Konkurrensen inom klädbranschen är hård och det finns många stora aktörer på marknaden. Dessutom har branschen drabbats av en minskad försäljning efter den ekonomiska lågkonjunkturen som inträffade under 2008. När det gäller småföretag har de begränsade resurser till skillnad från de stora aktörerna, vilket leder till att det blir svårt att satsa på investeringar såsom ett bra butiksläge eller mer marknadsföring.Däremot finns också nya möjligheter genom internet i form av e-handel och hemsidor. Internet ger även möjlighet för företagen att få kunder från större geografiska områden till skillnad från fysiska butiker. Nischmarknad är något som många småföretag väljer att fokusera på, därmed behöver de inte konkurrera med stora och etablerade företag.Vi undersökte nystartade småföretag som var detaljister i klädbranschen och studerade hur de utformade sin marknadsföringsmix, när det gällde butiken och internet. Vi utförde även en återkoppling efter ett år för att se hur företagen hade utvecklats och för att se på eventuella förändringar i företaget. Därefter jämförde vi dem med varandra och med den teori vi tagit fram för att se likheter och skillnader hos företagen och mellan teorin och empirin.Vi valde att ha både ett rationalistiskt och empiristiskt synsätt i vår undersökning. Vi såg även undersökningen utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi valde att tillämpa en induktiv forskningsansats, då vi främst utgick från ett empiriskt material för att sedan jämföra det med teorin. Vi tillämpade en kvalitativ undersökning med ett beskrivande syfte.Vi tillämpade även huvudsakligen ett strategiskt urval och använde oss främst av primärdata från intervjuer, men även sekundärdata i form av att vi läste in oss på relevant litteratur och information från företagens hemsidor. Intervjuerna med företagen genomfördes mestadels med postenkät genom e-post, men även genom personliga intervjuer och telefonintervjuer.Vi valde att undersöka fyra nystartade småföretag som alla var verksamma inom klädbranschen och som fokuserade på ekologiska kläder. Teorier som vi tog upp föratt förklara företagens situation var; allmänt om detaljhandeln, konkurrensstrategier samt marknadsföringsmixen med inriktning på detaljhandeln.Våra slutsatser är att företagen utformar sin butik eller hemsida så att kunden ska känna av den känslan som företaget vill förmedla och utformningen har också präglats av ägarna. Majoriteten av företagen använder samma stil på hemsida, butik och marknadsföring. Ett av företagen försöker att särskilja sig från sina konkurrenter genom att ha en egen stil. Hemsidan används som en kanal för att marknadsföra och informera om företaget och för försäljning av företagets produkter. Alla företagen satsar på ett sortiment som är ekologiskt och etiskt framställt och företagen använder också sortimentet för att särskilja sig från andra företag.Företagen tycker alla att service är en viktig aspekt. De är måna om sina kunder och försöker att göra dem nöjda. Läget har däremot ofta valts genom slumpen och inget av företagen väljer att konkurrera med låga priser, däremot med hög kvalitet. Marknadsföring ses som viktigt av de flesta företagen men de får ofta hitta smarta sätt att marknadsföra sig på eftersom de har begränsade resurser.Sortimentet har ändrats i alla företagen och förändringar har också skett när det gäller till exempel marknadsföring och pris. Det har gått bra för tre av företagen, även om ett av dem drabbats av den ekonomiska lågkonjunkturen. Ett av företagen har dock tvingats börja avveckla företaget efter två års förlust.

