Att leva med långvarig smärta är påfrestande och innebär ofta ett stort personligt lidande för den drabbade. Smärtan är subjektiv och multidimensionell, vilket gör den svår att förstå och hantera. En av förutsättningarna för en effektiv smärthantering är att vårdpersonalen inte har några fördomar eller förutfattade meningar, som färgar omvårdnadshandlingarna negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals attityder till patienten med långvarig smärta i rörelseapparaten samt smärtpatientens upplevelser av omvårdnaden. Resultet baseras på 11 vetenskapliga artiklar, och presenteras i fem teman: kommunikation, bekräftelse av smärtupplevelsen, förväntningar på smärta och smärthantering, kunskap och teamarbetet runt smärtpatienten. Resultatet visar att patienter ofta känner sig osedda och misstrodda, medan vårdpersonalen upplever en stor frustration i vårdsituationen. Utbildning påverkar attityder, tro och förväntningar på smärta och smärthantering. Kunskap om smärta och dess olika dimensioner anses vara en förutsättning för en effektiv smärthantering. Ytterligare forskning krävs för att klargöra vilka möjligheter det finns för vårdpersonal att få ökad kunskap samt hur kunskapen kan implementeras i det dagliga omvårdnads- arbetet. Utöver detta kan forskning av sjuksköterskans attityder som är direkt relaterade till patientens upplevelser av omvårdnad vara värdefull.

Abstract Purpose: The purpose of this study was to see if there was any correlation between BMI and chronic pain among participants who underwent a behavioural medicine rehabilitation program at a pain clinic in the central part of Sweden. Method: The study was conducted as a quantitative descriptive study context and has used medical records with documented data from the participants who were part of a pain clinic rehabilitation programs in the years 2004-2005. Altogether there were 76 participants in these years and excluded was nine participants with BMI measurements were not included in the documentation. Main Results: Regarding the relationship between BMI and chronic pain there was no significant relationships. Participants who completed the behavioural medicine rehabilitation program, however, showed a lower value of BMI and the estimated pain in VAS from the first to the third which is the last time of measuring. The estimated pain and the BMI measurements among the participants with chronic pain show compliance without that no significant relationships could be seen.   Keywords: BMI, VAS, Chronic pain.

Bakgrund: Många patienter drabbas av smärta och obehag efter operationer. Smärtbedömning kan försvåras av exempelvis brist på kommunikation hos vårdpersonalen och attityder hos vårdpersonal och patienter. Vid utvärderingen av effektiviteten av omvårdnaden är smärtlindring och smärthantering viktiga begrepp. Smärtupplevelser är subjektiva och unika för varje patient. Därför krävs individuell omvårdnad vid postoperativ smärta. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av postoperativ smärta och smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med granskning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Postoperativ smärta bör bedömas regelbundet. Patienterna upplevde att deras smärta underskattades av sjuksköterskorna. Delaktighet och preoperativ information minskade patienternas upplevelse av postoperativ smärta. Miljön upplevdes som viktig vid postoperativ smärta. Slutsats: Postoperativ smärta är en individuell upplevelse. God smärtlindring och omvårdnad kan leda till färre komplikationer. Fortsatta forskningar och kontinuerliga uppföljningar, av patienternas upplevelse av postoperativ smärta, behövs för att upprätthålla omvårdnadskvaliteten.

BAKGRUND: Patienter med bensår återfinns inom hela sjukvården. Detta innebär att många sjuksköterskor kommer att möta dessa patienter i sitt arbete oberoende av var de arbetar. Distriktssköterskor kan ägna upp till hälften av sin arbetstid till bensårsbehandling. Patienter med bensår lider ofta av smärtor. Såren påverkar deras livskvalité och begränsar deras liv. SYFTE: Denna studies syfte var att belysa omvårdnaden vid smärtsamma bensår, ur såväl ett sjuksköterske- som patientperspektiv. METOD: En litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Resultatet grundas på 14 artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. RESULTAT: Fyra huvudtema framkom; Smärtkontroll, Interaktion mellan sjuksköterska och patient, Social gemenskap och Kunskapsutveckling. Många patienter med bensår hade smärtor som inte uppmärksammades av sjuksköterskan, då patienterna inte alltid påtalade detta. Sjuksköterskor har ett viktigt arbete i att kontinuerligt smärtskatta och följa upp smärtlindringen. Optimal sårbehandling förutsätter ett gott samarbete mellan patient och sjuksköterska. Den sociala gemenskapen är en viktig del i patientens välbefinnande och främjar sårläkning och minskar smärta. Både patienter och sjuksköterskor saknar tillräckliga kunskaper om bensår.

The purpose of the study was based on scientific literature to describe the quality of life of persons who have undergone a total hip replacement. The method was a descriptive literature review. The results showed that pain was the most obvious change after surgery. Mild pain before surgery was strongly associated with mild pain after surgery. But despite less pain were experienced early, it took 1 year to achieve the full benefits of improved physical function. It was found that there were no age-related differences in pain, physical function and quality of life. Patients regardless of ages showed improvements in pain, function and stiffness. Several studies revealed that the discomfort in the back, lower limb or back pain was a problem for patients after surgery and was associated with worse functional status after surgery. Back pain was also important in planning rehabilitation. The medical factors that were associated with worse functional status were obese, two or more chronic diseases and two or more common geriatric problems. The results also indicated a clear correlation between preoperative criteria and good performance of health-related quality of life after total hip replacement. Total hip replacement was cost-effective interventions that improve quality of life of patients. Quality of life was sustained 5 years after surgery the majority of patients. Keyword: Quality of life, hip replacement, physical function and pain.

Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår samt Anpassning till att leva med bensår. Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt. Sårets kondition hade stor betydelse för patientens upplevelse av smärta. Många patienter var otillräckligt smärtlindrade och hade ont både dag och natt. Andra besvär var lukt och läckage från såret. Komplikationer till att leva med bensår innebar känslomässiga påfrestningar så som nedstämdhet, ilska och oro. Fysiska svårigheter bestod i att inte orka gå längre sträckor. Praktiska besvär innefattade att behöva hjälp med vardagliga sysslor. Många patienter hade svårt att upprätthålla sina sociala kontakter. Patienternas anpassning till att leva med bensår var stor och de använde sig av både praktiska och känslomässiga copingstrategier.

Underbehandlad smärta fortsätter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvårdnaden. Patienternas smärtupplevelse...

No description available.

No description available.

No description available.