I Sverige finns nästan en halv miljon företag varav 99 % kan betraktas som småföretag. Småföretagen är en viktig del av näringslivet för att skapa sysselsättning, tillväxt och bidra till att kunna hålla den höga välfärdsnivå som vi har idag, trots detta fokuserar den största delen av forskningen mot de större företagen. Småföretag har helt andra utgångspunkter och unika förutsättningar i jämförelse med de större företagen: Färre anställda, lägre arbetsspecialisering, mindre resurser i form av tid och pengar, svårare att attrahera lämplig arbetskraft, flexiblare organisation, ett närmare samarbete mellan de anställda, färre personalledande funktioner såsom rekrytering och HRM. Författaren har genom en hermeneutisk kunskapssyn genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra småföretag inom Örnsköldsviks kommun. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur respondenterna inom respektive företag genomför sina rekryteringar. Delsyftet är att ge rekommendationer för tillvägagångssätt som fokuserar på de särskilda behov småföretagare kan ha vid rekrytering av nya medarbetare. Med detta som övergripande mål besvaras problemformuleringen; Hur kan småföretag på ett bättre sätt matcha sina behov vid rekryteringar där det finns krav på dubbel kompetens? Den teoretiska referensramen består av två delar, den första behandlar grundkunskaper inom rekryteringsprocessen såsom arbetsanalys, bedömning och urval. Den senare delen av teorin tar upp bland annat upp småföretagens speciella situation genom tidigare forskning kring ämnet, personlighet och perception. Studien finner att småföretag alltid har ett underförstått krav på dubbla kompetenser genom de särskilda förutsättningar som småföretagandet bygger på. För att bättre kunna matcha sina behov bör företagen bland annat utföra en arbetsanalys och därigenom bättre förstå sina egna möjligheter och begränsningar, ställa upp en prioritetsordning av de kriterier arbetet i företaget kräver och för att klara av den aktuella tjänsten gentemot de övriga i personalen och de dubbla kompetenserna, småföretagen måste även häva sig bättre i konkurrensen om arbetskraften och förmedla sin attraktionskraft utåt.

I dagens samhälle är information av alla slag viktig, framförallt är den ekonomiska informationen i årsredovisningen mycket viktig för dess målgrupp; företagets intressenter. Revisorn är den som kvalitetssäkrar informationen och garanterar att den ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Varulagret är en mycket svårvärderad tillgång och är som regel en väsentlig balanspost i företagets redovisning. Värderas den fel innebär det ett stort utslag på företagets resultat. I de företag som har ett egentillverkat varulager är denna värdering extra besvärlig, speciellt de indirekta kostnaderna. Därför har revisorerna en viktig uppgift i att kontrollera hur dessa indirekta kostnader har identifierats och värderats. Enligt god redovisningssed skall varulagervärdet ge en rättvisande bild av det verkliga varulagret. Problemformulering: Hur kontrolleras småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager i revisionsprocessen? Syfte: För att få svar på vår frågeställning ämnar vi med vår studie: Beskriva hur revisorn kontrollerar småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager. Analysera olika problem, påträffade i revisionsprocessen, kring kontrollen av småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager. Metod: För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ studie med fyra personliga intervjuer med fyra olika revisorer. För att komma fram till studiens problem och syfte genomföres en pilotstudie med två revisorer där problematiken med att identifiera och värdera indirekta kostnader i egentillverkat varulager seglade upp som en het kandidat. Slutsatser: De indirekta kostnaderna i egentillverkat varulager hos småföretag är lätta att identifiera men problematiska att värdera. Bristen på formella ekonomisystem medför att värderingen ofta blir schablonartad och en produkt av en dialog mellan revisorn och representanter från företaget.