I dagens samhälle ökar intresset för, och vikten av, småföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gå i uppfyllelse, medan det för hela samhället innebär ett bidrag till ökad tillväxt. En viktig aspekt i sammanhanget är att små företag behöver byggas upp på ett sätt som ger en hållbar utveckling på lång sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjälpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen är därmed ett verktyg för att nå lönsamhet och utveckling på lång sikt. Uppfattningen i litteraturen är dock att marknadsplanering inte är generellt tillämpbart i alla typer av företag. Anledningen till det är små företags unika förutsätt-ningar. Forskare är av skilda åsikter och menar att entreprenörer måste välja att antingen arbeta ad hoc eller med stöd av planering.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag kan arbeta med marknads-planering, så att de på ett effektivt sätt kan kombinera kreativitet och innovation med planering för att överleva de första kritiska åren och bli konkurrenskraftiga. Studien är av kvalitativ karaktär och är baserad på en fallbeskrivning av tvåmannaföretaget BittraBritta. Genom en semistrukturerad intervju med ägarna har det framkommit att de upplever att sitt breda produkt- och tjänsteutbud har lett till att företaget och dess erbjudande är svårt att definiera och kommunicera.Studien visar att det behövs ett mer långsiktigt tänkande i små företag. Det är dock viktigt entreprenörsandan inte kommer i skymundan av planering, utan att innovationen och kreativiteten i företaget fortsätter att stimuleras. Studien har mynnat ut i modellen Den lilla marknadsplanen, vilken är en arbetsmetod som syftar till att hjälpa små företag att kombinera kreativitet med planering. Genom att tänka långsiktigt, arbeta mer marknadsorienterat och planera kan entreprenören uppskatta den framtida lönsamheten i företaget och olika projekt. Det ger även en översikt kring hur företagets resurser kan fördelas så att de räcker till, eftersom det gäller att se att projekt kan underhållas efter att de startats. Genom att bli mer selektiva i satsningar på projekt kan företagaren få mer tid till att vara kreativ. På så vis kan planering leda till bättre kvalité på projekt från början till slut, vilket i sin tur bidrar till en ökad lönsamhet.

Företag runt om i världen implementerar affärssystem för att affärssystem kan underlätta integrering av affärsprocesser och hanteringen av information inom en organisation. För att lyckas med en affärssystemimplementation finns ett antal framgångsfaktorer som företag måste beakta. Framgångsfaktorer är egenskaper och aktiviteter som påverkar en affärssystemimplementation. Framgångsfaktorer har tidigare studerats på stora företag samt små och medelstora företag (SME). Framgångsfaktorer har inte studerats på småföretag. Därför fokuserar denna studie på att identifiera framgångsfaktorer vid en affärssystemimplementation i småföretag. Med hjälp av en kvalitativ forskningsansats har tre småföretag studerats för att identifiera framgångsfaktorer vid en affärsystemimplementation. Studien visar att ledningen har en stor roll under affärssystemimplementationer. De framgångsfaktorer som identifierats för småföretag i studien är: Ledningens ger sitt stöd och inkluderar de anställda, ledningen som projektledare, ledningen ansvarar för sammansättningen av en projektgrupp, ledningen ansvarar för att tillsätta resurser, informell kommunikation, avsätta tid till utbildning, konsultens stöd och deltagande i projektgruppen. / Companies around the world implement Enterprise Resource Planning Systems to facilitate integration of business processes and management of information within an organization. To succeed in an ERP-implementation, there are a number of success factors that companies must consider. Success factors are characteristics and activities that affect an ERP-implementation. Success factors have previously been studied in large companies and SMEs. The importance of success factors has not been studied in small businesses. Therefore, this study focuses on investigating success factors during an ERP-implementation in small businesses. With the aid of a qualitative research effort, three small companies have been studied to identify success factors in small business during an ERP-implementation. The study shows that management has a major role in business system implementations. The success factors identified for small businesses in the study are: The management gives its support and includes the employees, the management as project manager, the management is responsible for the composition of a project group, the management is responsible for appointing resources, informal communication, allocate time for training, the consultant's support and participation in the project group.

