Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige med avsikt att underlätta villkoren för de minsta företagarna. Kraven för frivillig revision är att företagen inte överstiger mer än ett av följande värden; högst tre anställda, nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor och balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor. Syftet med en revisor var att denne skulle generera trygghet och trovärdighet både internt och externt. Internt i företaget som har reviderats samt även externt för att minska osäkerheten för bolagets intressenter och att förstärka den finansiella informationen som tillförlitlig. Trygghet och trovärdighet används ofta gentemot banker vid kreditbedömning. Syftet med studien är att undersöka revisorns betydelse för bankernas kreditbedömning sju år efter att revisionsplikten avskaffats. Vilken betydelse har den för småföretag i Sverige sett ur bankernas perspektiv? Utöver revisorns betydelse vill jag studera vilka faktorer banker utgår ifrån när man gör sin kreditbedömning av småföretag och om det finns svårigheter kring kreditbedömningen. Utifrån en kvalitativ studie har sex banker/kreditgivare intervjuats där empiri samlats in för att svara på dessa forskningsfrågor. Studien visar att revisorn har betydelse vid bankernas kreditbedömning av småföretag efter avskaffandet av revisionsplikten. Revisorn fungerar som en kvalitetsstämpel där banken kan känna sig trygg i att siffrorna från den kvantitativa informationen stämmer samt att det skapar ett förtroende mellan kreditgivare och kredittagare.

Present thesis is to deepen the current knowledge about the concept and development of ideas of innovators and the potential small businesses in rural areas has to adopt innovation and new technology. The thesis is limited tostudying the process itself and the progression from concept and development of ideas for invention and innovation to market and customer. The research questions include: What motivates an inventor to innovate? Howto practice innovation in small companies? How are innovators approach toproblem solving? What opportunities exist for small businesses in rural areas toadopt innovations and new technologies? The thesis also discusses on the one hand innovators approaches to motivationand attitude and on the other hand, how ideas are selected and then developed inthe process and progression in the author via the invention to market andcustomer innovation. In the present thesis has been both quantitative andqualitative approach, based on behavioural research.Important conclusions from this thesis is: that the innovation process should bedeleted and recorded by the (basic) idea and author; innovator must remain in thedevelopment of ideas with complementary and alternative ideas, innovationprocess, the progression from idea to innovation should be based on a “bottom up” perspective, where the patent law “previous user rights” supports innovatorsinvolvement in the process and progression / Avhandlingens övergripande syfte är att fördjupa aktuella kunskaper om idéoch idéutveckling hos idégivare och vilka möjligheter småföretagen i glesbygdenhar för att ta till sig innovationer och ny teknik. Avhandlingen avgränsar sig till attstudera själva processen och progressionen från idé och idéutveckling tilluppfinning och innovation för marknad och kund.Forskningsfrågorna omfattar: Vad motiverar en uppfinnare till innovation? Hurpraktiserar man innovation i småföretag? Hur är innovatörers förhållningssätt tillproblemlösning? Vilka möjligheter har småföretag i glesbygden att ta till siginnovationer och ny teknik?Avhandlingen problematiserar å ena sidan idégivarens ansatser till motivationrespektive attityd och å andra sidan hur idéer väljs ut och sedan utvecklas i processoch progression hos upphovsmannen via uppfinning till marknadens och kundensinnovation. I föreliggande avhandling har valts både kvantitativt och kvalitativtangreppssätt, med utgångspunkt från beteendevetenskaplig forskning.Viktiga slutsatser utifrån avhandlingen är: att innovationsprocessen bör utgåoch registreras utifrån (grund‐)idén och upphovsmannen; idégivaren skall finnaskvar i idéutvecklingen med kompletterande och alternativa idéer;innovationsprocessens progression från idé till innovation skall utgå ifrån ett”bottom‐up” perspektiv, där patentlagens föranvändarrätt ger stöd för idégivarensmedverkan i processen och progressionen.

