lärare ser på sambandet mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har valt att intervjua fyra lärare, två på lågstadiet och två på mellanstadiet. Vår undersökning har visat att utvalda lärare ser ett visst samband mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Lärarna poängterar att läsningen är det viktigaste i skolan eftersom svårigheter leder till problem i alla teoretiska ämnen. De är medvetna om att textuppgifter i matematiken kan vålla stora bekymmer för elever med läs- och skrivsvårigheter, eftersom svårigheter med läsningen kan leda till problem med läsförståelsen, vilket i sin tur leder till bekymmer i matematiken. Lärarna vet vilka åtgärder som bör sättas in om en elev har svårigheter och de väljer att ta hjälp från specialpedagog eller annan kollega. Vår undersökning visar att, elever som har svårigheter med läsförståelsen får större problem med matematiken, än de elever som har problem med avkodningen.

<p>Den här undersökning visar hur ett urval lärare ser på sambandet mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har valt att intervjua fyra lärare, två på lågstadiet och två på mellanstadiet. Vår undersökning har visat att utvalda lärare ser ett visst samband mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Lärarna poängterar att läsningen är det viktigaste i skolan eftersom svårigheter leder till problem i alla teoretiska ämnen. De är medvetna om att textuppgifter i matematiken kan vålla stora bekymmer för elever med läs- och skrivsvårigheter, eftersom svårigheter med läsningen kan leda till problem med läsförståelsen, vilket i sin tur leder till bekymmer i matematiken. Lärarna vet vilka åtgärder som bör sättas in om en elev har svårigheter och de väljer att ta hjälp från specialpedagog eller annan kollega. Vår undersökning visar att, elever som har svårigheter med läsförståelsen får större problem med matematiken, än de elever som har problem med avkodningen.</p>