<p>För ett litet företag kan det vara svårt att få in kapital till verksamheten. Långivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till småföretag och kräva stor utdelning på det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta är skattekrediter, som en billig finansieringsform, en väl använd möjlighet för småföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden är den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som händer när denna från att ha varit räntefri går till att bli räntebelagd.</p><p>Pecking order theory (POT) beskriver hur företag väljer sitt kapital där det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital såsom lån och aktietillskott. Författarna föreslår i studien att periodiseringsfonden genom förändringen förflyttas i POT:s hierarki från att ses som internt genererat kapital till externt kapital. Ett finansieringsperspektiv på periodiseringsfonderna kan dock inte beskriva instrumentet fullt ut. Det krävs ett kompletterande resultatutjämningsperspektiv för att beskriva periodiseringsfondernas utveckling. Frågan hur förändringen av användandet går till, förklaras genom teorin om småföretagarnas beroende av redovisningsbyråer.</p><p>Studien använder dels en kvantitativ och dels en kvalitativ metod för att på ett allsidigt sätt belysa frågeställningen. Den kvantitativa delen undersöker främst den faktiska förändringen i periodiseringsfondernas användning genom undersökning av bokslut hos småföretag. Den kvalitativa delen utreder främst om och hur redovisningskonsulterna har påverkat småföretagens process i arbetet med periodiseringsfonder. De olika metoderna går givetvis in i och kompletterar varandra för att ge svar på frågeställningen.</p><p>Slutsatserna av studierna är att undersökningen styrker teorin om att periodiseringsfonder efter räntebeläggningen har förflyttat i POT-hierarkin. Denna slutsats begränsar sig dock till de företag som ser på periodiseringsfonder som en finansieringsform. Studien visar också på att man måste ta med den resultatutjämnande effekten i beräkningar.</p><p>Småföretagarnas beroende av redovisningskonsulter visas också i studien. Samtidigt dras slutsatsen att småföretagens förtroende för redovisningskonsulterna inte är befogat. Redovisningskonsulterna har inte i tid agerat för att undvika onödiga kostnader för småföretagen.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Datum:</p>2010-01-14 <strong><p>Nivå:</p>Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng <strong><p>Författare:</p><p>Martin Davidsson, martindavidsson@gmx.de</p><p>AnnChristin Eriksson, annchristin.eriksson@familjenback.se</p>Patric Carlström, patricgalantecarlstrom@live.se <strong><p>Handledare:</p>Angelina Sundström <strong><p>Titel:</p>Den nya kassaapparaten – en uppsats om småföretagarnas uppfattning om införandet av kassaregisterlagen. <strong><p>Problem:</p>Kontantbranschen har länge skapat problem för skattemyndigheterna. Det är svårt att kontrollera omsättningen i efterhand. Det har visat sig i skatterevisioner att staten förlorar ett avsevärt belopp på undanhållna skatteintäkter. Det är inte bara förlorade skatteintäkter som är ett problem utan även att konkurrensen blir snedvriden. Den nya kassaregisterlagen ska göra att den illojala konkurrensen upphör och att skatteintäkterna betalas in genom krav på certifierade kassaregister. I debatten har diskuterats om att det är en stor kostnad för småföretagare samt att illojal konkurrens fortsätter genom bland annat undantag till lagen och bristfälliga kontroller. <strong><p>Syfte:</p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning damklädesbranschen inom Västerås Centrum har angående införandet av kassaregisterlagen samt att jämföra den mot förarbetena till lagen. <strong><p>Metod:</p>För att besvara forskningsfrågan har en kvalitativ studie med tre intervjuer genomförts. Respondenternas svar har sedan analyserats och jämförts mot varandra. Därefter har resultatet jämförts mot referensramen. <strong><p>Resultat:</p>Studien visar att småföretagarna är överens med lagstiftarna om att kostnaderna som lagen medför är på en acceptabel nivå. Småföretagen är inte överens med lagstiftaren vad det gäller undantaget för torghandeln, de anser att lagen ska gälla alla utan undantag. I den undersökta branschen har kvittot en central roll vilket gör att de undersökta företagen är överens med lagstiftaren om att alla kunder skall erbjudas ett kvitto. Därav blir det ingen större förändring inom klädesbranschen. Utredarna och lagstiftarna har ett tydligt syfte som de vill uppnå med den nya kassaregisterlagen. De vill skydda näringsidkarna inom kontantbranschen mot illojal konkurrens. Studien visar att småföretagarna inte har noterat detta syfte i någon större utsträckning. Men gemensamt är att de dock inte tror att lagen kommer att innebära någon större förändring inom kontantbranschen. Småföretagen anser att de som sköter sig kommer att fortsätta att sköta sig och de som varit oseriösa tidigare kommer att fortsätta vara oseriösa. <strong><p>Nyckelord:</p>Kassaregister, kontantbranschen, småföretag, illojal konkurrens </strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av kreditutgivningsprocessen mellan banker och småföretag i Gävle.