The purpose of this study was to make an inventory of how small businesses work with HRM. The study is based on a qualitative research strategy with a deductive research approach. Data collection was conducted through five interviews with managers or HRM practitioners in small businesses. The results of the study show that small businesses work with HRM even though most do not have a specific HRM-manager. How HRM work is organized and carried out is adapted to needs, operations and business strategy. We can distinguish common working methods for HRM in small companies, but we can also state that the working methods differ to some extent between the companies. Clear common denominators are that well-being, participation and family feeling permeate the companies' HRM strategies and how they work with different HRM methods. While some parts of HRM work are more strategic, large parts are of a more informal nature. Our results also show that small businesses can gain benefits by adopting more strategic approaches. / Syfte: Syftet med studien är att inventera på vilka sätt småföretag arbetar med HRM.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har erhållits via fem semistrukturerade intervjuer med HRM-ansvariga från småföretag.  Teori: Studiens teoretiska referensram består av det resursbaserade synsättet, eftersom det är ett synsätt vilket ligger till grund för teorier om HRM. Det följs av en redogörelse för teorier om HRM och dess strategiska utveckling SHRM. För att presentera mer ingående vad tidigare forskning föreslår kring hur organisationer kan arbeta effektivt med HRM, presenteras AMO-modellen följt av identifierade ur HRM-litteraturen, viktiga HRM-metoder. Löpande redogörs för tidigare forskning i småföretag.  Empiri och analys: Respondenter från fem intervjuade småföretag har fått berätta om företagens HRM-arbete. Frågor som ställts har utgått från den teoretiska referensramen och behandlat HRM-arbetets organisering, aktiviteter och utmaningar. Genom att analysera empirin har studiens resultat framkommit.  Resultat: Studiens resultat visar att småföretag arbetar med HRM trots att de flesta saknar specifik HRM-ansvarig. Hur HRM-arbetet organiseras och utövas anpassas efter behov, verksamhet och affärsstrategi. Vi kan urskilja gemensamma arbetssätt för HRM i småföretag, men kan även konstatera att arbetssätten till viss del skiljer sig åt mellan företagen. Tydliga gemensamma nämnare är dock att trivsel, delaktighet och familjekänsla genomsyrar företagens HRM-strategier och hur de arbetar med olika HRM-metoder. Medan vissa delar av HRM-arbetet är mer strategiskt, är stora delar av mer informell karaktär. Resultatet visar att småföretag kan erhålla fördelar genom att anta mer strategiska tillvägagångssätt.

När en stor aktör definierar krav på hållbarhet, så måste även små och medelstora företagförhålla sig till dessa för att vara konkurrenskraftiga. Leverantörskedjor är ofta komplexakedjor med flera olika intressenter med olika åsikter och värderingar, och ju fler nivåer enkedja har, desto mer komplexa blir processerna i kedjan. I en kedja med olika tolkningar avvad hållbarhet är, försöker småföretag att minska kostnader, bygga relationer och samtidigtanpassa sig till en aktör som strävar efter att bli mer hållbar, vilket innebär att komplexitetenökar ännu mer. Syftet med denna studie är att identifiera vilka typer av problem, relaterade tillhållbarhet, som finns för småföretag att hantera i en leverantörskedja, och med teorier omhantering av hållbara leverantörskedjor och wicked problems, analysera hur dessa problemuppfattas och hanteras. Med en kvalitativ ansats och med semistrukturerade intervjuerintervjuades fyra olika småföretag i norra Sverige som alla är en del av en leverantörskedjamed en stor aktör. Tematisk analys användes för att sortera empirin. Resultatet visar att det ärsvårt att definiera vad hållbarhet betyder, att det finns utmaningar i att balansera ekonomiskaöverväganden och hållbarhet, att det inte finns några tydliga hållbarhetskrav inomleverantörskedjan samt att samarbetet kring hållbarhet inom leverantörskedjan är lågt.Framtida forskning skulle kunna ge uppmärksamhet åt potentiella strategier och modellersom främjar samarbete inom leverantörskedjor med syfte att bli mer hållbara. Nyckelord: Hållbarhet, leverantörskedjor, småföretag, wicked problems

