Syfte: Denna studie syftade till att undersöka hur vanligt det var med smärtrelaterade symptom på ett företag, hur levnadsvanorna för de anställda ser ut och vilka samband som finns mellan levnadsvanor och självupplevda besvär och arbetsförmåga. Metod: För denna studie valdes en kvantitativ metod med hjälp av en enkät. Frågorna till denna enkät valdes ut från validerade frågor ifrån tidigare studier. Frågorna innehöll bl.a. vikt, längd, civilstånd, utbildning, smärtrelaterade symptom i 9 områden totalt på kroppen (bl.a. nacke, axlar, knän m.m.), kost, fysisk aktivitet (mätt med Saltin-Grimby skalan), sömnkvalitet, stress och självupplevd arbetsförmåga. Först jämfördes män och kvinnor sinsemellan och när samband mellan levnadsvanor och olika besvär skulle undersökas, jämfördes hela populationen. Företaget som studien genomfördes specialiserar sig på tillverkning av hytter och andra systemkomponenter till anläggningsmaskiner. Deras produktionsprocess består av svets, målning och montering. Resultat: Totalt deltog 155 i studien, varav 130 var män, 24 kvinnor och en deltagare som inte angav sitt kön. Resultaten visade att både män respektive kvinnor hade ett genomsnittligt BMI på 27 och 26, vilket motsvarar övervikt för båda könen. Både män och kvinnor uppgav att de rörde på mycket och mindre än en femtedel uppgav en stillasittande fritid, motsvarande Saltin-Grimby grad 1 av 4. Båda könen uppgav goda matvanor, med lågt intag av sötsaker såsom chips, choklad/godis m.m. Dock åt nästan en femtedel av både män och kvinnor fiber mindre än 1 gång/vecka. Nästan hälften av alla deltagare hade dåliga sömnvanor, mätt med hjälp av PSQI (Pittsburgh Sleep Quality Index), där en sammanlagd poäng av 5 poäng eller mer är en indikation till dåliga sömnvanor. Minst 12 % av samtliga deltagare i studien hade haft ont under de senaste 7 dagarna. Avseende samband, så sågs att de som hade dåliga sömnvanor upplevde mer stress, mer smärta, angav en sämre arbetsförmåga och skattade sin fysiska och psykiska hälsa lägre. De som angav lägre fysisk aktivitetsnivå (väldigt få) uppvisade inga samband med ökad smärta eller stress. Slutsats: Fysisk aktivitet hade i denna studie inte något samband med någon upplevd smärta, stress eller arbetsförmåga, men upplevelsen av den fysiska hälsan var lägre hos dem som uppgav sig vara mer fysiskt inaktiva. Däremot visade denna studie på ett samband mellan hur bra man sover och hur man upplever sin arbetsförmåga, sin upplevda hälsa, stressnivåer och smärtrelaterade symptom.

Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen. Diskussion: Första intrycket påverkar patienters mottagande av sjuksköterskans attityder, olika behandlingsstrategier kräver mindre tid och ger olika smärtlindring, rätt kunskap kan vara en faktor vid smärtbedömning, myter är en fortsatt orsak till bristfällig smärtbehandling, rädsla för biverkningar kan orsaka otillräcklig smärtbehandling, personer med demens skall bedömas med korrekta verktyg, samt att bristande kommunikationen kan leda till sämre smärtlindring. Slutsats: Viktiga faktorer som påverkar smärtan framkom i studien. Mer forskning måste till för att finna fler faktorer av betydelse som vilken information som påverkar smärtlindringen.

No description available.

Bakgrund: Många barn genomgår venprovtagningar och PVK-inläggningar utan någon smärtlindring på akutmottagningar. Detta kan leda till mycket obehag och smärta. Det kan även skapa rädsla för medicinska procedurer i framtiden och leda till att barnen inte söker vård när de blir sjuka som vuxna. Syfte: Syftet var att hitta och sammanställa oberoende omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda före eller under venpunktioner hos barn på akutmot-tagningen för att lindra smärta. Metod: Kunskapsläget sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: De flesta aktiva och passiva distraktionsmetoderna och lokala smärtlind-ringsmetoder var effektiva för att lindra smärtan vid venpunktioner hos barn. Slutsats: Det behövs mer forskning om effekterna av oberoende omvårdnadsåtgär-der för att lindra procedursmärta hos barn för att kunna bli en rutinmässig del inom vården.

