• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 300
  • 7
  • Tagged with
  • 307
  • 191
  • 142
  • 102
  • 97
  • 50
  • 30
  • 29
  • 28
  • 27
  • 27
  • 26
  • 26
  • 24
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
121

Tillväxtbilder, regionala intentioner samt entreprenörers orsaksförklaringar av tillväxt : en penroseisk syn på regional tillväxt

Selegård, Peter January 2011 (has links)
Regional utveckling har fått större betydelse de senaste årtiondena. En mer liberal frihandelsstruktur antas ha bidragit till en ökad globalisering, vilket lett fram till en ökad konkurrensutsatthet. Nationers begränsade förmåga att snabbt fatta beslut har lett fram till att regionerna har fått ökat ansvar avseende sin egen utveckling och tillväxt. I Sverige visades sig ansvaret genom att regionförbund började bildas där ansvaret för regionala näringslivsfrågor hamnade. Under 2003 ombads Sveriges regioner att utveckla regionala tillväxtprogram (RTP) där man inom regionen skulle komma överens om vilka åtgärder och områden som var viktigast för att nå tillväxt i länet. I Södermanlands län ansvarade Länsstyrelsen för att utarbeta ett RTP i ett brett partnerskap med olika aktörer från akademi, politik samt näringsliv. Regionförbundet Sörmland, vilka bildades 2004, blev samordningsanvariga för genomförandet av programmet mellan åren 2004 tom 2007. Hösten 2004 inleddes ett forskningsprojekt vars syfte var att erhålla lärdomar om det regionala tillväxtprogrammet. Interaktiv kunskapsutveckling inom ramen för det regionala tillväxtprogrammen var ett projekt där både Södermanland samt Västmanlands län har varit delaktiga tillsammans med Mälardalens högskola. Två doktorander anställdes vilka skulle följa ett regionalt tillväxtprogram utifrån geografisk utgångspunkt. Föreliggande studie har haft Södermanlands läns RTP i fokus. Avhandlingens syfte erhölls efter intervjuer med tolv praktiker berörda av RTP i sitt eget arbete (här regionala samordningsansvariga, offentliga samt privata regionala näringslivsorganisationer, kommunalråd, kommunala näringslivstjänstemän). Samtidigt närvarade författaren på ett otal möten årligen vilka var knutna till RTP:s genomförandeprocess. I intervjumaterialet söktes kärnkategorier, vilka indikerade uppkomsten av liknande svarsbilder. Ett svar som bidrog till studiens intresse var svaret om hur olika aktörer såg på näringslivsmedverkan inom ramen för RTP:s genomförandeprocess. Generellt svarade de regionala offentliga näringslivsorganisationerna att det inte var självklart med en näringslivsmedverkan inom ramen för det partnerskap som skulle arbeta med regional tillväxt, medan kommunalråd samt kommunala näringslivtjänstemän tenderade att svara att det var en svaghet att inte låta näringslivet vara mer involverat i RTP. Svaren bidrog till att det fanns ett intresse att undersöka vilken typ av näringslivsmedverkan som fanns inom ramen för RTP. En genomgång av olika arenor med anknytning till RTP studerades och resultatet indikerade att det saknades praktiska näringslivkopplingar i RTP:s genomförandeprocess, i vart fall på partnerskapsnivå. Ett antagande växte sig starkare om det var möjligt att en inkongruens mellan ett regionalt tillväxtprograms innehåll samt ett lokalt näringslivs (entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagskontext i Södermanlands län) upplevda tillväxtbilder samt orsaksförklaringar av tillväxt uppstått till följd av bristen av näringslivsmedverkan. En frågeställning formulerades. Hur en regional offentlig bild av tillväxt via ett RTP skiljer sig mot den bild av tillväxt som förmedlas av entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagarkontext? Tillväxtbilder undersöktes, men även regionala intentioner ställt i relation till entreprenörernas orsaksförklaringar. Processen som följde efter frågeställningens tillkomst var intervjuer med elva entreprenörer från en solo-, mikro samt småföretagarkontext. Intervjuerna transkriberades och bearbetades ner till berättelser där kategorisering av nyckelmeningar ringades in. Tillväxt definierades huvudsakligen som ökning av omsättning samt vinst även fast inslag av företagets interna process även gick att åskådliggöra (t.ex. utvecklande