• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 298
  • 7
  • Tagged with
  • 305
  • 190
  • 141
  • 102
  • 97
  • 49
  • 30
  • 29
  • 27
  • 27
  • 26
  • 26
  • 25
  • 23
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Småföretagares attityder till arbetsmiljö, hälso- och rehabiliteringsarbete

Vikström, Anna-Karin, Bylund, Hanna January 2012 (has links)
Bakgrund: Småföretagares arbetsmiljö- och hälsoarbete visar på vissa svagheter. En stor del av Sveriges befolkning arbetar i mindre företag där arbetsmiljön i hög grad påverkas av företagarens personliga kunskaper, läggning och intresse inom området. Syfte: Syftet med undersökningen var att genomföra en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka småföretagares attityder till arbetsmiljö, hälso- och rehabiliteringsarbete. Metod: Undersökningen baserades på en kvantitativ strategi och tvärsnittsdesign.  Med hjälp av slumpmässigt stratifierat urval har vi valt ut deltagare inom branscherna bygg och detaljhandel. Totalt 28 företagare deltog i enkätundersökningen. Ett följebrev med inbjudan att delta i vår studie samt upplysning om att vi vid senare tillfälle önskade kontakta dem via telefon skickades till alla enskilda företagare i den utvalda undersökningsgruppen. Därefter kontaktades alla som inte avböjt att delta i studien. Resultat: Med en god svarsprocent på 78 % kunde vi se att småföretagaren visar en överlag positiv och välvillig inställning till arbetsmiljö, hälsa och rehabiliteringsarbete samtidigt som denne upplever begränsningar inom området. Brister uppkommer framförallt i fråga om tid, ekonomi och kunskap och det är därför viktigt att arbeta fram lösningar som skapar bättre förutsättningar för småföretagare att bedriva en fungerande arbetsmiljö, hälso- och rehabiliteringsverksamhet. Vi fann även könsskillnader i förekomst av arbetsanpassnings-och rehabiliteringsverksamhet på företagen samt skillnader i attityd till företagets behov av hälsoförebyggande arbete.
112

Problemet bakom den svaga responsen av K2-regelverket : utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv

Efica, Elma, Hannason, Daniella January 2011 (has links)
This study intends to explain the problem with the implementation of new Swedish accounting rules called K2. The rules are simplifications of the general accounting rules and the purpose is to make it easier for small companies to account. Despite this, few small companies have adopted the rules. This study seeks to explain the weak response to the K2-rules using institutional theory. The research objects of this study are Burger King, McDonald’s and two audits and accountants. The data is collected through telephone interviews and interviews where we visited the respondents. The interviews were semi-structured and the questions were designed so that the respondents were able to speak free. The collected data were related to the institutional theory to seek dependent variables who can explain the weak response of K2. The conclusion is that small companies are dependent of auditors and accountants when it comes to accounting. They lack knowledge about accounting, instead they purchase the service externally. The audits and accountants are in turn affected by the public opinion of K2 and they have trouble to depart from previous learning from the educational system. The explanation to the weak response of K2 is that small companies are dependent of audits and accountants who have a negative attitude towards K2 because of its illegitimacy.
113