Introduktion: Smärta är den vanligaste orsaken till att människor i Sverige söker vård inom primärvården idag. Smärta kan delas in i smärtklassifikationer där den vanligast förekommande är nociceptiv smärta. Två behandlingsmetoder svenska fysioterapeuter använder kliniskt vid behandling av smärta är akupunktur och dry needling. Vid akupunktur används nålar i specifika akupunkturpunkter och vid dry needling används nålar direkt i aktiva triggerpunkter eller smärtsam- och stel muskulatur. Det är inte bevisat hur akupunktur och dry needling fungerar men samma verkningsmekanismer tros förklara båda behandlingsmetoderna. Åsikterna är delade inom forskningsvärlden och bland svenska fysioterapeuter huruvida behandlingsmetoderna överhuvudtaget ska användas kliniskt till följd av bristande evidens. Syfte: Syftet var att undersöka svenska fysioterapeuters användning samt uppfattning om behandlingsresultat av dry needling och akupunktur. Metod: För att besvara syftet genomfördes en enkätundersökning med två urvalsmetoder. En egenkonstruerad e-enkät användes som utformades efter källor, inkluderingskriterier och andra enkäter. Resultat: 60 svar analyserades. 51 fysioterapeuter hade utbildning i akupunktur, av dessa använde 22% aldrig behandlingsmetoden. 19 fysioterapeuter hade utbildning i dry needling, av dessa använde 11% aldrig behandlingsmetoden. Bäst behandlingsresultat upplevdes vid behandling av nociceptiv smärta. Det fanns inget statistiskt samband mellan ålder och användning av behandlingsmetoderna eller användning och tid med utbildning i metoderna. Konklusion: Ett större antal fysioterapeuter använde akupunktur jämfört med dry needling. Främsta anledningen till att de med utbildning inte använde behandlingsmetoderna var bristen på evidens. Gemensamt för behandlingsmetoderna var att bäst behandlingsresultat upplevdes vid behandling av nociceptiv smärta. Baserat på denna studie finns behov av fler studier som undersöker dry needling och akupunktur i syfte att påverka evidensgraden.

No description available.

Experio Lab i Landstinget i Värmland, Karolinska Institutet och Kungliga TekniskaHögskolan håller i dag på med att utveckla en digital tjänst i form av en app försmärtpatienter. Målet är att genom en digital tjänst kunna lära sig mer om hur patienter kankartlägga sina besvär inför ett möte med sjukvården. Uppsatsen syftar till att inför kommande användbarhetstester på riktiga patienterundersöka hur väl prototypen fungerar när det kommer till gränssnittet och ge förslag somskulle kunna förbättra appen inför de kommande användbarhetstesterna. Undersökningen genomfördes i två steg: Först testades appen som en pappersprototyp.Därefter genomfördes användbarhetstester med hjälp av studenter och experter inomtjänstedesign på en ipad-platta, där både intervjuer och observationer gjordes. Resultatetvisade att flera av testpersonerna hade samma sorts svårigheter när det kom till att interageramed appen. Svårast var att rita sina besvär på besvärsteckningen samt att veta var i processenman befann sig. Efter genomförande av studien uppgav de flesta testpersonerna att de skullerekommendera appen till någon de kände. Majoriteten såg även behov av att appensanvändargränssnitt blir tydligare för användaren.