Rubrik: Ensam är stark, men tillsammans är vi starkare? Problem: Synen på småföretagande har förändrats genom tiderna. Länge ansågs inte småföretagande som en viktig del i samhällsekonomin. Idag däremot, är småföretag centrala i Sveriges såväl som världens ekonomi då de utgör en betydande del av den ekonomiska tillväxten. Som småföretagare idag är det vanligt med problem som tidsbrist, för stort informationsflöde och avsaknad av affärskompetens. Det ställs även större krav på de mindre företagen att kunna anpassa sig till den ökade globaliseringen av marknaden. Denna problematik ligger till grund för organisationsskapande. Ett sätt för företag att träffa andra som befinner sig i samma situation och dra nytta av varandras erfarenheter. Företagarna är en organisation som verkar för att skapa ett bättre företagsklimat för dagens småföretagare. Trots att Företagarna tillhandahåller olika främjande tjänster för sina medlemmar är osäkerheten stor kring medlemmarnas behov och intressen. Av denna anledning har vi fått i uppdrag att undersöka vad Företagarna kan göra för att möta sina medlemmars önskemål. Vår problemformulering är därför: Vilka attityder och förväntningar har Företagarnas medlemmar i Umeå på organisationen? Syfte: Det huvudsaliga syftet med denna studie är att kartlägga medlemmarnas uppfattning vad gället medlemskapet i Företagarna. Studien har även ett antal delsyften där vi kommer att redogöra för argument till varför ett företag väljer att vara medlem i en organisation som Företagarna. Vidare kommer vi att analysera och vägleda vad Företagarna bör arbeta framtidsmässigt med för att tillfredställa sina medlemmars behov. Vi avser även att undersöka vad medlemmarna redan vet om Företagarna idag, och huruvida kommunikationen organisation och medlemmar emellan fungerar. Teori: Teorikapitel bygger på problembakgrunden och består av fyra olika huvuddelar; organisation och nätverk, kommunikation, tillväxt i småföretag samt kompetensutveckling. Metod: Vi valde att använda oss av en kvantitativ undersökningsmetod i vår studie. Undersökningen genomfördes med hjälp av postenkäter då vi ansåg detta tillvägagångssätt vara mest lämpligt eftersom Företagarnas medlemmar är belägna på olika platser runt om i Umeåregionen. Resultat: Utifrån våra resultat kan vi konstatera att Företagarnas medlemmar överlag visar ett lågt intresse för organisationen samt att deras förväntningar på medlemskapet inte uppfylls. Detta resultat finner vi bero på det faktum att medlemmarna inte upplever att organisationen bryr sig om dem som medlem. De uppfattar inte att organisationen skapar bättre förutsättningar för medlemmarna att starta, driva, utveckla och äga deras företag. Detta anser vi är en stark anledning till att Företagarnas medlemmar troligtvis inte vill fördjupa sitt engagemang i organisationen.

Denna uppsats görs på uppdrag av EntreprenörCentrum i Umeå i syfte att belysa problem och svårigheter ett svenskt nystartat småföretag stöter på det första verksamhetsåret samt att ge förslag på åtgärder som underlättar för småföretagaren. Företagen som har valts som studieobjekt till denna uppsats är relativt nystartade småföretag i Umeå kommun.   Informationsinsamlingen baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med företagarna i de valda företagen. Annan typ av information erhålls från bl.a. kurslitteratur, rapporter och avhandlingar.   Att det i Sverige har varit de stora företagen som dominerat den svenska marknaden och därmed bidragit med den ekonomiska utvecklingen har lett till att dagens entreprenörskap i form av småföretagande länge har missgynnats med till exempel tunga skatter, finansieringsanskaffning och besvärlig byråkrati. Senare studier visar att det idag är det småföretagen som står för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Samtidigt visar andra studier att den entreprenöriella aktiviteten i Sverige är låg i jämförelse med andra länder. Eftersom en tredjedel av nystartade företag går i konkurs under det första verksamhetsåret är det viktigt att ta reda på omständigheter som företagare upplever som problematiska eller svåra att hantera och som kan leda till konkurs.   Upplevda problem som identifieras bland företagarna är svårigheter med att skaffa kunder, dålig likviditet i företaget, att konkurrera med andra företag inom samma bransch, att betala höga skatteavgifter, att få finansieringskapital, legitimitetsproblem och identifieringsproblem som företagare.   De slutsatser som kan dras från studien är att de flesta av småföretagarnas upplevda problem kan anslutas till bristande affärsplanering. Andra upplevda problem beror på den udda och riskfyllda traditionella bilden av entreprenörskap, företagande och företagare som råder i Sverige samt den ekonomiska politiken och ekonomiska institutioner som upplevs som hämmande för entreprenörskap.   De rekommendationer som föreslås för att underlätta för småföretagare, sett utifrån de upplevda problemen, är man ska öka medvetenheten hos blivande företagare om innebörden av eget företagande och betydelsen av en affärsplan. Fler organisationer som förmedlar finansiering till nystartade småföretag med exempelvis rabatterade lån och finansiering av eget kapital behövs. Banker kan erbjuda tjänster och rådgivning som hjälper företagaren att göra sig attraktiva för externa intressenter eller med andra ord, att sälja sitt projekt. Banker kan också erbjuda tjänster som förespråkar ”spara för att öppna eget” med förmånlig ränta och som hjälper kunden med ett tidsupplägg. Förutom bankerna kan andra organisationer agera som ett slags garant som säkerställer att de tjänster som små företag erbjuder håller måttet och att de utförs på ett professionellt sätt. Detta kan bidra till ökad prestige för mindre företag.