Vad är hästturism? : en studie av turridning på Islandshäst i Sverige

Bergström, Camilla, Norman, Malin, Torstensson, Martina January 2009 (has links)
Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad fenomenet hästturism innebär. Fenomenet hästturism innefattar många olika varianter därför valde vi att fokusera på turridning med Islandshästar. Det är även den vanligaste formen av hästturism i Sverige. Hästar och ridning är någonting som engagerar många personer. Kombinationen hästar och turism är någonting som intresserar allt fler och växer i popularitet både bland hästfolk och bland dem som vill uppleva naturen på ett annorlunda sätt. Hästturism omfattar alltifrån att personer besöker tävlingar och shower till att de själva deltar i olika hästanknutna aktiviteter. I och med detta kan besökare vara både aktiva deltagare och passiva åskådare. Turridningsföretagens verksamheter är uppbyggda kring hästarna, som spelar en central roll, men även naturen och den sociala gemenskapen är viktiga aspekter för kundernas upplevelser. Kombinationen utav detta gör att turridning är något som de flesta personer kan delta i och uppskatta utifrån sina egna förutsättningar. Oavsett om kunden efterfrågar ridning, en naturupplevelse eller ett äventyr tillsammans med vänner kan turridning vara ett alternativ. Ofta kräver inte företagen att kunderna har någon förkunskap angående ridning för att få delta. Därmed blir det viktigt att hela tiden ta hänsyn till säkerheten för att kundernas upplevelse ska bli positiv och minnesvärd. Idag domineras turridningsbranschen av små företag som drivs av engagerade personer med ett starkt intresse för hästar. Majoriteten av dessa företag bedriver förutom turridning även andra hästinriktade verksamheter. Detta p.g.a. att turridningen sällan är tillräckligt lönsam att, som enda inkomstkälla, kunna försörja sig på året om. I och med den dåliga lönsamheten är det få företagare som har möjlighet att anställa personal. Detta leder i sin tur till att företagarna själva blir tvungna att lägga ner många timmars arbete utan ekonomisk ersättning. Därmed blir ägarnas starka intresse avgörande för att företagen ska kunna fortsätta drivas. Att företagen drivs av ett brinnande hästintresse och sällan ur ett affärsmässigt perspektiv bidrar till den generellt låga lönsamheten inom branschen. För att få ordning på detta problem har aktörer inom häst- och turismbranscherna efterlyst utbildningar som kan bidra till ökad kompetens och ett mer professionellt företagande hos hästturismföretagarna. Efterfrågan på turridning i Sverige är säsongsbetonad men kan skilja sig åt beroende på företagets geografiska läge. För företag med sin verksamhet på landsbygden är efterfrågan koncentrerad till sommarmånaderna, medan företagen i storstadsregionerna har en mer jämn fördelning över året.  Dessa förlitar sig enbart på word-of-mouth och Internet som marknadsföring för att nå ett tillräckligt antal kunder. Inte heller landsbygdsföretagen ägnar sig åt någon annan form av marknadsföring än detta, trots att det skulle kunna hjälpa dem att nå ut till en större marknad. Orsakerna till detta uppges dels vara ekonomiska skäl och dels brist på tid och engagemang.   Hästturismens framtid ser ljus ut tack vare att den kan kombineras med många andra turismaspekter och aktiviteter. Varje enskild kund kan i och med detta få personligt anpassade paketerbjudanden. Dess förutsättningar att uppfylla kunders behov och önskningar, som kontinuerligt förändras, är därmed stor.
114

