<p>The main issue: On the basis of the authors problem discussion has following questions came along: how will the closed companies be affected by a abolishing of demand on auditing? How could the abolishing of demand on auditing in Denmark and England relate to Swedish possible abolishing of auditing?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to examine and describe how closed companies stand to abolishing of demand on auditing and which affects they think they will get.</p><p>Method: The authors have chosen to use a qualitative method. With open questions can give space for discussions, which can give the authors better understanding. The empirical material consists of eight different closed companies. The subordinate data were collected before the interview occasion, this because to develop the interview questions.</p><p>Conclusion: The authors has come to a conclusion that larger the closed company is, the more of them will keep audit. There are some concerns that the tax authority will introduce time-consuming controls for those companies who does not have audit. The banks look at the auditing as a good basic data of companies financial possibilities but yet they can see that the credit possibilities from case to case and have to adjust to the market. The economics crime authority means that the economics crimes is the largest among the small companies, and the risk for that is bigger if the demand on auditing is going to abolish. The Economic Crimes will reduce if the companies learned more about auditing, in the same time, those that want to be involved with such crimes will anyway find other solutions.</p><p>In the paper it has been comparison with how the abolishing of demand on auditing has been in Denmark and England. There has been certain similarity with Sweden. The most companies in those named countries above, thinks that the cost for audit does not exceed the benefit. In Denmark, who recently has abolished the audit demand for small companies has yet no bigger differences, but a survey has claimed that this could change in a few years. England has had since 1993 an exception from the demand on auditing and it has appeared that most companies still keep the auditing in the firm; they mean it is an advantage for them. The advantage for these companies is that auditing provides a benefit and contributes to good public information for the society, which considers to be auditing target.</p><p>Keyword: Abolishing of Demand on auditing and closed companies</p> / <p>Problemformulering: Utifrån författarnas problemdiskussion har följande forskningsfrågor kommit fram: Hur kommer fåmansföretagen påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten? Hur kommer Danmark och Englands avskaffade revisionsplikt kunna relateras till Sveriges eventuella avskaffande av revisionsplikten?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur fåmansföretagen själva ställer sig till avskaffandet av revisionsplikten och vilka effekter de tror att det kommer att ge för dem.</p><p>Metod: Författarna har valt att utgå utifrån en kvalitativ metod i denna uppsats. Genom öppna frågor kan det ge fler möjligheter för en djupare diskussion, vilket ger författarna bättre förståelse. Det empiriska materialet består av åtta fåmansföretag. Sekundära data samlades in innan intervjutillfällena, detta för att utveckla intervjufrågorna.</p><p>Slutsats: Författarna har kommit fram till att desto större fåmansföretag det rör sig om, desto fler av dem kommer att behålla revisionen. Det finns oro för att Skatteverket skall införa tidsödande kontroller för de företag som inte har revision. Bankerna ser revisionen som ett bra underlag på företagens finansiella möjligheter men ser dock på kreditmöjligheterna från fall till fall och måste även anpassa sig till sin marknad. Ekobrottsmyndigheten menar att ekobrott är störst bland de minsta företagen och att risken för ekobrott är större om revisionsplikten avskaffas. Det anses att vetskapen om revision gör att ekobrotten minskar, samtidigt som det sägs att de som vill syssla med ekobrott finner andra lösningar.</p><p>Kostnaden för revisionen överstiger inte nyttan i de flesta företag och detta gäller även i Danmark och England. Danmark, som nyligen har avskaffat revisionsplikten för små företag har ännu inte fått några större skillnader, men en undersökning visar att detta kan förändras längre fram i tiden. England har sedan 1993 haft undantag från revisionsplikt för små företag och det har visat sig att flesta företag ändå behåller revisionen i företaget, då de anser att det är en fördel. Fördelen för dessa företag innebär att revisionen tillför en nytta och bidrar till en bra offentlig information för samhället, som anses vara revisionens främste intressent.</p><p>Nyckelord: Revisionsplikt och fåmansföretag</p>

<p>Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar på frågor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för småföretagarna få för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för småföretagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra värderingsmetoder kommer att användas i stället?. Genom analys av frågor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i ämnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte är odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser både för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan få mindre kostnader för revision. Förtag som kommer söka krediter i banken efter ett eventuellt införande kommer tvingas få sina siffror godkända av en revisor för att få ett godkännande av banken. Nyckeltal som bankerna använder sig av i dag vid en bedömning av kreditsökaren kan även i fortsättningen användas då det inte blir någon större skillnad på siffrorna som företagen även efter ett eventuellt slopande måste visa upp. Kostnader som högre ränta är att vänta eftersom bankerna tar högre risker, även skatteverket kan komma öka sin kontrollverksamhet hos företag som inte använder sig av revision, även detta kommer att avspeglas i merkostnader för företagen.</p>