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lång tid tillbaka. I mars 2008 överlämnades ett delbetänkande angående avskaffandet av revisionsplikten för små företag, där utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krävde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte. Problem:  Hur ser revisorer på förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer på sin roll inom mindre företag och kommer lagändringen att ändra deras uppfattning? Syfte:  Syftet med studien är att beskriva hur tre godkända/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt små och medelstora företag. Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. Därefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer. Empirin ställdes sedan mot den teoretiska referensramen i en analys. Slutsats: De intervjuade revisorerna anser att förvaltningsrevision är positivt sett ur ett intressentperspektiv, men att ansvarsfrihetsrekommendationens betydelse urholkas i ägarledda företag. Revisorerna anser även att de hade en rådgivande roll och denna uppfattning inte kommer att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas.

En svårighet för småföretag är hur de anskaffar kapital för att investera. Många småföretag använder leasing som finansieringsalternativ, trots att leasing inte är den billigaste finansieringsformen. Syftet med studien är att undersöka och analysera varför småföretag använder leasing som finansieringsmöjlighet samt hur leasing som finansieringsform har påverkat småföretag när det gäller ekonomisk utveckling. Studien begränsas endast till att se problemet ur leasetagarens perspektiv. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts för att kunna få fram en djupare kunskap om det undersökta ämnet. Urvalet av småföretag har skett genom kontakt i Lidköping och Skövde. I studien har datainsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer. Frågor skickades i förväg till respondenterna så att de kunde förbereda sig inför intervjun och sedan besöktes respondenterna på företagen för att utföra intervjuerna där. I den teoretiska referensramen behandlas en närmare beskrivning av olika typer av leasing samt fördelar respektive nackdelar med leasing.

En svaghet med en stor del av befintlig marknadsföringsteori är att studierna de baseras på i huvudsak behandlar marknadsföringsfunktionen i större företag. Därför föreligger ett intresse att skapa förståelse för marknadsföringsfunktionen i små företag. Ett problem för små företag är resursbrist av olika slag. Detta tar sig uttryck bland annat i att de inte är tillräckligt marknadsorienterade och att detta oftast kan härledas till bristande marknadsplanering. Marknadsföring har även en tendens att av små företag uppfattas som en kortsiktig aktivitet, vilket ytterligare förstärker bilden av att den strategiska aspekten förbises. Utifrån denna bakgrund har vi formulerat följande problem: Hur ser marknadsplaneringsprocessen ut i små företag med färre än 10 anställda? För att kunna besvara denna frågeställning har vi gjort en genomgång av tidigare forskning relaterad till problemet. Detta teoretiska ramverk har vi sammanfattat i en grafisk modell som ligger till grund för datainsamling och analys. Genom en kvalitativ studie av sammanlagt fem olika företag har vi identifierat såväl likheter som skillnader mellan teorin och den studerade verkligheten. Resultaten av vår studie visar att mer eller mindre alla delar av marknadsplaneringsprocessen återfinns i de studerade företagens strategi. De förekommer i någon form, men existerar antingen omedvetet eller utan struktur. För de studerade företagen verkar svårigheten vara att förstå hur marknadsplaneringen olika komponenter ser ut och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Vår forskning utmynnar i ett antal konkreta rekommendationer för hur små företag bör förhålla sig till marknadsplanering. Som avslutande rekommendationer redogör vi för våra förslag till fortsatt forskning inom ämnesområdet.