Processförbättring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek AB

Puch, Peter, Agnsfeldt, Joel, Johannessen, Anders January 2006 (has links)
Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, Logistikfördjupning, EKL361, VT 2006 Författare: Joel Agnsfeldt, Anders Johannessen & Peter Puch Handledare: Åsa Gustafsson Examinator: Helena Forslund Titel: Processförbättring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek AB Bakgrund: Företag är idag verksamma i en konkurrensutsatt miljö som konstant förändras. Kunder ställer allt högre krav då de hela tiden efterfrågar bättre samt innovativa varor och tjänster. För att företag ska kunna möta dessa förändringar bör därför organisationen ha en helhetssyn, sätta kunden i fokus, vara flexibla samt att beakta tidsaspekten. För företag har det blivit allt viktigare att kunna tillfredställa sina kunder genom korta ledtider. Ledtidsförkortningar inom företaget är mekanismen för tidsbaserad konkurrens. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnås i flera avseenden, såsom högre kvalitet och färre fel. Processförbättringar i form av produktionsledtidsförkortningar kan genomföras med hjälp av den bas som lagts till grund via implementerandet av ISO 9000:2000 i en specifik verksamhet. Dock har inte förbättringsfilosofin anammats fullt ut på grund av bristande resurser hos småföretagen i form av kunskap, kapital och tid. I småföretag inom verkstadsindustrin saknas ofta en uppsättning enkla beslutsverktyg samt riktlinjer för utvecklandet av den specifika verksamhet¬ens befintliga huvudprocess ”tillverkning och service” i produktionsledtidsförkortningssyfte. Problemformulering: På vilka sätt skulle ett småföretag inom verkstadsindustrin kunna förkorta sina produktionsledtider i tillverknings- och serviceprocessen genom ett processorienterat arbetssätt? Vilka riktlinjer kan dras upp för ett småföretag inom verkstadsindustrin i strävan att förkorta sina produktionsledtider? Syfte: Beskriva den befintliga tillverknings- och serviceprocessen i småföretaget Metallmek AB för att därigenom generera förbättringsförslag i form av beslutsverktyg för hur produktionsledtiderna kan förkortas. Dessutom ska arbetet leda fram till uppdragandet av riktlinjer som ett småföretag inom verkstadsindustrin kan använda sig av för att kunna förkorta sina produktionsledtider. Metod: Arbetet består av en fallstudie där ett småföretag inom verkstadsindustrin granskats. Vidare har den kvalitativa forskningsmetoden använts där datainsamlandet är både av kvalitativ och kvantitativ börd. Insamlandet av det empiriska materialet har gjorts på företaget genom observation samt intervjuer. Slutsatser: I studien av vårt fallföretag återfinns en rad orsaker till förlängd produktionsledtid i huvudprocessen. Den största delen av produktionsledtiden upptas av lagring. Vidare påvisas att lager- och verkstadsbyggnadernas ytor har en begränsande inverkan, vilka orsakar dubbelarbete. En del av personalens kompetensnivå är inte tilltäcklig hög. Detta innebär även det dubbelarbete då instruktioner måste ges av övrig personal. Vidare är riktlinjer uppdragna, där bland annat tidtagning, processflödesscheman och värdekartläggning ingår, vilka ett småföretag inom verkstadsindustrin kan genomföra för förkortad produktionsledtid.
115

Basel II:s inverkan på kredithanteringen av småföretag : Ur en svensk storbanks perspektiv / Basel II’s effect on the credit process concerning small firms : From the perspective of a Swedish bank

Fridén, Louise, Taflin, Helen January 2008 (has links)
För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhälle krävs en väl fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det på myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprätthålla en marknadsekonomisk effektivitet genom att ge allmänna råd och vägledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas ansträngning att bibehålla stabiliteten på marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmässiga förändringar där det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstår igen. Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltäckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebär regelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning. Genom studien vill författarna undersöka hur det nya regelverket kommer att inverka på storbankernas kreditprocesser. En intressant infallsvinkel är att studera storbankernas kreditprocess vid hantering av småföretag, framförallt med tanke på mindre bolags begränsade tillgång till finansiell information. För att begränsa studiens omfattning har författarna valt att göra en fallstudie på en svensk storbank. Studiens empiri är insamlad genom intervjuer med representanter från storbanken samt uttalanden från Sveriges Riksbank. Studiens resultat visar att Basel II:s krav på en ökad användning av finansiella modeller har underlättat en centralisering av storbankens kredithantering av småföretag, vilket både har haft en inverkan på bankens transaktionskostnader samt kreditbedömningen. Transaktionskostnaderna har överlag minskat liksom relationers betydelse vid kreditgivning till småföretag. Implementeringen av det nya regelverket har varit en långdragen process vilket har gjort att Basel II, inom banken, inte har uppfattats som något revolutionerande. Författarna tror dock att detta med stor sannolikhet grundar sig på de anställdas brist på kunskap vad gäller Basel II.
116