arbetsuppgifter). Entreprenörers tillväxtdefinition kan betecknas vara situationsberoende där typ av verksamhet och situation kan förklara begreppet tillväxt. Resultatet av entreprenörernas orsaksförklaringar till sin historiska tillväxt indikerade interna (företagsförmåga eller personrelaterade förklaringar) samt externa (nätverk (stödjande omgivning) eller konjunktur) orsaksförklaringar. De interna orsaksförklaringarna tenderade dock att vara i majoritet. Edith Penrose (1959) teori om företagstillväxt (The Theory of the Growth of the Firm) med fokus på företags interna tillväxtprocess förenades med det induktivt framväxta resultatet från intervjuerna med entreprenörerna. I studien växte en teoretisk analysmodell fram (penroseisk analysmodell) vilken lyfte fram entreprenörskaps- samt managementförmågors betydelse för möjligheten att nå intern företagstillväxt. Den regionala bilden av tillväxt och intentioner utgick främst från RTP:s utkast och handlingsprogram (2003) samt revideringarna under programperioden (2004-2007). Textanalys av materialet resulterade i att tillväxt som begrepp inte entydigt definierades. Definition av regional tillväxt blev funnen i RTP:s målsättningar. Regionala intentioner för att nå regional tillväxt kan kategoriseras i dels interna regionala strategier (insatser riktade inåt regionen) dels i externa regionala strategier (insatser riktade från regionen). Huvuddelen av strategierna ansågs ha ett internt perspektiv med fokus på att utnyttja och utveckla regionens inneboende resurser. Teorier, vilka riktade sin uppmärksamhet mot regional utveckling samt tillväxt växte fram och skapade en regional analysmodell, vilken innehöll dels olika ekonomiska skolbildningar, dels skilda teorier om samverkan. Resultat En jämförelse mellan tillväxtbilder indikerar både likheter och skillnader. Ideologiskt finns en skiljelinje som delvis står i direkt kontrast till varandra. Exempel på detta är tillväxt via ökad arbetskraft i ett regionalt perspektiv, medan arbetskraftsökningar inte alltid ses som en del av det regionala näringslivets tillväxtdefinition. Likheter finns där RTP diskuterar förädlingsvärdet som ett mått på tillväxt och där näringlivet diskuterar vinst. Ett heterogent näringsliv indikerar även andra värden än ekonomiska och framställer personligt utvecklande samt kreativa uppdrag som tillväxt, bilder av tillväxt vilka saknas i RTP. Resultatet av entreprenörers orsaksförklaring av tillväxt och RTP:s intentioner indikerar likheter i synen på att nätverk och relationer, företagsförmåga samt konjunkturläget är av betydelse för tillväxten. En skillnad är att tillväxten orsakas eller hämmas av interna orsaksförklaringar och speciellt personrelaterade faktorer enligt entreprenörer. En annan skillnad är att regionala intentioner framhärdar att fler individer i arbete leder till regional tillväxt, vilket inte självklart orsakar tillväxt i en företagskontext. I relation till en penroseisk analysmodell har entreprenörerna brister i framförallt managementförmåga. Entreprenörskapsförmåga verkar lättare att uppnå för intervjuade entreprenörer. Den penroseiska analysmodellen indikerar att det är komplicerat att utläsa om regionala intentioner utifrån RTP kan svara mot en företagsteoretiskt tillväxt. En hög abstraktionsgrad i RTP bidrar till att RTP delvis kan ses som en resurs i jämförelse med en företagskontext utifrån penroseisk analys. Den finns ett behov av att beskriva intentionerna i ett RTP tydligare för att klargöra effekterna och innebörden för entreprenören av en intention. Ett resultat är också att intentioner, vilka RTP lyfter fram, vänder sig bort ifrån företagskontexten och riktar sig inåt dvs. mot de regionala näringslivsaktörerna. Däremot finns regionala intentioner vilka är relativt tydliga och med fokus på näringslivet, men som ur ett penroseiskt perspektiv mer fokuserar på resultatet av en tillväxtprocess snarare än på själva tillväxtprocessen inom ett företag. Den regionala analysmodellen indikerar överlappningar mellan olika ekonomiska teoribildningar (neoklassisk, neoösterrikisk, keyniansk) inom RTP. Det pekar på en region med mer pragmatisk inställning till ekonomisk teoribildning. Enligt Helliwell och