The topic of this study is how methods for literacy development are used in upper secondary school education for poor comprehenders. The work was based upon the questions: 1) How do secondary school teachers employ methods for literacy development in their classroom instruction, with special focus on poor comprehenders? 2) How do secondary school teachers perceive that they employ methods for literacy development, with special focus on poor comprehenders? 3) What differences and similarities are there between the teachers? Two methods were used; classroom observations and interviews of three Swedish as a foreign language teachers and three first language content area teachers.  The results showed that all teachers employ different methods that enhance educational quality as well as literacy development strategies that have been proven beneficial for poor comprehenders. Variations in methods used are generally due to individual discrepancies in preferences rather than differences between first and second language teachers. The conclusion is that teachers who apply methods for literacy development should be able to adapt their whole class instruction according to the needs of poor comprehenders without lowering instructional quality.

No description available.

Dyslexia is according to a widespread definition a neurobiological dysfunction resulting in phonological problems. However, the problems that dyslexic children experience is also the result of the fact that dyslexics often compensate for their difficulties by avoiding reading and writing that is not absolutely necessary. Thus, it is crucial with early interventions that can break this downward spiral. This work is a systematic literature review aimed to investigate the quantitative research from the past decade of computers as an educational tool for children with dyslexia.

The aim of this study is to investigate the effects of an intervention of reciprocal teaching (RT) strategies in students’ reading comprehension. A quantitative method using a quasi-experimental design is used in the intervention with three students in seventh grade with reading comprehension difficulties. The intervention of twelve lessons took place during a period of five weeks. A reading comprehension test was made before and after the intervention. The results from the experiment group are compared with the results from the reference group, and three intervention lessons were filmed. The findings from the film documentation revealed a progress in using different strategies to overcome obstacles to achieve reading comprehension. The students develop the ability to ask spontaneous questions and make critical reflections when reading. The test results also show a positive trend in the development of reading comprehension. This study thus confirms previous studies showing that students with reading difficulties benefit from being taught in how to use reading comprehension strategies, where RT is an available model.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan kan indentifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Med en kvalitativ metod intervjuades tre specialpedagoger, en speciallärare och två modersmålslärare där samtliga gav sin syn på hur arbetet och samarbetet fungerade. Resultatet visar att det är svårt att avgöra vad svårigheter hos en tvåspråkig elev beror på eftersom man inte alltid vet hur det ser ut på modersmålet. Därför har modersmålsläraren en viktig roll. Det råder delade meningar om hur samarbetet fungerar men samtliga var eniga om att en förändring måste ske.

Syftet med denna studie var att belysa övergången från årskurs nio i grundskolan till det kommunala gymnasiet utifrån specialpedagogiska perspektiv genom att beskriva och analysera hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever övergången. Forskningsansatsen för detta arbete var kvalitativ. Datainsamlingsmetoden skedde i form av halvstrukturerade retrospektiva intervjuer med sju elever, flickor och pojkar, i gymnasiets årkurs ett och två från såväl studieförberedande som yrkesförberedande program. Materialet från intervjuerna analyserades sedan utifrån tre specialpedagogiska perspektiv på lärande; det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet diskuterades i relation till tidigare forskning om övergångar. Studiens resultat visade att eleverna vid övergången känner oro och stress och att hur de bemöts av såväl lärare som klasskompisar hade betydelse. I denna studie var det tydligt att det är det kompensatoriska perspektivet som är det rådande. Det innebär att eleverna ser sig själva som bärare av problemet och att de kompenseras för sina läs- och skrivsvårigheter i skolan.

Studiens syfte har varit att undersöka uppfattningar om och erfarenheter av användande av alternativa läs- och skrivverktyg på gymnasiet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och speciallärare/specialpedagoger från två kommuner. Syftet valdes utifrån en önskan att skapa mer kunskap om hur alternativa verktyg som extra anpassningar påverkar lärandet och hur implementering och uppföljning av arbetet med alternativa verktyg genomförs. Jag har använt tematisk analys för att identifiera och presentera mönster och teman i insamlad empirisk data. Genom ett abduktivt tillvägagångssätt har tre teman genererats: läs- och skrivstrategier, att delta i klassens arbete på lika villkor och talet om alternativa verktyg. Temana delas in i flera underteman som förklaras, belyses med citat och tolkas. För att generera en fördjupad helhetsförståelse kopplas temana samman med ett sociokulturellt perspektiv på lärande och artefakter, specialpedagogiska perspektiv och forskning om läsning, skrivning och alternativa verktyg. Studien visar att elevers läsning, skrivning och lärande underlättas av alternativa verktyg och av att lärande sker i samspel med andra. Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som tidigt fått färdighetsträning och lärt sig att använda alternativa verktyg i grundskolan fortsätter att använda verktyg på gymnasiet. Artefakterna/verktygen har blivit en naturlig del av deras läs- och skrivstrategier. De elever som möter alternativa verktyg först på gymnasiet behöver enskilda samtal för implementering och uppföljning av verktygsanvändandet. Beroende på vilket begrepp som väljs för att beteckna verktyg, alternativa eller kompensatoriska, läggs betydelser in i tekniken.