<p>Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förändrade förutsättningar för många företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvändigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika såsom flexibel struktur, få nivåer i hierarkin, hög kunskapsnivå och relativt nystartade, benämns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta är de relativt små och återfinns i konsultbranschen. </p><p>Forskningen på hur den här typen av företag fungerar har hittills varit begränsad. Föreliggande studie söker därför till viss del råda bot på detta. Studien har undersökt vilken typ av mål den här typen av företag har och hur strategiformuleringsprocessen ser ut i den här typen av företag. En betydande fundering som genomsyrar arbetet är om dessa företag utnyttjar sina anställdas kompetens. </p><p>För att studera fenomenet empiriskt har ett företag av den här typen valts ut och ett antal intervjuer har genomförts. De resultat som framkommit pekar på att de mål det undersökta företaget har är av mer långsiktig karaktär och mer kan liknas vid vision än mätbara nyckeltal. Ett undantag vad gäller långsiktiga mål är överlevnad, vilket man dock snarare betraktar som en förutsättning än som ett konkret mål. </p><p>Med överlevnad som första prioritet blir strategin inga konkreta riktlinjer, utan snarare en rad övergripande idéer gällande den verksamhet man bedriver och bör mer liknas vid improvisation inom vissa ramverk. Dessa ramverk utgörs i det undersökta företaget delvis av de lagar som reglerar verksamheten (journallag, patientlag etc.), men framför allt de gemensamma föreställningar (kognitiva kartor) de anställda delar. Således får även strategin en mer långsiktig prägel, där ständigt lärande och utveckling sätts i fokus för verksamheten. Utifrån detta perspektiv bör strategi i det undersökta företaget ses som en kontinuerlig process snarare än en tydligt formulerad plan.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera bankers syn på kreditgivning till småföretag och hur lagändringarna angående företagshypotek har påverkat bankernas syn på småföretagen som kreditkunder. Bankerna ser i första hand till småföretagens återbetalningsförmåga som är beroende av balansen mellan eget kapital och skulder, skickligheten i företaget, sökandens karaktär, syftet med lånet, företagets omvärld och kvaliteten på informationen som erhålls. Återbetalningsförmågan påverkas också av affärsidén, erfarenheter, tillgångar och legal förmåga. Säkerheter är i de flesta fall nödvändiga, men utvärderas i andra hand. Lagändringarna innebär svårare omständigheter för småföretag vid lånefinansiering från banken, vilket främst inverkar på nystartade företag och företag som inte arbetar med fakturering.</p>

<p>Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro. </p><p>Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer). </p><p>Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.</p><p>Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag. Trots detta tycks denna grupp användare vara något hämmade att genomföra ett införande. </p><p>För att en ökning av antalet EDI-användare ska komma att ske krävs det att efterfrågan och intresse skapas hos de tilltänkta användarna. Om bara småföretagen får den information som krävs och ges tillräckligt med tid kommer EDI i framtiden att bli en naturlig del även i deras kommunikation.</p>