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fyra intervjuer med representanter för fyra av bankerna som finns representerade i Gävle. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering då respondenterna fick svara fritt på våra frågor. Vi har även valt en låg grad av struktur. Vi utgick ifrån ett antal förutbestämda frågor men fyllde även i med följdfrågor när det behövdes. Tanken med detta var att skapa avslappnade intervjuer där vi inte riskerade att gå miste om användbar information.</p><p>Resultat & slutsats: Det resultat vi kommit fram till är att när det gäller att bedöma kreditpropåer för småföretag är det viktigt att företagaren som person inger förtroende eftersom stor vikt läggs vid personen. Historiska siffror är viktiga men det bankerna fokuserar mest på idag är framtida kassaflöden och likviditetsbudgeten. Vi kan också konstatera att bankerna fortfarande arbetar efter kyrktornsprincipen då det är ett effektivt sätt att minska den asymmetriska informationen.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Komparativ studie på kreditprocessen för små och stora städer</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att med denna uppsats kunna ge elever och företagare en bättra inblick i vad bankerna lägger störst vikt vid i en kreditansökan. På så vis hoppas vi att företagare som läser detta arbete ska kunna förbereda sig bättre innan de lämnar in en kreditansökan.</p><p>Nyckelord: Kreditgivningsprocess, Småföretag, Asymmetrisk information, Kassaflöde, Företagsledning och Återbetalningsförmåga</p> / <p>Aim: The aim of this report is outline the credit granting process between banks and small businesses in Gävle</p><p>Method: We have used a qualitative method based on interviews with representatives from four of the banks located in the city of Gävle. The interviews had a low level of standardization given that the interviewees were given an opportunity to express themselves freely to our questions. There is also a low level of structure as, although we based our interviews on pre-prepared questions, follow up questions were introduced where we felt necessary. The rationale for this was to create a relaxed interview environment and thereby avoid the risk of useful information being omitted.</p><p>Conclusions: The result of our study is that banks apply a great deal of significance to the qualities of the company director in evaluating credit application discussions and it is therefore important for this person to instill confidence into the proceedings. Historical figures are still important but banks these days focus more on future cash flows and liquidity budgets. We have also found signs that the clock-tower principle is still relevant in bank lending and used as an effective method in reducing asymmetric information.</p><p>Suggestions for future research: A comparative study on the credit granting process for small and large cities.</p><p>Contribution of the thesis: We hope that this report will provide an insight for students and company directors into what factors have most significance for banks in assessing credit applications. Company directors who read this report also have the opportunity to be better prepared ahead of a credit application.</p><p>Keywords: Credit granting process, Small Business, Asymmetric Information, Cash flow, Company Director and repayment ability</p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad fenomenet hästturism innebär. Fenomenet hästturism innefattar många olika varianter därför valde vi att fokusera på turridning med Islandshästar. Det är även den vanligaste formen av hästturism i Sverige. Hästar och ridning är någonting som engagerar många personer. Kombinationen hästar och turism är någonting som intresserar allt fler och växer i popularitet både bland hästfolk och bland dem som vill uppleva naturen på ett annorlunda sätt. Hästturism omfattar alltifrån att personer besöker tävlingar och shower till att de själva deltar i olika hästanknutna aktiviteter. I och med detta kan besökare vara både aktiva deltagare och passiva åskådare.