Syfte Syftet är att undersöka de brister entreprenörer upplevt efter att ha använt sig av Crowdfunding och om Internetbaserade plattformar underlättar informationsasymmetrin mellan finansiär och entreprenör. Samt om entrprenörer anser att Crowdfunding har potential att fungera som självstående finansieringskälla. Teori Tidigare studier visar att finansieringsformen Crowdfunding ofta är bristfällig. Få entreprenörer får tillräckligt kapital och finansieringsformen saknar kompetens och resurser. Metod Kvantitativ enkätundersökning under perioden 11 november 2015 till och med 25 november 2015. Resultat Resultatet från enkätundersökningen bestående av 40 deltagare presenteras i diagram. Analys I analysen jämförs tidigare studier och teorier med resultat och letar samband och kopplingar som förklarar resultatet. Respondenterna ser potential i Crowdfunding. De flesta upplever att de fått tillräckligt kapital och är positivt inställda till skillnad mot tidigare teorier. Slutsats Slutsatsen i undersökningen blir att en del Crowdfuninganvändare använder en annan finansieringskälla också där eget kapital och banklån är vanligast. Tekniken och dålig exponering var de problem entreprenörer ansåg Crowdfundingplattformarna ha, dock har de flesta tro på att Crowdfunding har potential att fungera som en själv-stående finansieringsform.

<p> </p><p><strong>Problem:</strong> Vilken funktion har styrelsen i ägarledda småföretag? Skiljer sig styrelsen åt i olika företagstyper? De företag som gått in i ett tillväxtsstadium borde ha ett större behov av de tjänster en styrelse kan tillföra.</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att redogöra för vilken funktion styrelsen har i ägarledda småföretag. Detta ska utvecklas med att jämföra gasellföretags och mössföretags styrelser för att studera om gasellföretag tycks göra något <em>mer</em> utöver den styrelsefunktion som de enligt lag är skyldiga att ha. Studien ska visa om gasellföretagens styrelse stämmer överens med styrelseteoriernas rekommendationer.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Vi har använt oss av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Resultaten bygger på en enkätundersökning som har skickats ut via e-post till ett urval ägarledda småföretag i regionen Småland och öarna.</p><p> </p><p><strong>Slutsatser:</strong> Vi har kommit fram till att styrelsen i ägarledda småföretag fyller en viss funktion. Enkätundersökningen visar att styrelsen har en ekonomisk kontrollfunktion i form av en uppföljningsfunktion, samtidigt som företagarna anser att styrelsen tillför ekonomisk kompetens. Vårt resultat talar både för och emot tidigare forskning. Vad gäller vår undertes har vi kommit fram till att det inte finns några signifikanta skillnader mellan gasell- och mössföretag.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Family firms the most common form of business in the world and the academic interest around them has grown significantly over the past decades. When a company is experiencing financial growth their information needs increases and they are encouraged to draw up plans to cover the information need. Previous studies on the subject have pointed out that the research on formal plans in family firms is incomplete in many areas. The research that has been done indicates that planning is not a priority in small family firms for various reasons and that the planning carried out is largely informal. Whether family firms implement more planning practices as they increase in size is haven’t been tested in qualitative research. The purpose of this study is to increase the understanding of how small family firms in Skaraborg change their use of formal plans when they are experiencing a period of financial growth and if the growth of the family firm is affected by it being planned or not. To answer this, we have selected 13 formal planning practices that we have studied the presence of in our case companies and if there was any change in the use of these practices over their most recent growth period. The study was conducted with a qualitative research method where data collection has been in the form of semi-structured interviews. This is to increase our ability to create a deeper understanding of our selected area of research. The results of the study have shown that small growing family firms perform few changes in their planning practices. We have not been able to demonstrate in the context of this study that financial growth increased the use of formal planning practices in family firms in Skaraborg. Our conclusion of this study is that if small growing family firms are going to change their use of formal planning and benefit from it, it is not enough to rely on external help for this. Instead these companies should focus their resources on educating current management staff in the use of formal planning practices and the difficulties that arises along financial growth to see the connection between the two. Just because financial growth increases the need for information that doesn’t mean that any planning to cover the information need will be implemented. A leader in the enterprise must discover the need and choose to use a planning practice to cover it. / Familjeföretag är den företagsform som är vanligast i världen och det akademiska intresset kring dessa har ökat markant under de senaste decennierna. När ett företag upplever tillväxt ökar deras informationsbehov och de uppmanas att upprätta planeringar för att hantera informationsbehovet. Tidigare studier inom ämnet har tryckt på att forskningen kring formella planeringar i familjeföretag på många områden är ofullständig. Den forskning som är gjord tyder på att planering inte är prioriterat i mindre familjeföretag av olika anledningar och att den planering som utförs är informell till stor del. Huruvida familjeföretag implementerar fler planeringspraktiker när de ökar i storlek saknas det dock kvalitativ forskning om. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur små familjeföretag i Skaraborg ändrar nyttjandet av deras formella planeringar när de upplever en tillväxtperiod och om tillväxten i ett familjeföretag påverkas om den är planerad eller ej. För att besvara detta har vi valt ut 13 formella planeringspraktiker som vi studerat förekomsten av i våra fallföretag och om det skedde någon förändring i användningen av dessa över deras senaste tillväxtperiod. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Detta för att öka våra möjligheter att skapa en djupare förståelse kring vårt valda undersökningsområde. Studiens resultat har påvisat att små växande familjeföretag utför få förändringar i deras planeringspraktiker. Vi har därför inte kunnat påvisa inom ramen för denna studie att tillväxt ökar användningen av formella planeringspraktiker i familjeföretag i Skaraborg. Vår slutsats i studien är att om små växande familjeföretag ska förändra deras användning av formella planeringar och ha nytta av dem är det inte tillräckligt att anlita extern hjälp för detta. Istället bör dessa företag fokusera resurser på att utbilda nuvarande ledningspersonal i användningen av formella planeringspraktiker och svårigheter som uppkommer med tillväxt för att de ska se kopplingen mellan dessa. Bara för att tillväxt ökar informationsbehovet implementeras ingen planering för att täcka det, en ledare i företaget måste upptäcka behovet och välja att använda sig av planeringar för att täcka det.

Risker och riskhantering är ett ämne som har fått en stor betydelse i dagens samhälle, inte minst som en följd av finanskrisen. Det finns ett flertal studier på området men dessvärre finns det idag betydligt färre studier om riskhantering som riktar in sig på småföretag, trots det faktum att cirka 96 procent av Sveriges 1,2 miljoner företag är just småföretag. Syftet med denna studie är att beskriva hur svenska småföretag hanterar risker samt att förklara samband mellan variabler som storlek, ålder, bransch och internationalisering.    För att göra detta har en kvantitativ metod tillämpats, med en deduktiv ansats. En enkätundersökning har formulerats och skickats ut till 867 småföretag i Sverige som valdes ut ur en databas (Retriever Business) med ett systematiskt urval. Enkäten bestod av 23 frågor och författarna av studien fick svar från 121 företag. Den data som samlades in bearbetades och analyserades i Microsoft Excel samt SPSS. De statistiska metoder som användes för att analysera data är deskriptiv statistisk samt ett binärt logistiskt regressionstest.   Studien finner signifikanta samband mellan importerande företag samt valutarisker, vilket stödjer resultat från tidigare genomförda studier på området. Studien fann inga signifikanta samband mellan importerande/exporterande företag och marknadsrisker, vilket går emot resultatet av tidigare genomförda studier. Dessutom fann studien inga signifikanta samband mellan marknadsrisker samt IT-risker och diverse oberoende variabler, vilket var några av studiens hypoteser.   Studiens resultat och slutsatser kan framförallt komma till användning för småföretag i riskbedömningar och liknande. Detta gäller framförallt för företag som handlar mycket internationellt. Även banker kan ha användning av resultatet, då bankerna brukar vara mycket intresserade av hur företagen hanterar risker, exempelvis då lån ska ges. Även försäkringsbolag skulle kunna ha användning av studien då de kan vara intresserade av att se hur risker hanteras och hur riskmedvetna deras företagskunder är. / Risks and risk management is a topic that has gained great importance today, not least because of the financial crisis. There are several studies on the field but unfortunately, there are far fewer studies on risk management that target smaller companies today, even though around 96 percent of Sweden's 1,2 million companies are in fact small companies. The purpose of this study is to describe how Swedish small companies deal with risks and to explain connections between variables such as size, age, line of business and internationalization.    To accomplish this, a quantitative method has been applied, with a deductive approach. A survey has been constructed and sent out to 867 small companies in Sweden whom were chosen out of a database (Retriever Business) with a systematic sampling. The survey consisted of 23 questions and the authors of this study received answers from 121 companies. The data that has been collected were processed and analysed in Microsoft Excel and SPSS. The statistically methods used are descriptive statistics and a binary logistics regressions test.    The results of this study are that statistically significant connections between importing companies and exchange risks, which provides support for what previous studies in the field have come up with. No significant correlations were found for importing/exporting companies and market risks, which is the contrariety of the results of previous studies in the field. Furthermore, no statistically significant correlations were found between market risks and IT-risks with various independent variables, which were some of the study’s hypothesis.   The results and conclusions of this study could be used especially by smaller companies in risk assessments and such. This applies above all to companies that trade much internationally. Also, banks could find the results useful, since banks usually are very interested in how companies handle risks, for instance when a loan is to be given. Insurance companies could also find this study useful, as they could be interested in seeing how risks are managed and how risk aware their clients are.