Skydd för näringsidkare : inom avtalsrätten

Karlsson, Helena January 2009 (has links)
<p>I avtalsförhållanden mellan näringsidkare råder det inte alltid jämlikhet utan den ena parten kan på grund av olika omständigheter inta en underlägsen ställning. Även om näringsidkare ofta har möjlighet att själva ta tillvara på sina intressen, behöver de ett visst skydd. Vilka dessa skydd är och mot vilka missförhållanden näringsidkare skall skyddas ämnar denna uppsats utreda.</p><p>Huvudprincipen i avtalsrätten är att avtal skall hållas och att parterna fritt får avtala vad det önskar. För att skydda part som intar en underlägsen ställning har dessa principer lättats upp och skyddsprinciper vuxit fram. Skyddsprinciperna har till syfte att skydda parts intressen när behov föreligger. Ett rättsskydd kan antingen ges preventivt genom att förebygga att skada sker, eller repressivt genom gottgörelse när skada skett.</p><p>Inom avtalsrättens område finns det ett antal lagar vars regler syftar till att skydda näringsidkare som intar en underlägsen ställning. Det finns ett antal principer i både lag och doktrin som ger uttryck för ett skyddssyfte. Inom avtalsrättens område kan tre typer av skydd utläsas. Rättviseskydd är det tydligaste skyddet, vars syfte är att skapa en balans mellan parterna och hindra att den ena parten kan erhålla oskäliga fördelar. Ett rättviseskydd finns uttryckt i de lagar som anger att hänsyn skall tas till part som intar en underlägsen ställning och i de lagar som anger att villkor som är till nackdel för en viss part är ogiltiga eller skall jämkas. Dessa skydd återfinns främst i 36 § AvtL och AVLN, men även bland annat i transportlagarna, räntelagen och lag om handelsagentur. Ett ekonomiskt skydd bygger på att skydda part mot förluster. Ekonomiskt skydd finns uttryckt i de lagar som ger part rätt till ersättning för uppkommen skada. Det återfinns bland annat i 36 § AvtL, lag om avtalningsköp och KL med flera. Ändamålet med det sociala skyddet är att ge part en trygghet. Genom det sociala skyddet skall part skyddas mot oförutsedda händelser. Det sociala skyddet ges repressivt, efter att en avtalsstörning har skett. De lagar som innehar ett socialt skydd förstärker parts trygghet. Detta syns bland annat i JB, räntelagen och lag om avbetalning.</p><p>AVLN är en av de tydligaste skyddslagstiftningarna. Dess syfte är att skydda part som intar en underlägsen ställning mot oskäliga avtalsvillkor. AVLN ger främst ett rättviseskydd genom sitt ändamål att förhindra orättvisa avtalsvillkor.  Men genom att skapa rättvisa och förhindra tillämpningen av oskäliga avtalsvillkor ges även ett ekonomiskt skydd.</p><p>De missförhållanden lagstiftaren vill skydda näringsidkare från och förebygga genom skydd i form av rättsregler är ekonomiskt förlust, onödigt betungande åtgärder, oskäliga avtalsvillkor och förhindra att andra sociala missförhållanden uppstår. De tre skydden går in i varandra och det är inte möjligt att klart skilja dem åt.</p>
117

Basel II:s inverkan på kredithanteringen av småföretag : Ur en svensk storbanks perspektiv / Basel II’s effect on the credit process concerning small firms : From the perspective of a Swedish bank

Fridén, Louise, Taflin, Helen January 2008 (has links)
<p>För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhälle krävs en väl fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det på myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprätthålla en marknadsekonomisk effektivitet genom att ge</p><p>allmänna råd och vägledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas ansträngning att bibehålla stabiliteten på marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmässiga förändringar där det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstår igen.</p><p>Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltäckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebär</p><p>regelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning. Genom studien vill författarna undersöka hur det nya regelverket kommer att inverka på storbankernas kreditprocesser. En intressant infallsvinkel är att studera storbankernas</p><p>kreditprocess vid hantering av småföretag, framförallt med tanke på mindre bolags begränsade tillgång till finansiell information. För att begränsa studiens omfattning har författarna valt att göra en fallstudie på en svensk storbank. Studiens empiri är insamlad</p><p>genom intervjuer med representanter från storbanken samt uttalanden från Sveriges Riksbank.</p><p>Studiens resultat visar att Basel II:s krav på en ökad användning av finansiella modeller har underlättat en centralisering av storbankens kredithantering av småföretag, vilket både har haft en inverkan på bankens transaktionskostnader samt kreditbedömningen.</p><p>Transaktionskostnaderna har överlag minskat liksom relationers betydelse vid kreditgivning till småföretag. Implementeringen av det nya regelverket har varit en långdragen process vilket har gjort att Basel II, inom banken, inte har uppfattats som något revolutionerande.</p><p>Författarna tror dock att detta med stor sannolikhet grundar sig på de anställdas brist på kunskap vad gäller Basel II.</p>
118