Putnam (1995) kännetecknas en positiv regional utveckling av just en mer pragmatisk inställning av regionala beslutsfattare. Andra resultat från studien, vilka fokuserar på ökad näringslivsmedverkan i regionala tillväxtprocesser, indikerar att samverkan i partnerskap kan underlättas i lokala [kommunala] partnerskap. En diskussion fokuserar på att regionala näringslivsaktörer bör ha tillgång till entreprenörers berättelser för att ha möjlighet att göra gemensamma tolkningar och därmed undvika näringslivsorganisationers särintressen. Studien introducerar low-bottom-up-begreppet som ett tydligare tänk om ett målgruppsanpassat partnerskap, men också som ett tänk att närma sig entreprenörer via dess berättelser. Ett low-bottom-up-perspektiv kan se olika ut beroende på om partnerskapet söker radikala eller inkrementella lösningar. / Thesis purpose was obtained by interviewing twelve practitioners involved in a Regional Growth Programme (RGP) in their own work (regional co-ordination officers, public and private regional business organisations, municipal and local business officials). Core categories were extracted according to a grounded theoretical method approach. Generally, the regional public business organisations said that it was not necessary that businesses and entrepreneurs should be part of the partnership working with regional growth in a RGP. On the other hand the municipal commissioners of some municipalities in Södermanland and local business officials tended to respond that it was a weakness not to let the businesses and entrepreneurs be involved in the RGP implementation process. A research question was formulated. How a regional public image of growth through an RGP differs from the picture of growth mediated by entrepreneurs from a solo-, micro- and small business context. Emerging images were examined, but also regional intentions set in relation to entrepreneurs’ causal explanations of growth. Findings A comparison of growth images indicates both similarities and differences. Ideologically, the images of growth stands in direct contrast to each other. Examples of this are growth through increased employment in a regional perspective, while labour increase is not always seen as part of a business growth definition. Similarities are where RGP discusses the value added as a measure of growth and the business community discusses earnings and profits. A heterogeneous business indicates other values than economic ones. The results also shows personal development and creative assignments as images of growth. Images that are missing in the RGP. The result of the entrepreneurs’ causal explanations of growth and RGP´s intentions indicates similarities in their perception that networks and relationships, business skills and economic situation is important factors for growth. One difference is that growth is caused by or impeded by internal causal explanations, especially personal related factors as the entrepreneurs’ stories were expressed. In relation to a Penrosean analytical model interviewed entrepreneurs have shortcomings, especially in management skills and abilities. The Penrosean analysis model also indicated that it was difficult to ascertain whether regional intentions by RGP could correspond to a theoretical enterprise growth. A high degree of abstractions in RGP could explain why RGP could only partly be seen as a resource in comparison to a small business context by a Penrosean analysis. However, there are regional intentions, which are relatively clear, with a focus on business, but from Penrosean perspective the focus was on the result of a growth process rather than on the growth process itself within a company. One conclusive discussion focuses on the fact that regional business operators should have access to entrepreneurs’ stories to have the possibility to make common interpretations and thereby avoid the business organisations own interests. The study introduces the low-bottom-up concept with a clearer perspective on specific target group adjusted partnerships. / Interaktiv kunskapsutveckling i de regionala tillväxtprogrammen – entreprenörskap, innovation och drivkrafter för hållbar tillväxt i fokus, 2004-2007
122