Sammanfattning Titel: Revisorns roll i mindre företag Författare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel Malm Handledare: Olle Westin Universitet: ÖREBRO UNIVERSITET Institution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI) Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p. Syfte: Syftet är att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att få för småföretagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förändras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet. Metod: Vi har en deduktiv ansats och har använt en kvalitativ metod. Primärdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för småföretag. Slutsats: Då revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hänsyn till oberoendefrågan, som idag begränsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nära relation mellan de båda parterna med än mer rådgivning än idag. Revisorn anlitas då inte längre för ett granskningsuppdrag utan används enbart som ett stöd och en hjälp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn.

De senaste årtiondena har innefattat en mängd olika händelser vilka påverkat företagsklimatet på nationell samt global nivå, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av användandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har näringslivet i Europa gått från att mestadels bestå av stora koncerner till att bestå av en stor del småföretag. Strategisk planering som forskningsområde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om småföretagens strategiarbete lyser med sin frånvaro. Bland de teorier vilka finns tillgängliga är det anmärkningsvärt att en majoritet av dem är genererade under 80- samt 90-talet vilket således innebär att deras nutida förankring bör ifrågasättas. Detta leder fram till denna studies syften vilka ämnar att dels skapa en ökad teoretisk förståelse för hur småföretag arbetar med strategisk planering samt att genom denna förståelse generera praktiska implikationer för de studerade företagen. Utgångspunkten för studien har varit att generera en djupare förståelse för hur arbetet med strategisk planering i småföretag går tillväga. Utifrån detta valdes en hermeneutisk kunskapssyn. Detta tillsammans med en kvalitativ forskningsstrategi leder till att studien kan förklara och bilda kunskap kring de givna studieobjekten. Insamlingen av empiriska data utfördes genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i dessa intervjuer utgjordes av ägarna i företagen; Seaflex AB, WOG Metall AB, Läkarhuset Hermelinen AB samt Timelab Consulting. Den teoretiska referensramen inleds med teorier kring den strategiska processen i småföretag för att därefter ledas in på den strategiska planeringen. Teorierna visar på att planeringen i småföretagen påverkas dels av interna samt externa faktorer, vilket de efterföljande teorierna är uppdelade efter. Varje efterföljande del tar upp de viktiga faktorerna och beskriver hur företagen arbetar med strategisk planering utifrån de specifika aspekterna. Detta leder fram till en modell över hur småföretagen arbetar med strategisk planering och denna modell har utgjort stommen för insamlandet av empiriska data samt agerat strukturmall i efterföljande kapitel. De insamlade empiriska data ställs därefter i relation till de presenterade teorierna vilket leder fram till studiens analys, vilken visar på både likheter och olikheter mellan de två. Detta faktum står till grund för studiens teoretiska slutsatser samt praktiska implikationer för de studerade företagen. Studien visar på att branschen inom vilken företagen verkar i har stor betydelse för den strategiska planeringen, vilket tidigare studier ej betonar. Slutsatser dras även kring det faktum att småföretagen ej arbetar med strategisk planering på ett formellt tillvägagångssätt. I enlighet med tidigare forskning visar även denna studie på att ägarens egenskaper samt företagets resurser har stor inverkan på den strategiska planeringen. Den genererade förståelsen leder därefter fram till en vidareutveckling av den modell vilken presenterades i teorikapitlet. Denna modell följs av ett antal individuellt framställda praktiska implikationer för de studerade företagen.

No description available.