</p><p>Turridningsföretagens verksamheter är uppbyggda kring hästarna, som spelar en central roll, men även naturen och den sociala gemenskapen är viktiga aspekter för kundernas upplevelser. Kombinationen utav detta gör att turridning är något som de flesta personer kan delta i och uppskatta utifrån sina egna förutsättningar. Oavsett om kunden efterfrågar ridning, en naturupplevelse eller ett äventyr tillsammans med vänner kan turridning vara ett alternativ. Ofta kräver inte företagen att kunderna har någon förkunskap angående ridning för att få delta. Därmed blir det viktigt att hela tiden ta hänsyn till säkerheten för att kundernas upplevelse ska bli positiv och minnesvärd.</p><p>Idag domineras turridningsbranschen av små företag som drivs av engagerade personer med ett starkt intresse för hästar. Majoriteten av dessa företag bedriver förutom turridning även andra hästinriktade verksamheter. Detta p.g.a. att turridningen sällan är tillräckligt lönsam att, som enda inkomstkälla, kunna försörja sig på året om. I och med den dåliga lönsamheten är det få företagare som har möjlighet att anställa personal. Detta leder i sin tur till att företagarna själva blir tvungna att lägga ner många timmars arbete utan ekonomisk ersättning. Därmed blir ägarnas starka intresse avgörande för att företagen ska kunna fortsätta drivas. Att företagen drivs av ett brinnande hästintresse och sällan ur ett affärsmässigt perspektiv bidrar till den generellt låga lönsamheten inom branschen. För att få ordning på detta problem har aktörer inom häst- och turismbranscherna efterlyst utbildningar som kan bidra till ökad kompetens och ett mer professionellt företagande hos hästturismföretagarna.</p><p>Efterfrågan på turridning i Sverige är säsongsbetonad men kan skilja sig åt beroende på företagets geografiska läge. För företag med sin verksamhet på landsbygden är efterfrågan koncentrerad till sommarmånaderna, medan företagen i storstadsregionerna har en mer jämn fördelning över året.  Dessa förlitar sig enbart på word-of-mouth och Internet som marknadsföring för att nå ett tillräckligt antal kunder. Inte heller landsbygdsföretagen ägnar sig åt någon annan form av marknadsföring än detta, trots att det skulle kunna hjälpa dem att nå ut till en större marknad. Orsakerna till detta uppges dels vara ekonomiska skäl och dels brist på tid och engagemang.  </p><p>Hästturismens framtid ser ljus ut tack vare att den kan kombineras med många andra turismaspekter och aktiviteter. Varje enskild kund kan i och med detta få personligt anpassade paketerbjudanden. Dess förutsättningar att uppfylla kunders behov och önskningar, som kontinuerligt förändras, är därmed stor.</p>

<p>Många små företag upplever svårigheter att finansiera företaget under uppstarten, det krävs både kontakter, tur och tålamod för att lyckas. Att finna finansiering är ofta ett omfattande och tidsödande arbete för småföretagaren. Medicintekniska företag tillverkar ofta forskningsbaserade produkter och har ett stort kapitalbehov långt innan de kan visa upp en färdig produkt eller försäljningsintäkter. Detta är ett stort problem då externa finansiärer helst inte vill riskera för mycket vid en investering och föredrar att investera i ett senare skede.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken attityd småföretag i medicintekniska branschen har på externt kapital samt i vilken utsträckning det används för finansiering av företagen i introduktionsfasen.</p><p><strong>Teori: </strong>Finansieringsteori och tidigare forskning kring finansiering av småföretag samt riskkapital har studerats för att skapa en teoretisk referensram.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ metod användes och undersökningen bygger på intervjuer med åtta små medicintekniska företag, en affärsinkubator och en investerare. Vid analysen användes en deduktiv ansats och teorier och modeller testades mot det empiriska underlaget.</p><p><strong>Resultat och analys: </strong>Finansieringen under uppstarten består till största delen av offentlig finansiering och riskkapital. Företagen har en lång introduktionsfas då det tar lång tid att ta en produkt till marknad. Det förekommer gap mellan företag och investerare av olika karaktär, förväntningsgap, informationsgap och skillnad i målsättning är några. Det är relativt lätt att få de små belopp som krävs för att starta ett företag men småföretagen har sedan svårt att komma över tröskeln hos riskkapitalbolagen då de söker ett för litet kapitalbelopp.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Offentlig finansiering är betydande för företagen. Det stora kapitalbehovet gör det nödvändigt att finansiera företaget med riskkapital. Riskkapital bidrar förutom rent finansiellt med kompetens och kontakter. Trots att investerare helst vill investera i senare faser kan dessa företag attrahera externt kapital.</p>