Processförbättring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek AB

Puch, Peter, Agnsfeldt, Joel, Johannessen, Anders January 2006 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, Logistikfördjupning, EKL361, VT 2006</p><p>Författare: Joel Agnsfeldt, Anders Johannessen & Peter Puch</p><p>Handledare: Åsa Gustafsson</p><p>Examinator: Helena Forslund</p><p>Titel: Processförbättring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek AB</p><p>Bakgrund: Företag är idag verksamma i en konkurrensutsatt miljö som konstant förändras. Kunder ställer allt högre krav då de hela tiden efterfrågar bättre samt innovativa varor och tjänster. För att företag ska kunna möta dessa förändringar bör därför organisationen ha en helhetssyn, sätta kunden i fokus, vara flexibla samt att beakta tidsaspekten. För företag har det blivit allt viktigare att kunna tillfredställa sina kunder genom korta ledtider.</p><p>Ledtidsförkortningar inom företaget är mekanismen för tidsbaserad konkurrens. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnås i flera avseenden, såsom högre kvalitet och färre fel. Processförbättringar i form av produktionsledtidsförkortningar kan genomföras med hjälp av den bas som lagts till grund via implementerandet av ISO 9000:2000 i en specifik verksamhet. Dock har inte förbättringsfilosofin anammats fullt ut på grund av bristande resurser hos småföretagen i form av kunskap, kapital och tid. I småföretag inom verkstadsindustrin saknas ofta en uppsättning enkla beslutsverktyg samt riktlinjer för utvecklandet av den specifika verksamhet¬ens befintliga huvudprocess ”tillverkning och service” i produktionsledtidsförkortningssyfte.</p><p>Problemformulering: På vilka sätt skulle ett småföretag inom verkstadsindustrin kunna förkorta sina produktionsledtider i tillverknings- och serviceprocessen genom ett processorienterat arbetssätt? Vilka riktlinjer kan dras upp för ett småföretag inom verkstadsindustrin i strävan att förkorta sina produktionsledtider?</p><p>Syfte: Beskriva den befintliga tillverknings- och serviceprocessen i småföretaget Metallmek AB för att därigenom generera förbättringsförslag i form av beslutsverktyg för hur produktionsledtiderna kan förkortas. Dessutom ska arbetet leda fram till uppdragandet av riktlinjer som ett småföretag inom verkstadsindustrin kan använda sig av för att kunna förkorta sina produktionsledtider.</p><p>Metod: Arbetet består av en fallstudie där ett småföretag inom verkstadsindustrin granskats. Vidare har den kvalitativa forskningsmetoden använts där datainsamlandet är både av kvalitativ och kvantitativ börd. Insamlandet av det empiriska materialet har gjorts på företaget genom observation samt intervjuer.</p><p>Slutsatser: I studien av vårt fallföretag återfinns en rad orsaker till förlängd produktionsledtid i huvudprocessen. Den största delen av produktionsledtiden upptas av lagring. Vidare påvisas att lager- och verkstadsbyggnadernas ytor har en begränsande inverkan, vilka orsakar dubbelarbete. En del av personalens kompetensnivå är inte tilltäcklig hög. Detta innebär även det dubbelarbete då instruktioner måste ges av övrig personal. Vidare är riktlinjer uppdragna, där bland annat tidtagning, processflödesscheman och värdekartläggning ingår, vilka ett småföretag inom verkstadsindustrin kan genomföra för förkortad produktionsledtid.</p>
119

Den nya kassaapparaten : En uppsats om småföretagarnas uppfattning om införandet av kassaregisterlagen