Frivillig revision : Vilka faktorer påverkar företagen till att frivilligt behålla revisionen?

Hansson, Robert, Larsen, Anton January 2013 (has links)
No description available.
123

Svenska mikrolån samt andra finansieringsmöjligheter för småföretag / Swedish micro loans and other sources of funding for small enterprises

Jonsson, Jacob, Ericson, Tobias January 2009 (has links)
When a country faces a decline in business activity, companies have to struggle to gain external capital. It is even more important for small enterprises to get capital, as they normally do not have enough collateral to receive traditional bank loans. In Bangladesh, Grameen Bank started with micro credit programs in the early 90’s, that included small capital loans and leasing of machines. Nowadays these micro credit programs have developed to function even in industrialized countries. In Sweden ALMI företagspartner, wich is a public utility, has started to give small loans (up to 250 000 SEK) to companies that does not qualify for traditional bank loan terms.  With reference to the above presented issues, we will in this paper discus show the Swedish view on microloans have developed over the years and what terms and conditions companies need to fulfill to receive this type of loan. Furthermore the paper will display other sources of funding for small enterprises that are in need of capital. The study showed that there are several elements that affect a company's credit rating when applying for external capital. However there are many different sources of funding, with advantages and disadvantages that a small enterprise can turn to. The result of this paper is firstly that a recession affects small enterprises in many ways, especially when it comes to bank loans. Secondly it shows that the number of loan applications to ALMI företagspartner has increased drastically. To sum up; Small enterprises always struggle to obtain external capital when they faces economic problems or just wants to expand its operations.
124

Skatteverket- Företagarnas bästa vän? : Hur kommer Skatteverkets arbetsrutiner att påverkas av den slopade revisionsplikten?

Haugland, Arvid, Karlsson, Jonas, Lyngéus, Eric January 2008 (has links)
<p>En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebär att mindre aktiebolag ska undantas från kravet på revisor. Problemet är att försöka belysa de förändringar detta kan få för Skatteverket, hur deras arbetssätt kan tänkas komma att förändras om företagens räkenskaper nu inte kontrolleras av en utomstående revisor.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket (som är en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förändras.</p><p>Även om förslaget i sin helhet berör en stor mängd instanser har vi valt att fokusera på Skatteverket. En mer omfattande frågeställning skulle bli alldeles för komplex i förhållande till vad som kan förväntas av en kandidatuppsats. Vi har även valt att inte beakta den samhällsekonomiska nyttan av en utebliven revision.</p><p>Uppsatsen är till stor del uppbyggd utifrån den statliga utredningen som presenterades under våren samt ett antal kompletterande intervjuer för att på det viset erhålla en mer djupgående förståelse för problemet.</p><p>Reviderade företag kommer i mindre utsträckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjäven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra länder.</p> / <p>A governmental inquiry has presented a proposal that manage the abolishment of compulsory auditing controls for small companies. Our problem is to light up the changes this could mean for the Swedish Tax Authority. How will their way to manage their work change if the companies’ accounts are not controlled by an auditor.</p><p>The purpose with this dissertation is to investigate if or in what way the Tax Authority will change their way to handle their work.</p><p>We have chosen to focus on the Tax Authorities even though the proposal involves many parts. The reason is because the significance is interesting and important as well as a wider question would have been way to complex.</p><p>This dissertation is based on the governmental proposal together with empirical interviews and the aim has been to get more understanding in the matter.</p><p>The Tax Authority will focus on the companies that not hire an external auditor. We want to light up that the Swedish accounting challenge might be a problem that will turn out to result in a different system compared to other European countries.</p>
125

Hur revisionspliktens avskaffande uppfyllt småföretags, revisorers och myndigheters förväntningar : En kvalitativ studie om reformens utfall