För att skapa en hållbar utveckling behöver alla aktörer i samhället arbeta tillsammans. Ekonomistyrning kan hjälpa företag att mäta och följa upp prestationer i syfte att kontrollera att de når uppsatta mål. Hållbarhet kan definieras på olika sätt, vilket kan försvåra arbetet med styrning av hållbarhet i företag. Tidigare forskning har nästan enbart fokuserat på stora företag trots att majoriteten av alla företag i EU är små och medelstora företag. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur småföretag arbetar med hållbarhet och vilken roll ekonomistyrning har i detta arbete. Då det finns en begränsad mängd forskning om småföretag och hållbarhet syftar även studien till att bidra med nya insikter om hur småföretag kan gå tillväga för att bli mer hållbara, samt vilka hinder de möter under arbetet med hållbarhet. Till studien genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med småföretag i syfte att undersöka hur småföretag arbetar med ekonomistyrning för att uppnå långsiktiga hållbarhetsmål. De fyra fallföretagen arbetar med hållbarhet, har maximalt 50 anställda och verkar inom olika branscher. Med grund i Malmi och Browns (2008) modell för Management Control Systems identifierades och analyserades vilka styrsystem som förekommer vid arbete med hållbarhet i småföretag. Studien visar att småföretag saknar tillräckliga resurser för att kunna göra ett formellt och systematiskt styrningsarbete. Detta är en av anledningarna till att småföretag väljer att arbeta löpande med hållbarhet. Många småföretag har endast en ägare eller är familjeägda, vilket gör att ägarens definition till hållbarhet är avgörande för hur företaget arbetar med hållbarhet. Det är således även ägarens kompetens som påverkar graden av formaliserade ekonomistyrningssystem i företaget. / Most of the research on sustainability and Management Control Systems is based on large businesses even though the majority of all companies in the European Union are small and medium sized businesses. Small businesses can make a big impact on the current climate crisis, but since sustainability can be a complex issue and more advanced management in small business is limited, working towards sustainable development in small business could be a challenge. Therefore, the purpose of this thesis is to study how small businesses work to be more sustainable using Management Control Systems. For data collection, interviews were conducted in four small businesses who work with sustainability. The study finds that it can be hard for small businesses to work with sustainability due to lack of resources, which makes the use of Management Control Systems more informal and value based.