Carlström, Patric, Davidsson, Martin, Eriksson, AnnChristin January 2010 (has links)
Sammanfattning Datum: 2010-01-14 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Martin Davidsson, martindavidsson@gmx.de AnnChristin Eriksson, annchristin.eriksson@familjenback.se Patric Carlström, patricgalantecarlstrom@live.se Handledare: Angelina Sundström Titel: Den nya kassaapparaten – en uppsats om småföretagarnas uppfattning om införandet av kassaregisterlagen. Problem: Kontantbranschen har länge skapat problem för skattemyndigheterna. Det är svårt att kontrollera omsättningen i efterhand. Det har visat sig i skatterevisioner att staten förlorar ett avsevärt belopp på undanhållna skatteintäkter. Det är inte bara förlorade skatteintäkter som är ett problem utan även att konkurrensen blir snedvriden. Den nya kassaregisterlagen ska göra att den illojala konkurrensen upphör och att skatteintäkterna betalas in genom krav på certifierade kassaregister. I debatten har diskuterats om att det är en stor kostnad för småföretagare samt att illojal konkurrens fortsätter genom bland annat undantag till lagen och bristfälliga kontroller. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning damklädesbranschen inom Västerås Centrum har angående införandet av kassaregisterlagen samt att jämföra den mot förarbetena till lagen. Metod: För att besvara forskningsfrågan har en kvalitativ studie med tre intervjuer genomförts. Respondenternas svar har sedan analyserats och jämförts mot varandra. Därefter har resultatet jämförts mot referensramen. Resultat: Studien visar att småföretagarna är överens med lagstiftarna om att kostnaderna som lagen medför är på en acceptabel nivå. Småföretagen är inte överens med lagstiftaren vad det gäller undantaget för torghandeln, de anser att lagen ska gälla alla utan undantag. I den undersökta branschen har kvittot en central roll vilket gör att de undersökta företagen är överens med lagstiftaren om att alla kunder skall erbjudas ett kvitto. Därav blir det ingen större förändring inom klädesbranschen. Utredarna och lagstiftarna har ett tydligt syfte som de vill uppnå med den nya kassaregisterlagen. De vill skydda näringsidkarna inom kontantbranschen mot illojal konkurrens. Studien visar att småföretagarna inte har noterat detta syfte i någon större utsträckning. Men gemensamt är att de dock inte tror att lagen kommer att innebära någon större förändring inom kontantbranschen. Småföretagen anser att de som sköter sig kommer att fortsätta att sköta sig och de som varit oseriösa tidigare kommer att fortsätta vara oseriösa. Nyckelord: Kassaregister, kontantbranschen, småföretag, illojal konkurrens
120

Skatteverket- Företagarnas bästa vän? : Hur kommer Skatteverkets arbetsrutiner att påverkas av den slopade revisionsplikten?

Haugland, Arvid, Karlsson, Jonas, Lyngéus, Eric January 2008 (has links)
En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebär att mindre aktiebolag ska undantas från kravet på revisor. Problemet är att försöka belysa de förändringar detta kan få för Skatteverket, hur deras arbetssätt kan tänkas komma att förändras om företagens räkenskaper nu inte kontrolleras av en utomstående revisor. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket (som är en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förändras. Även om förslaget i sin helhet berör en stor mängd instanser har vi valt att fokusera på Skatteverket. En mer omfattande frågeställning skulle bli alldeles för komplex i förhållande till vad som kan förväntas av en kandidatuppsats. Vi har även valt att inte beakta den samhällsekonomiska nyttan av en utebliven revision. Uppsatsen är till stor del uppbyggd utifrån den statliga utredningen som presenterades under våren samt ett antal kompletterande intervjuer för att på det viset erhålla en mer djupgående förståelse för problemet. Reviderade företag kommer i mindre utsträckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjäven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra länder. / A governmental inquiry has presented a proposal that manage the abolishment of compulsory auditing controls for small companies. Our problem is to light up the changes this could mean for the Swedish Tax Authority. How will their way to manage their work change if the companies’ accounts are not controlled by an auditor. The purpose with this dissertation is to investigate if or in what way the Tax Authority will change their way to handle their work. We have chosen to focus on the Tax Authorities even though the proposal involves many parts. The reason is because the significance is interesting and important as well as a wider question would have been way to complex. This dissertation is based on the governmental proposal together with empirical interviews and the aim has been to get more understanding in the matter. The Tax Authority will focus on the companies that not hire an external auditor. We want to light up that the Swedish accounting challenge might be a problem that will turn out to result in a different system compared to other European countries.

Page generated in 0.0543 seconds