Bjermqvist, Martin, Harder, Anette January 2018 (has links)
Föreliggande studie grundar sig på Riksdagens beslut år 2010, att genom en reform avskaffa revisionsplikten för småföretag. Målet med revisionspliktens avskaffande var att minska småföretagens kostnader och administration, men även att förbättra konkurrenssituationen och tillväxtmöjligheterna. Det har gått drygt sju år sedan reformen trädde i kraft i Sverige och Riksrevisionen rekommenderade nyligen att återinföra revisionsplikten. En rekommendation som startade en debatt hos olika branschorganisationer och indikerade att det tycks råda stor oenighet om vilka förväntningar som avskaffandet förde med sig för småföretag, revisorer och berörda myndigheter samt hur dessa förväntningar har uppfyllts. Därmed bedömde vi att detta gap är av nationellt intresse för att närmare undersöka hur reformen för revisionspliktens avskaffande i mindre aktiebolag har uppfyllt förväntningarna från småföretag, revisorer och berörda myndigheter. Detta har vi gjort genom att beskriva, analysera och skapa förståelse för hur reformen har påverkat småföretag, revisionsbyråer och myndigheterna Skatteverket, Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten. Studien har anammat en kvalitativ metod där det empiriska underlaget består av intervjuer med tio personer som på olika sätt påverkats av reformen. Dessa personer har valts utifrån tre urvalskategorier: myndigheter (Skatteverket, Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten), revisionsbyråer samt branschorganisationer (FAR och Svenskt Näringsliv). Vår studie visar att framförallt arbetsbördan, men även kostnaderna, inte minskat så mycket som det förväntats. Småföretagen har främst påverkats genom en ökad valfrihet att välja de tjänster som de har bäst nytta av. Samtidigt har många småföretag som etablerats innan reformen valt att behålla revisionen. Reformen har därför haft mindre påverkan på dessa befintliga småföretag än vad som uppfattats tidigare. Småföretagens valfrihet har gjort att revisionsbyråerna anpassat sitt tjänsteutbud efter den förändrade efterfrågan. De har även behövt utveckla sin relation till småföretag, leverera mervärde och arbeta mer aktivt för att bibehålla sina revisionsuppdrag. Nya typer av uppdrag, minskat antal revisorer och ökat antal aktiebolag har resulterat i att revisionsbranschen fortfarande har hög arbetsbelastning. Revisionsbyråerna anser att förväntningarna ändå uppfyllts till det bättre. Bolagsverkets och Ekobrottsmyndighetens farhågor har uppfyllts, med försämrad kvalitet på årsredovisningar och redovisning, samt minskat förtroende för aktiebolag. Skatteverkets möjlighet att själva styra sitt behov av kontroll, samt förebyggande och framåtsyftande arbete har gjort att de upplever att reformen uppfyllts till det bättre. Däremot tycks det funnits förväntningar på att andra aktörer skulle möta upp reformen tydligare. Det råder en osäkerhet om vem som bör ansvara för vad, men samtliga respondenter i studien anser att revision i sig gör nytta och har en god funktion. Studien visar att det behöver införas någon form av kontroll i småföretag. Det finns flera tänkbara möjligheter till detta, men det är tydligt att dagens ISA-revision inte passar småföretag.
126

Digitalisering i småföretag : Ökad lönsamhet med hjälp av digitalisering i svenska småföretag? / Digitalization in small-sized companies : Higher profitability with the help of digitalization in Swedish small-sized companies?

Karlsson, Anton, Andersson, Edvin January 2018 (has links)
Allt fler företag har insett att digitalisering är en möjlighet, om inte ett krav, för att ta steget in i framtiden. Digitalisering, vilket beskrivs som vår tids industriella revolution, är en central del i vårt samhälle för både privata och statliga organisationer. Till små företagare erbjuder leverantörer lösningar som lovar att både förenkla och effektiviseraolika processer och funktioner, men hur dessa digitala verktyg faktisktpåverkar lönsamheten har hittills varit oklart. / Introduction: More and more businesses have realized that digitalization is a possibility, if not a requirement, to take a step into the future. Digitalization, having been described as the industrial revolution of our times, is a central part of our community for private and public organizations alike. Small businesses are offered digital solutions from providers promising to both simplify and streamline different processes and functions, but how these digital tools actually have affected profitability has until now remained unclear. Purpose The purpose of the study is to investigate how digitalized Swedish small-sized companies are and what profitability these companies achieve. Method The study is of quantitative nature and has been performed using a deductive approach, meaning that the hypotheses have been formulated with the support of existing literature and theories. The study is of a cross-sectional design, showing variation in digitalization and profitability at a given time. To investigate a degree of digitalization a survey has been sent to companies across the country. The responses from the survey has been compared to financial data. Conclusion The result of the study does not show a significant correlation between the degree of digitalization and profitability. However, a significant correlation could be seen with general attitude towards digitalization, primarily measured by the presence of a strategy for digitalization. The companies with positive attitudes towards digitalization have a somewhat higher profitability than companies with negative attitudes.
127

Småföretagens syn på externt kapital : En kvalitativ studie om huruvida extern finansiering skapar intern osäkerhet i småföretag