Inom Service Management, dyker problematisering kring prissättning av tjänster upp. Likväl ses den problematiken inom den grafiska- och konstnärliga branschen, en bransch som allt för ofta glöms bort i det sammanhanget. Kreatörers arbeten syns överallt runtomkring oss och deras arbete är av stor betydelse i dagens samhälle där Design Management har kommit att bli allt viktigare.I den grafiska branschen finns ingen tydlig koppling som i den traditionella prissättningen där produktionskostnad och pris samspelar. Det är betydligt besvärligare att sätta ett pris på en kreatörs arbete då det innefattar långt mer än slutprodukten. Syftet med den här studien att ta reda på hur den problematiken ska kunna lösas för kreatörerna.Syskonen Brogren är en byrå inom grafisk designverksamhet och det allra största problemet de upplever är prissättningen. Det är svårt för dem att motivera den tid de lagt ned på en illustration med planering, research och idéer. Kunder kan ha dålig insikt i vad en kreativ process innebär och därför försvåra prissättningen.Studien tar upp problematiseringen genom att undersöka företag i Syskonen Brogrens bransch. Företagen har handplockats för att få ett så brett spektrum av utbildningsbakgrund, erfarenhet, omsättning och storlek som möjligt. Intervjuerna har tillsammans med befintlig litteratur utgjort grunden för en modell om vad kreatören bör räkna med i sin prissättning. Modellen innefattar: Material- och produktionskostnad, Idéarbete och analys, service och kundbemötande, användningsrättigheter, ”det lilla extra” samt kundnytta. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser.</p><p>För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutisk</p><p>kunskapssyn.</p><p>Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,</p><p>finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat – finansiell bootstrapping.</p><p>Vi har angripit studiens problem – hur finansiell bootstrapping används av företag – med en abduktiv forskaransats. Detta då initiala teorigenomgångar inte gett tillräckligt utförliga svar varpå vi fortsatt vårt sökande efter relevant teori.</p><p>Resultatet av studien har visat på att finansiering av starten och driften av ett turismföretag på en mindre ort, är mångfacetterad, samt att finansiell bootstrapping är en viktig faktor i detta. Studien visar att bootstrapping används på olika sätt, men att egenfinansiering tycks vara vanligt förekommande. Vidare visar studien på svårigheter att använda sig av kontakter/nätverk på rätt sätt och att detta till viss del kan bero på kompetens- och kommunikationsproblem mellan såväl turistentreprenörer som offentliga aktörer.</p>

<p> </p><p> </p><h1>Sammanfattning</h1><h1>Företag har alltid drabbats av ekonomiska svårigheter och gått i konkurs. Detta faktum harlänge intresserat forskare och legat till grund för en mängd studier inom området.Kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursprognostisering har länge diskuterats ochtidigare forskning har visat på varierande resultat. Eftersom en kassaflödesanalys visar på detfaktiska in- och utflödet av pengar i företaget tror vi att den kan utgöra en viktigare indikatorpå om ett företag befinner sig i kris än resultat- och balansräkningen, som lättare kanmanipuleras. De flesta företag som går i konkurs är mindre företag, som inte omfattas av det lagstiftande kravet på att upprätta en kassaflödesanalys. Därför anser vi det intressant att studera vilket stöd en kassaflödesanalys kan utgöra för att förutsäga en konkurs.</h1><h1>Detta mynnar ut i vår problemformulering:</h1><h1>· Hur kan en kassaflödesanalys bidra till att prognostisera en framtida konkurs av små aktiebolag?</h1><h1>Syftet med vår studie är att undersöka om tillämpningen av en kassaflödesanalys påverkar prognostiseringen av en eventuell framtida konkurs i ett aktiebolag. Studiens delsyften är att undersöka om en kassaflödesanalys ger bättre information än resultat- och balansräkningen samt att undersöka om den lagstiftande gränsen på vilka företag som ska omfattas av att upprätta en kassaflödesanalys är rimlig.</h1><h1>Genom en kvantitativ metod, en positivistisk kunskapssyn och ett deduktiv angreppssätt, har vi upprättat kassaflödesanalyser på 20 små aktiebolag i Västerbotten. 10 konkursade bolag och 10 verksamma bolag. Kassaflödesanalyser gjordes fem år tillbaka i tiden och information från de två grupperna jämfördes sedan via logistisk regression. Vår teoretiska referensram grundar sig på teorier angående konkurser, kassaflödesanalyser och redovisning. En stor genomgång av tidigare studier på området har legat till grund för analysen. I teorikapitlet återfinns också en intressentmodell som synliggör vilka intressentersom kan ha nytta av en kassaflödesanalys.</h1><h1>Studien visar att information från kassaflödesanalysen kan bidra vid prognostisering av framtida konkurser. Studien visar också att informationen från kassaflödesanalysen inte är överlägsen information från resultat- och balansräkningen. Författarna anser att generaliserbarheten i studien kan ifrågasättas men att studien trots allt ger en fingervisning av kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursförutsägelse och att studien kan ligga till grund för fortsatt forskning.</h1>

