<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan växer utanför livmodern och som drabbar ca 10% av kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen innebär symtom som svåra menstruationssmärtor, dyspareuni och svårigheter att bli gravid. Sjuksköterskan ska informera, stödja och inkludera kvinnorna i sin vård men många kvinnor upplever att sjukvården inte kan hjälpa dem. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar granskats och analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios presenteras i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De olika huvudkategorierna är Påverkan på privatliv, Påverkan på socialt liv, Sjukdomsrelaterade besvär och copingstrategier samt Möten med hälso- och sjukvård. Slutsats: Endometrios bidrar till att många kvinnor lever med ett livslidande som rubbar deras välbefinnande och livsvärld då de upplever att de inte kan tillfredsställa sina vardagliga behov och upprätthålla sina sociala relationer.

No description available.

<p>Upplevelsen av att frysa förknippas med obehag och sänkt välbefinnande. Sänkt kropps-temperatur associeras med en rad komplikationer för patienter. Syftet med denna littera-turöversikt var att beskriva olika interventioner för att värma frysande patienter. Narrativ syntes av tio artiklar genomfördes. Tre utfall studerades: välbefinnande, smärta samt oro. De interventioner som studerades var varmluftstäcken, en patientstyrd värmedräkt och uppvärmda filtar. Studierna visade att välbefinnandet ökade och oron sjönk signifikant hos patienterna i interventionernsgrupperna. Det framkom inte enhälligt i de inkluderade studierna om interventionerna resulterade i sänkt smärta. Sammanfattningsvis skattade patienter som erhöll interventioner i form av aktiv uppvärmning att de hade högre välbe-finnande och lägre orosnivåer än kontrollgrupperna.</p>

<p>Kvinnor reflekterar oftast inte över sitt könsorgans betydelse förrän de konfronteras med sjukdom eller komplikation kring det. Kvinnor som genomgår gynekologisk operation kan lida av känslor som otillräcklighet och skam p.g.a. okunskap och för-domar. Arbetets syfte var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser i samband med gynekologisk operation. En systematisk litteraturstudie gjordes, där 15 veten-skapliga artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet redovisas sju teman som berör operationsbeslutet, information, oro, smärta, sömn, tillfrisk-nandet samt vårdtiden. Resultatet visade att tiden i samband med gynekologisk ope-ration upplevdes på många olika sätt. Tiden innan operationen präglades av kvin-nors behov och önskan om muntlig och skriftlig information. Det framkom även att upplevelsen av oro påverkade patientens smärtnivå negativt. Efter operationen upp-levde vissa en lättnad medan andra hade sömnsvårigheter och ett problematiskt till-frisknande. Uppfattningen av vårdtiden påverkades av alla dessa faktorer. Slutsatser av studien visade att bristande information ledde till preoperativ oro, vilket i sin tur kunde leda till ökad postoperativ smärta. Dessa faktorer medförde ett försämrat väl-befinnande som kunde resultera i negativa upplevelser av vårdtiden och i förläng-ningen även en negativ inställning till vården som helhet.</p>

No description available.

<p>Stickrädsla och stickfobi hos vuxna påträffas inom sjukvården. Dagligen</p><p>världen över utförs ett flertal blodprovstagningar, injektioner, infusioner</p><p>och andra behandlingar som kräver injektionskanyler. Rädslan är därmed</p><p>relevant att beskriva och det krävs att problemet uppmärksammas. Syftet</p><p>med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka</p><p>omvårdnadsåtgärder hälso- och sjukvårdspersonal kan vidta i mötet med</p><p>vuxna patienter med stickrädsla. Resultatet av vetenskapliga</p><p>publikationer visar att det finns olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa</p><p>till att minska rädslan. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande kan</p><p>vara avgörande för hur patienten upplever sin rädsla. På grund av rädslan</p><p>finns risk att ett flertal patienter undviker att uppsöka sjukvården vilket</p><p>kan leda till att deras hälsa försummas. Stickrädsla kan kännetecknas av</p><p>olika symtom men vissa patienter visar inga. En orsak kan vara att de</p><p>försöker undvika att visa sina känslor vilket kan leda till svårigheter för</p><p>hälso- och sjukvårdspersonalen att tolka och hantera patienternas rädsla.</p><p>Eftersom stickrädsla är en subjektiv upplevelse är det svårt att</p><p>generalisera och det finns endast några fallstudier. Det behövs fler</p><p>kvalitativa intervjustudier med syfte att undersöka stickrädslan ur ett</p><p>patientperspektiv.</p>

<p>Postoperativ smärta upplevs av många patienter trots att det finns effektiv smärtlindring tillgänglig. Infiltrationsanestesi är en metod då lokalanestetika injiceras i operationsområdet och därmed blockerar överföringen av smärtimpulserna till centrala nervsystemet. Syftet var att undersöka om infiltrationsanestesi vid bukkirurgi minskar den postoperativa smärtan. 16 randomiserade-dubbelblind studier analyserades och gav information om läkemedlets betydelse, administreringstillfället och det kirurgiska bukingreppets betydelse. 13 av 16 studier visade på en reducering av den postoperativa smärtan hos patienterna med variation från den första postoperativa timman upp till 10 dagar. Metoden att infiltrera lokalanestetika en och en halv timma före operationen med fortsättning under, i slutet och sex timmar efter den första infiltrationen gavs visade på längst uppmätt postoperativ smärtlindring. Kunskaper om anestesiformer och smärtbedömning krävs av sjuksköterskan för att i god tid möta upp med ytterligare smärtlindring. För att kunna ge förslag på evidensbaserad sjukvård och därmed minska patienternas lidande krävs noggrannare analys av variationerna i metoderna och ett ökat samarbete mellan olika yrkeskategorier.</p>

<p>Underbehandlad smärta fortsätter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvårdnaden. Patienternas smärtupplevelse...</p>

<p>Att leva med långvarig smärta är påfrestande och innebär ofta ett stort personligt lidande för den drabbade. Smärtan är subjektiv och multidimensionell, vilket gör den svår att förstå och hantera. </p><p>En av förutsättningarna för en effektiv smärthantering är att </p><p>vårdpersonalen inte har några fördomar eller förutfattade meningar, </p><p>som färgar omvårdnadshandlingarna negativt. Syftet med </p><p>litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals attityder</p><p>till patienten med långvarig smärta i rörelseapparaten samt </p><p>smärtpatientens upplevelser av omvårdnaden. Resultet baseras på </p><p>11 vetenskapliga artiklar, och presenteras i fem teman: </p><p>kommunikation, bekräftelse av smärtupplevelsen, förväntningar på </p><p>smärta och smärthantering, kunskap och teamarbetet runt </p><p>smärtpatienten. Resultatet visar att patienter ofta känner sig osedda</p><p>och misstrodda, medan vårdpersonalen upplever en stor frustration</p><p>i vårdsituationen. Utbildning påverkar attityder, tro och </p><p>förväntningar på smärta och smärthantering. Kunskap om smärta</p><p>och dess olika dimensioner anses vara en förutsättning för en </p><p>effektiv smärthantering. Ytterligare forskning krävs för att klargöra </p><p>vilka möjligheter det finns för vårdpersonal att få ökad kunskap </p><p>samt hur kunskapen kan implementeras i det dagliga omvårdnads-</p><p>arbetet. Utöver detta kan forskning av sjuksköterskans attityder </p><p>som är direkt relaterade till patientens upplevelser av omvårdnad </p><p>vara värdefull.</p>