Johansson Matikka, Joel, Tok, Yuhan January 2016 (has links)
Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka småföretagens syn på huruvida externa kapitalanskaffningsmetoder kan medföra risker som påverkar företagets interna stabilitet. Teoretisk referensram: I studien presenteras och diskuteras relevanta teorier som berör småföretagens kapitalanskaffningsmetoder. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod som utgår från en ansats med inslag av både induktion och deduktion. Intervjufrågorna har formats efter en semistrukturerad karaktär där urvalet utgjordes av fyra småföretag inom Stockholmsområdet. Studiens primära data har inhämtats genom intervjuer och sekundärdata hämtats från existerande litteratur samt vetenskapliga artiklar. Resultat: Hälften av de tillfrågade företagen indikerar en misstro gentemot banken som institution. Där tre av fyra respondenter menar på att det förekommer en förhöjd uppkomst av osäkerhet vid bankfinansiering. Tre av de fyra undersökta företagen prefererar eget kapital som det mest optimala finansieringsalternativet. Möjligheten att följa denna preferensordning är dock en fråga huruvida det egna kapitalet finns tillgängligt eller inte. Samtliga respondenter håller informationsasymmetrins konsekvenser som en tänkbar osäkerhetsbarometer vilket medför att de tillfrågade företagen har en stor vaksamhet gentemot extern finansiering med hänsyn till den potentiella uppkomsten av asymmetrisk information. Slutsats: Hälften av de undersökta företagen har erfarenhet av extern finansiering. Trots detta menar samtliga respondenter att extern finansiering skapar förutsättningar för en ökning av intern osäkerhet. Den tydligaste indikatorn på detta är företagens inställning gällande aversionen mot förlust av kontroll vilken är starkast hos företag med långsiktiga företagsmål samt familjeägda företag. De tillfrågade företagen ser dock positivt på att extern finansiering möjliggör verksamheter där kapitalbehovet är större än det egna kapitalet. Ett företags finansiella sökbeteende är situationsanpassad och grundas i företagets huvudsakliga vision och målsättning. En vilja att nå en snabbt ökad tillväxt innebär ett stort kapitalbehov som måste tillfredsställas. Rädslan för informationsasymmetrins påverkan ökar småföretagens aktsamhet gentemot externa aktörer generellt. Vilket också skapar en svagare tillförlitlighet gentemot externa kreditgivare samt riskkapitalister.
128

Lönsamhetsanalys i ett småföretag

Johansson, Marie, Olsén, Matilda January 2018 (has links)
Inledning Anläggarna i Kalmar AB är ett småföretag inom mark- och anläggningsbranschen som vill utvecklas och skapa en bättre lönsamhet. De är 18 anställda i aktiebolaget varav tre ingår i ledningen, en är administratör- och ekonomiansvarig och de resterande 14 är anläggningsarbetare. De arbetar idag centraliserat och ledningen är det beslutsfattande organet. Syftet med uppsatsen är att undersöka lönsamheten i Anläggarna och utifrån analysen ge konkreta förslag på hur de och andra liknande företag kan förbättra lönsamheten genom en förändrad verksamhetsstyrning. Utifrån analyser av ekonomiska nyckeltal, kassaflöden och verksamhetens struktur har förslag på förändringar tagits fram. Syfte Att genom granskning av ett småföretag inom mark- och anläggningsbranschen finna förbättringsmöjligheter för att öka lönsamheten. Syftet är att småföretag ska kunna ta stöd av uppsatsen för att utveckla sin verksamhetsstyrning. Metod Arbetet är utfört genom både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, både intervjuer och insamling av data utifrån ekonomiska rapporter har använts för att kunna göra en sammanställning till analys och slutsats. Vi har studerat ett fall, Anläggarnas lönsamhet, och det kan liknas vid en aktionsforskning. Slutsats Den slutsats som framkommer är att småföretag kan använda en decentraliserad verksamhetsstyrning för att öka effektiviteten genom snabbare beslutsvägar. Dessutom frigörs tid för ledningen som kan fokusera på lönsamheten i företaget. Aktuella förändringsmöjligheter för Anläggarna anser vi vara att öka lönsamheten genom att börja arbeta med budget för att få en tydlig bild av budgetmålen och de verkliga utfallen i verksamheten. Genom att ställa upp en budget kan företaget göras medvetna på vilka kostnader de har och därigenom aktivt arbeta för att sänka dem. De bör också undersöka möjligheten att öka priserna för att öka den finansiella marginalen på projekten.
129