<p>Problem: Vilka tillväxtstrategier ligger till grund för snabbt växande gasellföretag och kan likheter identifieras i strategiimplementeringen?</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera om gasellföretag i Umeå har liknande tillväxtstrategier för att uppnå sin snabba framgång. Genom att identifiera och kartlägga företag i Umeå som kategoriseras som gasellföretag vill vi få en ökad inblick och förståelse kring vilka strategier som ligger till grund för den snabba tillväxten samt vilken påverkan ledaren har.</p><p>Teori: Vi har som utgångspunkt i vår teoretiska referensram använt oss utav Johan Wiklunds teoretiska tillväxtmodell som består utav fem olika variabler som skapar tillväxt inom ett företag; resurs, kompetens, motivation, miljö och strategi. Till denna modell har vi även inkluderat ledarskap eftersom vi anser att ledarskapet inom ett företag påverkar individerna på en arbetsplats, vilket tillsammans påverkar tillväxten och strategin. Med denna modell som utgångspunkt har vi valt att angripa vårt problem med olika teorier knutna till de ovan nämnda variablerna.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för vår studie. Vi har i vår studie valt att utgå ifrån teorier för att ha dessa som utgångsmaterial då vi genomför vår empiriska studie för att sedan i analysen av empirin koppla verkligheten mot teorierna. Detta är i enighet med det deduktiva angreppssättet, vilket vi även har valt som angreppssätt. Vår undersökningsmetod kan klassificeras som deskriptiv då vi vill beskriva förhållanden mellan olika företags implementering av strategi och detta kommer vi att göra med hjälp av modeller vilket är i enighet med den undersökningsmetod som vi valt.</p><p>Empiri: Vi har intervjuat fem olika gasellföretag lokaliserade i Umeå. Vi har valt att presentera vårt empiriska material genom att dela upp kapitlet på likartat vis som teorikapitlet samt vår intervjuguide. Detta för att underlätta förståelsen och läsningen för läsaren, samt knyta ihop alla delarna på ett överskådligt sätt. Vi har även valt att presentera företagens svar samlat under de ställda frågorna eftersom att vi anser att det blir enklare för läsaren att jämföra de olika svaren.</p><p>Resultat: Studien visar att gasellföretagen har haft marknadspenetration eller diversifiering som tillväxtstrategi och då genom antingen en fokuserad eller differentierad strategi. De likheter som vi har identifierat när det handlar om strategiimplementeringen är att ledarskap i gasellföretagen bottnar väldigt mycket i ett tidigare eller nutida idrottsintresse. Gasellföretagen ser sin personal som främsta resurser och de anser även att det är viktigt att upprätthålla ett gott anseende för att företagets resurser och kompetens ska verka på ett optimalt sätt. Frihet under ansvar är ett uttryck som genomsyrar gasellföretagens kultur, vilket har stor påverkan på anställda. Drivkrafterna som påverkar gasellföretagen att uppnå framgång och exceptionell tillväxt kan sammanfattningsvis beskrivas som ambition, initiativ, frihet och uthållighet.</p>

<p>I ett litet företag finns en risk att ledningen fokuserar så mycket på kärnverksamheten att övriga administrativa verksamheter åsidosätts. Exempelvis finns det risk att företaget inte har full kontroll på sina lager.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera värderingen och styrningen av lagret hos ett litet handelsföretag med butik och i förekommande fall ge förbättringsförslag.</p><p>Vi har dels studerat lagar och rekommendationer avseende hantering av lager samt litteratur inom området lagerstyrning i handelsföretag. Dessutom har vi intervjuat företrädare för ett typiskt litet handelsföretag.</p><p>Det undersökta företaget uppfyller gällande lagar och rekommendationer, men inte så mycket mer. Vidare använder sig företaget mestadels av känsla och erfarenhet i sin lagerstyrning. Förtaget använder alltså inte formella analyser och metoder i någon större utsträckning, om ens någon. Vi har några förslag på förbättringar i detta avseende.</p> / <p>In a small company there is a risk that the management focuses so much on the core business that other administrative tasks are ignored. For example, there is a risk that the company does not control its inventories efficiently.</p><p>The purpose of this thesis is to describe and analyze the valuing and control of the inventory in a small retail company with a store and, where appropriate, give suggestions for improvement.</p><p>We have studied laws and recommendations regarding inventory valuation and other literature regarding inventory control in retail companies. Additionally we have interviewed representatives for a typical small retail company.</p><p>The investigated company does comply with applicable laws and recommendations, but not much more. Furthermore, the company uses mostly feel and experience in its inventory control. The company does not use formal inventory control in any great extent, if any. We have some suggestions for improvements in this regard.</p>