<p>Standardsystem idag är, även när det gäller de mindre systemen, så omfattande att det är svårt att välja det bästa systemet för en verksamhet om man inte vet vad man egentligen behöver. Risken är då stor att företaget får betala för onödiga funktioner eller inte får den funktionalitet i systemet som de anser vara viktig. </p><p>När man blickar bakåt i tiden kan man konstatera att eftersom det framförallt varit större verksamheter som intresserat sig för standardsystem har även större delen av forskningen som gjorts inom området bedrivits med större anskaffningsprojekt som bas. Exempel på en stor metod för anskaffning av standardsystem är SIV-metoden. Valet av ett affärssystem på ett litet företag skulle bli enklare och ge ett bättre resultat med en anskaffningsmetod som är mer anpassad till de mindre företagens behov. Eftersom vi antar att verksamhetsanalysen ska genomföras av utomstående krävs dessutom att analysmetoden lämpar sig för detta. Vår problemanalys har mynnat ut i en fråga om hur lämplig är metoden mini-SIV (som en krympt variant av SIV) för val av standardsystem i små företag utifrån ett externt perspektiv? </p><p>Vår forskningsfråga omfattar tre begrepp: anskaffning av standardsystem med hjälp av mini-SIV, små företag och dess exklusivitet i sammanhanget och ett externt perspektiv det vill säga konsultens roll i valprocessen. </p><p>Den empiriska delen av vår forskning genomfördes på företaget Keeplastics i Norrköping. Diskussion av studiens resultat i relation till den teoretiska referensramen har lett till en ny konsultmetod för val av standardsystem på småföretag.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Detaljhandeln har under de senare decennierna genomgått en förändring där större kedjor tar allt mer plats. Den levande debatten om vikten av småföretagandet i Sverige gör att frågan väcks om vad som händer med småföretagen i detaljhandelns utveckling. Samverkan kan vara ett sätt för småföretagen att konkurrera mot de större aktörerna. Småföretagaren beskrivs inte sällan ha en önskan om att arbeta självständigt och en stark vilja om hur det egna företaget ska drivas. Då två av tre småföretag ändå väljer att regelbundet samarbeta med andra företag är det av intresse att undersöka vad småföretagen har för motiv till samverkan.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att undersöka varför småföretag väljer att ingå organiserad samverkan. Vi vill därtill utreda vilken påverkan ett organiserat samarbete har på företagen.</p><p><strong>Studiens genomförande:</strong> Genom en telefonintervju, e-postintervjuer samt genom en enkätundersökning till medlemmarna i trädgårdshandelskedjan BoGrönt, har en fallstudie genomförts för att undersöka småföretagens motiv till att ingå organiserad samverkan.</p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet av studien visar att detaljhandelns utveckling har påverkat småföretagens motiv att samverka. Småföretagen har, genom att ingå organiserad samverkan, en förhoppning om att dra nytta av de skalfördelar, det erfarenhetsutbyte och den starkare förhandlingsposition som en större organisation kan skapa.</p> / <p><strong>Background:</strong> The Swedish retail market has during the last decades experienced a big change where the business chains are taking larger market shares. The constant debate about the importance of the small firm makes us wonder what is happening with the small firm in this development of the marketplace. Cooperation is one option for the small firm to be able to compete against the big business chains. The small entrepreneur is not seldom described as a person with a wish to work independently and with a strong opinion about how his or hers business should be run. Despite this description two out of three small firms choose to cooperate which makes it interesting to examine the small firm’s incentive to cooperate?</p><p><strong>Aim: </strong>The aim of this study is to examine why the small firm chooses to engage in organized cooperation. We will also find out what effects the cooperation has on the small firm.</p><p><strong>Completion of the study: </strong>With a telephone interview, e-mail interview and through a survey to the members of the gardening chain BoGrönt we have completed a case study to investigate the small firm’s incentives to cooperate.</p><p><strong>Findings:</strong> The findings of this study conducts that the development of the retail market has affected the small firms incentives to cooperate. The small firm has, by engaging in organized cooperation, a wish to make profits from the economies of scale, the exchange of experiences and the stronger bargaining position that a bigger organization creates.</p>

<p>Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny årsredovisningslag. Denna är en ramlag där lagstiftaren har överlämnat arbetet med att definiera hur tillämpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar på denna vid utformning av praxis för de små företagen. Detta leder till att utformning av praxis för små företag tar lång tid samt att innehållet långt ifrån säkert möter det informationsbehov som en användare av ett 10/24-bolags årsredovisningar har.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilken information en årsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehålla för att tillgodose användarnas behov. Med hänsyn till dessa behov ämnar vi utarbeta ett innehåll för en årsredovisning för 10/24-bolag.Avgränsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen. En begränsning till försörjningsföretag görs även. </p><p>Genomförande: Uppsatsen bygger till största delen på intervjuer, med framför allt banker och företagsägare till 10/24-bolag, angående åsikter och önskemål rörande företagens årsredovisningar.</p><p>Resultat: Vi har i uppsatsen kommit fram till att årsredovisningar i 10/24-bolag skall utökas och då med framför allt mer"mjuk"information; främst i förvaltningsberättelsen och i noterna. Genom denna utökning tillgodoses intressenternas informationsbehov utan att medföra en större merkostnad för företagen.</p>

<p>I och med den ökade konkurrensen och de minskade avstånden i omvärlden blir fler och fler företag internationella. Den traditionella forskningen fokuserar främst på stora och tillverkande företag. Internationaliseringen kan emellertid anses skilja sig åt från den traditionella uppfattningen på grunde av olika resursbegränsningar. Vidare kan det även antas att hög- teknologiska företag avviker från den traditionella bilden av företags internationella verksamhet, främst beroende på produkternas servicekaraktär och på graden av kompetens som finns i dessa företag. Därför uppstår intresset att i den här uppsatsen undersöka hur högteknologiska småföretag inter- nationaliserar sin verksamhet. The purpose of this essay is to describe the internationalization process in small high-tech companies. There is reason to assume that there are differenses in the way small and high-tech companies internationalize their business.</p>