<p>When a country faces a decline in business activity, companies have to struggle to gain external capital. It is even more important for small enterprises to get capital, as they normally do not have enough collateral to receive traditional bank loans. In Bangladesh, Grameen Bank started with micro credit programs in the early 90’s, that included small capital loans and leasing of machines. Nowadays these micro credit programs have developed to function even in industrialized countries. In Sweden ALMI företagspartner, wich is a public utility, has started to give small loans (up to 250 000 SEK) to companies that does not qualify for traditional bank loan terms.  With reference to the above presented issues, we will in this paper discus show the Swedish view on microloans have developed over the years and what terms and conditions companies need to fulfill to receive this type of loan. Furthermore the paper will display other sources of funding for small enterprises that are in need of capital. The study showed that there are several elements that affect a company's credit rating when applying for external capital. However there are many different sources of funding, with advantages and disadvantages that a small enterprise can turn to. The result of this paper is firstly that a recession affects small enterprises in many ways, especially when it comes to bank loans. Secondly it shows that the number of loan applications to ALMI företagspartner has increased drastically. To sum up; Small enterprises always struggle to obtain external capital when they faces economic problems or just wants to expand its operations.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av kreditutgivningsprocessen mellan banker och småföretag i Gävle. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fyra intervjuer med representanter för fyra av bankerna som finns representerade i Gävle. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering då respondenterna fick svara fritt på våra frågor. Vi har även valt en låg grad av struktur. Vi utgick ifrån ett antal förutbestämda frågor men fyllde även i med följdfrågor när det behövdes. Tanken med detta var att skapa avslappnade intervjuer där vi inte riskerade att gå miste om användbar information. Resultat &amp; slutsats: Det resultat vi kommit fram till är att när det gäller att bedöma kreditpropåer för småföretag är det viktigt att företagaren som person inger förtroende eftersom stor vikt läggs vid personen. Historiska siffror är viktiga men det bankerna fokuserar mest på idag är framtida kassaflöden och likviditetsbudgeten. Vi kan också konstatera att bankerna fortfarande arbetar efter kyrktornsprincipen då det är ett effektivt sätt att minska den asymmetriska informationen. Förslag till fortsattforskning: Komparativ studie på kreditprocessen för små och stora städer Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att med denna uppsats kunna ge elever och företagare en bättra inblick i vad bankerna lägger störst vikt vid i en kreditansökan. På så vis hoppas vi att företagare som läser detta arbete ska kunna förbereda sig bättre innan de lämnar in en kreditansökan. Nyckelord: Kreditgivningsprocess, Småföretag, Asymmetrisk information, Kassaflöde, Företagsledning och Återbetalningsförmåga / Aim: The aim of this report is outline the credit granting process between banks and small businesses in Gävle Method: We have used a qualitative method based on interviews with representatives from four of the banks located in the city of Gävle. The interviews had a low level of standardization given that the interviewees were given an opportunity to express themselves freely to our questions. There is also a low level of structure as, although we based our interviews on pre-prepared questions, follow up questions were introduced where we felt necessary. The rationale for this was to create a relaxed interview environment and thereby avoid the risk of useful information being omitted. Conclusions: The result of our study is that banks apply a great deal of significance to the qualities of the company director in evaluating credit application discussions and it is therefore important for this person to instill confidence into the proceedings. Historical figures are still important but banks these days focus more on future cash flows and liquidity budgets. We have also found signs that the clock-tower principle is still relevant in bank lending and used as an effective method in reducing asymmetric information. Suggestions for future research: A comparative study on the credit granting process for small and large cities. Contribution of the thesis: We hope that this report will provide an insight for students and company directors into what factors have most significance for banks in assessing credit applications. Company directors who read this report also have the opportunity to be better prepared ahead of a credit application. Keywords: Credit granting process, Small Business, Asymmetric Information, Cash flow, Company Director and repayment ability