During the past few years, the usage of social media has increased. This has opened up opportunities for individuals and companies, including small businesses, to use this platform to gain profit. The purpose of this study is to investigate small businesses in their usage of social media. The study aims to evaluate the extent of their usage in social media and what opportunities, difficulties, risks, and visions. To identify these aspects the study has used following theories; critical theory, empirical stages of growth model, six types of social media complaints model, social media marketing efforts, relationsmarknadsföring and adhoc. The study has been conducted through a qualitative analysis where ten companies from different business areas participated. Collected empirical data showed that the usage of social media varies between the companies. The study also showed that deficiencies in technology limit companies to market their brand through social media. Regulations in the health- and gaming industry limit companies, within this area, to market themselves through social media. Companies in the restaurant and café industry and the hairdressing industry saw connections between continuous updates in social media and increased customer flow as well as strengthened customer relationships.

Miljöledningssystem ger struktur åt miljöarbetet samt hjälper företag att använda resurser på ett sådant sätt som hjälper de att uppnå förbättringar för miljön. Den inverkan som företaget har på miljön bedöms utifrån ett helhetsperspektiv. Dessa aspekter, i samband med relevant miljölagstiftning, styr miljöarbetet så att positiva effekter uppnås. Miljömål och miljöpolicy säkerställer så att ledningen är engagerade samt engagerar ett arbete för att reducera miljöpåverkan och uppnå konstanta förbättringar gällande miljöfrågorna. Ett miljöledningssystem ger företag möjlighet att kommunicera att deras miljöarbete utövas på ett reellt sätt. Syftet med implementeringen av miljöledningssystemet ISO 14001 är att företag ska ha det lättare att arbeta med miljöfrågor samt förbättra kommunikationen mellan intressenter och företag. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur små- och medelstora företag upplever implementeringen av miljöledningssystem enligt ISO 14001 samt hur ledningen i dessa företag motiverar och utbildar de anställda kring ISO 14001. Studien utgår från en kvalitativ metod och tre företag har haft rollen som informanter vars svar redovisats i den insamlade empirin. Utifrån informanternas svar har paralleller dragits till tidigare forskning samt teorier. Resultaten har visat att företagen har svårigheter med ISO 14001 och att både ledningen och anställda inte är tillräckligt utbildade kring ISO 14001 och miljöledningssystem. Vid implementering av miljöledningssystem är det viktigt att både ledningen och anställda är välutbildade, motiverade samt engagerade för att dynamiken i företaget ska fungera / Environmental management system provides a structure for environmental work and helps companies use resources in a way that helps them achieve environmental improvements. The impact the company has on the environment is assessed from a holistic perspective. These aspects, in conjunction with relevant environmental legislation, govern the environmental work so that positive effects are achieved. Environmental goals and environmental policy ensure that management is committed and engaged in work to reduce environmental impacts and achieve constant improvements regarding the environmental issues. An environmental management system enables companies to communicate that their environmental work is practiced in a trustworthy way. The aim of the implementation of the environmental management system ISO 14001 to make it easier for companies to work with environmental issues and improve communication between stakeholders and companies. The aim of this paper is to investigate how SMEs experience the implementation of environmental management systems according to ISO 14001 as well as how management in these companies motivates and educates employees regarding ISO 14001. The study is based on a qualitative approach and three companies have played the role of informants whose answers are reported in the collected empirical data. Based on the informants' answers, parallels have been drawn to previous research and theories. The results have shown that companies have difficulties with ISO 14001 and that both management and employees are not sufficiently educated around ISO 14001 and environmental management system. When implementing environmental management systems, it is important that both management and employees are well-educated, motivated and committed to the dynamics of the company