Syftet med studien var att beskriva och analysera vilka teoretiska kunskaper några lärare på grundnivå beskriver att de har om läsförståelse och hur de beskriver att de planerar och undervisar i läsförståelse med avseende på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att uppfylla vårt syfte använde vi en kvalitativ ansats. Vi genomförde fyra fokusgruppsintervjuer bestående av 5-6 deltagare i varje grupp. Vi bearbetade och analyserade resultaten utifrån ett sociokulturellt och ett specialpedagogiskt perspektiv på lärande. I resultatet framkom att lärare i studien kände till aktuell läsförståelseforskning och det framkom även att lärare inte hade kunskap om sådan forskning. De intervjuade lärarna planerade sin undervisning i läsförståelse för elever med läs- och skrivsvårigheter genom att använda sig av olika lärverktyg i sin undervisning. De använde sig också av olika typer av grupperingar. När lärare arbetade med texter förde de ofta diskussioner med eleverna och använde sig dessutom av en rad olika strategier varav förförståelse, högläsning och förklaringar av ord och begrepp var vanliga. De intervjuade lärarna upplevde att deras specialpedagogiska kompentens inte alltid räckte till samt att skolornas organisation brast när det gällde att möta elever med läs- och skrivsvårigheter.

I denna studie har jag undersökt hur slöjdlärare går till väga då de lär ut ämnesspecifika ord och begrepp samt hur slöjden kan hjälpa eleverna med deras läs- och språkutveckling. Läsförståelsen i svensk skola sjunker enligt de internationella Pisa-studierna, samtidigt som en omfattande invandring till Sverige skett, vilket har medfört ett ökat antal elever med svenska som andraspråk i svenska skolor. De sjunkande resultaten visar sig i skolans alla ämnen och elever med låg läsförståelse kan ha svårigheter i skolans alla ämnen. I studien har fem kvalitativa telefonintervjuer genomförts med slöjdlärare från olika delar av landet. Utgångspunkt har tagits från de styrdokument slöjdlärare har att förhålla sig till i sin planering och genomförande av undervisningen. Flera av de texter som ligger till grund för denna studie poängterar läsförståelsens vikt i skolans alla ämnen och att varje lärare bör hjälpa eleverna att berika sitt språk. Resultatet av studien visar att informanterna ser slöjden som en del av elevers läs- och språkutveckling. De lägger stor vikt i att lära ut de ämnesspecifika orden och begreppen samt att eleverna i så stor utsträckning det är möjligt använder det svenska språket genom att läsa instruktioner, skriva loggbok och genomföra skriftliga redovisningar på slöjdlektionerna.

<p>Syftet med denna studie är att i en kommun söder om Stockholm undersöka det eventuella stöd som elever i år 1-5 med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi erhåller. Studien är baserad på en enkät som skickats till samtliga speciallärare och specialpedagoger i den aktuella kommunen. En telefonintervju med en person på kommunnivå genomfördes för att komplettera undersökningens resultat. Studien visar att alla skolor utom en har speciallärare och specialpedagoger till elevernas förfogande. Rektorn på varje skola ansvarar för stödundervisningen, då kommunen sedan en tid decentraliserat ansvaret för detta. Speciallärarna och specialpedagogerna anser inte att stödet som erbjuds eleverna är tillräckligt och skulle vilja öka tillgången till kompensatoriska hjälpmedel samt antalet speciallärare och specialpedagoger på skolorna. Skolorna använder en rad olika tester för att upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter. Enligt studien är klassläraren den som oftast upptäcker läs- och skrivsvårigheter. Trots att skolorna ska individualisera hjälpen till elever och erbjuda stöd inom klassrummet, sker den mesta stödundervisningen utanför klassrummet.</p><p>The purpose of this study is to investigate the remedial teaching offered to students in the early school years (school years 1-5) that have reading- and writing disabilities in one of the suburbs of Stockholm. The study is based on a questionnaire sent to all remedial teachers in the topical suburb. In order to complete the study, a telephone-interview with the person skilled for these questions in the local government was made. The study shows that all schools except one have remedial teachers at the students disposal. The responsibility for the remedial teaching is decentralized within the community, and each principal is responsible for the help provided by the school. The remedial teachers themselves do not think the schools offer enough for these students and would like for them to increase the access to technical teaching aid, as well as the numbers of remedial teachers at the schools. The schools use different tests in order to discover students with reading- and writing disabilities. According to the study, the class teacher is the person who most often discovers that the student has a problem learning how to read and write. Despite the fact that schools are supposed to individualize the help and give the remedial teaching within the classroom, most remedial teachers offered this help outside the classroom.</p>