<p>Att företag i Sverige påverkas av den enorma tillväxt som sker i Kina och att utvecklingen i Kina dessutom påverkas av hur svenska företag agerar borde, efter all uppmärksamhet i media, vara uppenbart. Då bilden som presenteras i media ofta är onyanserad har Teknikföretagen gett oss i uppdrag att göra en kartläggning av teknikföretags relationer med Kina. Syftet är att undersöka i vilken omfattning och varför företagen har dessa relationer samt hur företagen påverkas av dem. Undersökningens omfattning har begränsats genom att en geografisk avgränsning till Östergötland gjorts. Det visar sig i studien att de undersökta företagen har betydande kontakter med Kina, det är vanligare och viktigare med import än export och det är relativt många som har någon grad av högre engagemang där.</p><p>– Varför har då dessa företag kontakter med Kina? I studien framkommer att det finns två övergripande anledningar till att företagen etablerar kontakt med Kina. Det första är prispress och det andra är kundnärhet. Företag som är i Kina på grund av prispressen i deras branscher har ofta outsourcat delar av sin produktion till Kina eller väljer att köpa av kinesiska leverantörer istället för av svenska. I studien visar det sig att detta är något som även små företag utan någon större internationell erfarenhet klarar. De företag som svarar på behovet av kundnärhet gör det istället i stor utsträckning genom att etablera egna produktionsanläggningar i Kina eftersom många av deras kunder redan finns där. För detta krävs betydligt större resurser än för att outsourca och många av företagen upplever en begränsning i form av bristande ledningskapacitet. Vi ser även att företagens motiv förändras över tiden.</p><p>– Hur påverkas då den svenska verksamheten av företagens relationer med Kina? Många av företagen som outsourcat produktion går mot att sysselsätta sig mer med konstruktion, inköp, service och underhåll än produktion, vilket förvisso gör att företagen utför mer kvalificerade uppgifter och försäkrar sig om att på kort sikt inte slås ut av prispressen. Däremot riskerar de att på sikt bli av med nödvändig kompetens och servicekapacitet på grund av att investeringarna blir lägre och nyckelpersonal går i pension.</p><p>De företag som istället satsar i Kina för att sälja där påverkas positivt även i Sverige. Det krävs ofta att verksamheten i Sverige expanderar för att kunna hantera verksamheten i Kina. Att ha närvaro på flera marknader innebär också att vara mindre känslig för konjunktursvängningar.</p><p>För att komma fram till undersökningens resultat har en inledande litteraturstudie kompletterats med intervjuer av personer med relevant kunskap om ämnet. Därefter genomfördes en enkätundersökning vars svar analyserades statistiskt. Dessa resultat kompletterades med fallstudier av flera av de undersökta företagen. Undersökningen avslutades med besök hos några av de undersökta företagens anläggningar i Kina för att verifiera undersökningens resultat.</p> / <p>Because of the media coverage it is probably clear to all that companies in Sweden are affected by the astonishing growth currently at hand in China as well as the development in China is affected by actions taken by Swedish companies. To get a more complete understanding of this development the Swedish engineering association has asked us to investigate the relations between Swedish engineering companies and China. The purpose is to examine to what extent and why these relations exist and how they affect the companies. The study has been limited to study only companies in Östergötland. In the study it is shown that the investigated companies do have business relations with China, importing is more important than exporting and quite a few companies have more advanced business engagements in China.</p><p>– Why do these companies have contacts with China? This study shows two basic reasons behind these contacts. The first is a pressure on prices and the second is proximity to customers. The companies that are in China to lower their prices have to a large extent outsourced production to Chinese companies or have switched from western to Chinese suppliers. This is an action that is feasible even for small companies without previous international experience. On the other hand, companies that are in China to achieve proximity to their clients tend to set up production plants in China as many of their customers have already done so. To do this requires far more resources than outsourcing and many companies experience limitations in their management capacity. We also see that the companies’ motives often change over time.</p><p>– How do these contacts affect the Swedish companies? Many of the companies who have outsourced parts of their production tend to be more focused on services, which does enable them to perform more advanced processes and saves them from becoming extinct due to increased price competition. In the long run however, they risk losing necessary competence and capacity as they lower their investments and their key personnel retire.</p><p>Companies that are in China in order to sell in China are affected positively in Sweden as well. It is often necessary to expand business in Sweden in order to manage what is done in China and the presence in many markets make the companies’ orders less volatile.</p><p>To achieve the results of this investigation we started by studying existing literature and conducting a series of interviews with people with relevant knowledge regarding the subject. Based on this information we conducted a survey that was statistically analyzed. These results where afterwards completed with case studies of several of the investigated companies. The investigation was finalized with a visit at some of the Swedish companies’ production plants in China in order for us to verify our conclusions.</p>