Relationsarbete för småföretag : En undersökning i relationsarbete för småföretag inom sällanköpshandeln

Ljung, Andreas, Thaysen, Fredrik January 2018 (has links)
Hur företag arbetar för att särskilja sin verksamhet från sina konkurrenter är ett högst relevant ämne, då dagens handel är extremt konkurrensutsatt från både fysiska butiker samt den ökade e-handeln. Den traditionella marknadsföringen som mestadels syftade mot att locka nya kunder, har till viss del bytts ut mot en mer relationsinriktad marknadsföring som ämnar att behålla och värna om sina befintliga kunder. Trots att marknadsföringens fokus har tenderat att skifta från produkten till kunden, betyder inte det att produkter har minskat i relevans i dagens samhälle. Dagens kunder är istället bättre informerade och detta kräver mer av företagen att möta deras kunskap för att kunna motsvara den förväntning som de kan tänkas ha innan.   Det har identifierats att en stor del av tidigare forskning kring detta ämne har fokuserat huvudsakligen mot dagligvaruhandel och större organisationer. Då småföretagen utgör en fundamental del för handelsmarknaden ter det sig underligt att inte mer forskning har riktats mot dessa. En del forskning menar till och med att det inte är relevant för mindre företag att arbeta med relationsförande aktiviteter då detta kräver resurser som dessa ofta inte har. Utifrån detta har vi identifierat ett forskningsgap gällande hur detta fenomen behandlas av företag inom sällanköpshandeln.   Denna studie har för avsikt att besvara problemformuleringen; Hur arbetar småföretagare inom sällanköpshandeln av beklädnadsvaror med kundrelationer?                  Teoriavsnittet innefattar en utförlig redogörelse för de begrepp och teorier som legat till grund för utformningen av studien. Det teoretiska ramverket används sedan för utforma de teman som är utgångspunkt för denna studie, och anses väsentliga för att besvara studiens syfte.   Studiens resultat indikerar att det finns tydliga incitament för att påstå att relationsfrämjande aktiviteter är en framstående aspekt även inom sällanköpshandeln. Detta går emot vad tidigare forskare som Grönroos (1995) och Day (2000, s. 24) hävdar att sällanköpshandeln inte bör använda sig av detta då de träffar sina kunder för sällan. Vidare visar resultatet av studien att begreppen relationer, lojalitet och service tenderar att vara svårbegriplig för företag, då de har svårt att urskilja vad som skiljer dessa åt och menar att de är starkt samverkande. Detta belyser komplexiteten av dessa begrepp samt indikerar att den personliga kunskapen och tolkning av begreppen spelar in på hur de tolkas.   Slutligen bidrar studien med en modell som ämnar påvisa samverkan av begreppen, och att de alla är en del av relationsmarknadsföringen. Denna modell kan tillhandahålla ledningen på företag vägledning hur de kan utforma och utveckla sin verksamhet gällande sina relationsfrämjande aktiviteter.
130

Delegering och tillsättning av ledningsgrupp i småföretag : en empirisk studie av ett småföretag i Uppsala

Sjöberg, Hanna, Bystedt, Oskar January 2017 (has links)
Småföretagen i Sverige har fått en ökad betydelse för den svenska ekonomin och under de senaste 25 åren har fyra av fem jobbtillfällen skapats av småföretag. Antalet småföretag ökar men ändå är det få som överlever de första åren. Entreprenörens kontrollbehov hindrar delegering och hämmar således tillväxt. Att tillsätta en ledningsgrupp kan vara ett bra sätt att främja delegering men implementeringsprocessen för tillsättningen saknar utrymme i dagens forskning. Genom att studera entreprenörens överväganden vid tillsättning av en ledningsgrupp, delegeringsprocessen av ansvar och arbetsuppgifter och hur detta mottas av ledningsgruppen bidrar uppsatsen till dagens forskning med en unik syn på processen. Resultaten indikerar att entreprenörens vi tillsättning av en ledningsgrupp främst överväger kompositionen av kompetens inom ledningsgruppen samt att kommunikationen mellan entreprenören och ledningsgruppen är viktig för en effektiv delegeringsprocess.

Page generated in 0.0664 seconds