Bakgrund: Många i Sverige lever idag med långvarig smärta. Smärtan visar sig inte bara på ett sätt utan kan visa sig på många olika sätt, smärtan beror olika saker och upplevs på olika sätt. Smärtan är antingen nociceptiv, neurogen, psykogen eller idiopatisk. Vårdpersonalen har en nyckelroll när det gäller bemötandet i mötet med patienten och hens upplevelse. Patienter upplever långvarig smärta som något inskränkande på deras liv.   Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att inte bli trodda av vårdpersonal gällande sin långvariga smärta.   Metod: En kvalitativ studie baserad på bloggar gjordes och analyserades med en manifest innehållsanalys. Tio bloggar valdes ut utifrån hur de passade in på syftet och på studiens kriterier.   Resultat: Två huvudkategorier och 5 underkategorier framkom. Upplevelsen av att inte bli trodd med underkategorierna Frustration, förnedring och hopplöshet, Att behöva kämpa för vård samt Vikten av att ha en diagnos eller kroppsliga avvikelser för att få vård. Önskan om förståelse från vårdpersonalen med underkategorierna Bristen av förståelse samt Generalisering av patienter. Slutsats: När patienter inte blir trodda skapas en rad känslor, allt från hopplöshet till frustration. Men när patienter däremot blir tagna på allvar och bekräftade minskar lidandet. I dessa fall kan en god relation kan skapas mellan vårdpersonal och patient, vilket är av stor vikt för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten på bästa sätt.

Bakgrund: Postoperativ smärta efter ett operativt ingrepp är vanligt förekommande. Patienters välmående efter ett operativt ingrepp påverkas negativt av postoperativ smärta, trötthet och obehag, varav postoperativ smärta påverkar patienterna mest negativt. Om den postoperativa smärtan inte behandlas kan det leda till långvarig smärta och i värsta fall även dödsfall. Postoperativ smärta är en individuell upplevelse och kan skilja sig från person till person. Det är därmed av betydelse att få kunskap om patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan vilket skulle kunna bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och minska patienternas vårdlidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ metod, baserad på sju vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultatdelar analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Uthärda smärta, Känna osäkerhet, Vikten av information och Strategier för att lindra smärtan. Slutsats: Vid postoperativ smärta upplevde patienterna att smärtan påverkades av olika händelser både negativt och positivt. För att lindra patienternas vårdlidande är det av betydelse att sjuksköterskan har förtroende och lyssnar på patienten samt uppmärksammar deras behov vid postoperativ smärta under första veckan. Ytterliggare forskning behövs kring patienters upplevelse vid postoperativ smärta efter ett specifikt operativt ingrepp

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar mellan 5-10% av alla kvinnor i fertil ålder. Det finns okunskap inom området hos både vårdgivare och allmänheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.                                         Metod: Via databaserna CINAHL, PubMed och EBSCO valdes nio kvalitativa studier ut. Resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Litteraturstudien visade att leva med endometrios innebar negativ påverkan på kvinnors fysiska, psykiska och emotionella hälsa. Tre huvudkategorier ”Att hantera sin vardag”, ”Att möta hälso- och sjukvården” och ”Att oroa sig för framtiden” sammanfattade olika aspekter av kvinnornas upplevelser. Socialt liv och relationer påverkades av sjukdomen till följd av mycket smärta. Tillståndet togs inte heller på allvar vid kontakter med hälso-och sjukvården vilket medförde att de drabbade inte fick den vård eller behandling som behövdes. Konklusion: Att leva med endometrios innebär en stor påfrestning för de drabbade. Kvinnorna är i behov av mer stöd och information från vården och det är viktigt att sjuksköterskan har den kunskap som behövs för att känna igen sjukdomen. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease that affects 5-10% of all women of reproductive age. There is ignorance in public and in health care concerning this disease. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of living with endometriosis. Method: Nine qualitative studies were selected through the databases CINAHL, PubMed and EBSCO. The results have been quality reviewed, analyzed and compiled. Results: The literature review showed that living with endometriosis meant negative impact on women's physical, mental and emotional health. Three main categories of "Coping with everyday life ", "Meeting the health service " and " Worry about the future," summarized the various aspects of women's experiences. Social life and relationships were affected by the disease as a result of a lot of pain. The health care didn’t take the illness seriously, which meant that the women did not get the care or treatment needed. Conclusion: Living with endometriosis results in great emotional distress in those affected. These women are in need of more support and information from health care providers. It is important that nurses have the knowledge needed to identify the disease.