Problemområde: Svenskt Näringslivs sammanställningar av Sveriges kommuners företagsklimat visar att Gävle kommun har ogynnsamma förutsättningar för småföretagare att utveckla och öka sin tillväxt. I och med de små företagens betydelse för att skapa arbetstillfällen kan en grundläggande uppfattning antas att Gävle kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förändra den situation som idag råder. Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ telefonintervju-undersökning med semistrukturerade frågor. Urvalet av respondenterna är genomfört ur ett bekvämlighetsurval och har bestått av småföretagare i Gävle kommun ifrån flertalet olika branschområden såsom bygg, ekonomi, telemarketing och detaljhandelsbranschen. Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillväxthinder, två av intern karaktär och lika många därtill externa. Internt var det kompetens och kapital som lyftes fram och externt företagsklimat och överetablering. Det mest påtagliga hindret identifierades som kompetensanskaffning, givet att företagen eftersöker kvalificerad arbetskraft. Vidare Forskning: De fyra tillväxthinderna som utgör studiens resultat kan utgå som förutsättning för en åtgärdsanalys där konkreta förslag till åtgärder tas fram för vartdera tillväxthinder. En mer övergripande studie skulle också kunna sprida forskningsområdet vidare, där Sveriges alla 290 kommuner ingår i analysen och där en återknytning görs till huruvida förhållandena ser ut i övriga Sverige jämfört med Gävle kommun. Uppsatsens bidrag: Undersökningen bidrar till en ökad förståelse för tillväxtsvårigheter bland småföretagare vilket kan hjälpa Gävle kommun med eventuella förbättringsåtgärder för att öka attraktiviteten och den ekonomiska tillväxten i regionen. / Problem: The Confederation of Swedish Enterprise summary of Sweden’s municipalities shows that the business climate in Gävle has unfavourable conditions for small businesses to develop and grow. With the importance of small businesses to create jobs, a basic understanding is assumed that the Gävle municipality, with its high unemployment and unfavourable business environment, should drastically change the situation that exists today. Method: The study was conducted using a qualitative telephone interview study with semi structured questions. The sample of respondents is conducted from a convenience sample and consisted of small entrepreneurs in Gävle from several different industry sectors such as construction, finance, telemarketing and retail business. Results: In and through the study four growth obstacles was identified, two of an internal nature, and as many external thereto. Internally, skill and capital was highlighted and external business environment and the establishment. The most significant impairment was identified as skill acquisition, given that companies are looking for a qualified workforce. Further research: The four growth of the barriers that constitute the results of this study can be given as a condition for an action in which the analysis of concrete proposals for measures to be developed for each growth barrier. A broader study would also help to raise further research, in which Sweden’s 290 municipalities included in the analysis and where a ring back is made to whether the situation looks like in the rest of Sweden as compared to Gävle municipality. Contributions: The study contributes to a better understanding of the growth difficulties among small businesses which can help Gävle municipality with possible improvement to increase the attractiveness and economic growth in the region.

Detta arbete har identifierat fyra betydande faktorer vars verkan resulterat i att de intervjuade småföretagen valt att inte organisera miljöarbetet enligt ISO 14001 standarden: fragmenterad kunskap om miljöproblem / Detta examensarbetes undersökningsobjekt är små (1-49 anställda) tillverkningsföretag, medan standarden för miljöledningssystem ISO 14001 träder fram som undersökningsämne. Syftet har varit att utifrån den institutionella organisationsteorin finna en djupare förståelse för vilka krafter som ligger bakom ett småföretags val att avstå från att organisera miljöarbetet enligt standarden för miljöledningssystem ISO 14001. För att nå arbetets syfte har jag genomfört kvalitativ empirisk undersökning som grundar sig på djupintervjuer av personer som representerar tre tillverkningsföretag som helt frivilligt och medvetet valt att avstå från implementeringen av ISO 14001.

IT-outsourcing blir bara mer vanligt och därmed blir det även mer nödvändigt att uppmärksamma de risker som kan uppstå i samband med outsourcing. Denna studie identifierar olika risker med IT-outsourcing och applicerar dessa i en kvalitativ undersökningsform för att ta reda på riskmedvetenheten hos småföretag i Göteborg. Studien har påvisat att det inte finns några genomträngande drag gällande om småföretag har bra eller dålig riskmedvetenhet. Det studien har påvisat är att det är väldigt blandat och att företagen i många fall är väldigt spridda kring vetskap av de olika riskerna som behandlas i denna studie. Denna studie bidrar även med en lista med punkter som är viktiga att tänka på vid IT-outsourcing och denna lista baseras på vad som framträdde som bristande hos vissa företag vid deras riskmedvetenhet.

No description available.