<p>För att underlätta situationen för småföretag som vill arbeta systematiskt med miljöfrågor har man inom Göteborgs Stad, som ett alternativ till t ex ISO 14001, arbetat fram ett enklare diplomeringsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur förutsättningarna ser ut för småföretag att miljödiplomera sig enligt Göteborgs Stads kriterier. Mitt vetenskapliga angreppssätt grundar sig på ett utvärderingsperspektiv som fungerat som grund för övriga metoder. Dessa består i sin tur av erfarenheter och deltagande observationer av diplomeringsprocessen hos ett småföretag samt kvalitativa intervjuer med diplomerade småföretag och Göteborgs Stads miljöförvaltning.</p><p>Resultaten av studien visar att de konkurrensfördelar som uppstår när man blivit diplomerad är en viktig drivkraft för småföretagen. Resultaten visar också att småföretagen upplever Göteborgs Stads miljödiplomering som ett enkelt och lättarbetat verktyg, ett faktum som underlättar för att miljöarbetet ska kunna bli en integrerad del av verksamheten. Några av de svårigheter som har identifierats med diplomeringsverktyget är företagens tidsbrist under diplomeringsprocessens gång, att de ekonomiska fördelarna kan vara svåra att mäta exakt och olika problem kring det fortlöpande arbetet med att identifiera nya miljöaspekter. Resultaten visar också att flera av de intervjuade företagen känner att det arbetsmaterial som används inte passar det egna företagets verksamhet. En annan aspekt som har studerats är på vilket sätt Göteborgs Stad ger stöd till de småföretag som arbetar med miljödiplomeringen. Det stöd småföretagen får präglas enligt studiens resultat av ett synsätt som går ut på att uppmuntra och peppa företagen, något som tycks vara av mycket stor betydelse för att småföretagen ska känna sig motiverade.</p><p>Göteborgs Stads miljödiplomering är inte det enda förenklade verktyget som finns för miljöledningsarbete i småföretag och vissa menar att dessa mindre system riskerar att skapa en situation som undergräver trovärdigheten för miljöledningsarbete i stort. Å andra sidan kan man konstatera att förenklade verktyg för miljöledning tycks vara av stor vikt för många småföretag, som utan dessa förenklade verktyg kanske inte skulle kunna åstadkomma miljöförbättringar så lätt. Frågor kring detta behandlas i studiens senare del.</p>

<p>Denna uppsats görs på uppdrag av EntreprenörCentrum i Umeå i syfte att belysa problem och svårigheter ett svenskt nystartat småföretag stöter på det första verksamhetsåret samt att ge förslag på åtgärder som underlättar för småföretagaren. Företagen som har valts som studieobjekt till denna uppsats är relativt nystartade småföretag i Umeå kommun.</p><p> </p><p>Informationsinsamlingen baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med företagarna i de valda företagen. Annan typ av information erhålls från bl.a. kurslitteratur, rapporter och avhandlingar.</p><p> </p><p>Att det i Sverige har varit de stora företagen som dominerat den svenska marknaden och därmed bidragit med den ekonomiska utvecklingen har lett till att dagens entreprenörskap i form av småföretagande länge har missgynnats med till exempel tunga skatter, finansieringsanskaffning och besvärlig byråkrati. Senare studier visar att det idag är det småföretagen som står för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Samtidigt visar andra studier att den entreprenöriella aktiviteten i Sverige är låg i jämförelse med andra länder. Eftersom en tredjedel av nystartade företag går i konkurs under det första verksamhetsåret är det viktigt att ta reda på omständigheter som företagare upplever som problematiska eller svåra att hantera och som kan leda till konkurs.</p><p> </p><p>Upplevda problem som identifieras bland företagarna är svårigheter med att skaffa kunder, dålig likviditet i företaget, att konkurrera med andra företag inom samma bransch, att betala höga skatteavgifter, att få finansieringskapital, legitimitetsproblem och identifieringsproblem som företagare.</p><p> </p><p>De slutsatser som kan dras från studien är att de flesta av småföretagarnas upplevda problem kan anslutas till bristande affärsplanering. Andra upplevda problem beror på den udda och riskfyllda traditionella bilden av entreprenörskap, företagande och företagare som råder i Sverige samt den ekonomiska politiken och ekonomiska institutioner som upplevs som hämmande för entreprenörskap.</p><p> </p><p>De rekommendationer som föreslås för att underlätta för småföretagare, sett utifrån de upplevda problemen, är man ska öka medvetenheten hos blivande företagare om innebörden av eget företagande och betydelsen av en affärsplan. Fler organisationer som förmedlar finansiering till nystartade småföretag med exempelvis rabatterade lån och finansiering av eget kapital behövs. Banker kan erbjuda tjänster och rådgivning som hjälper företagaren att göra sig attraktiva för externa intressenter eller med andra ord, att sälja sitt projekt. Banker kan också erbjuda tjänster som förespråkar ”spara för att öppna eget” med förmånlig ränta och som hjälper kunden med ett tidsupplägg. Förutom bankerna kan andra organisationer agera som ett slags garant som säkerställer att de tjänster som små företag erbjuder håller måttet och att de utförs på ett professionellt sätt. Detta kan bidra till ökad prestige för mindre företag.</p>

<p>Många mindre företag från mogna marknader väljer idag att utvidga sin verksamhet till tillväxtmarknader. De gör detta för att försöka utnyttja den tillväxt som marknaden upplever och därmed öka sin lönsamhet. Ofta händer det att företag stöter på problem när de försöker sälja sina produkter på tillväxtmarknaden då skillnaderna från mogna marknader är stora. De produkter som företag säljer på mogna marknader är ofta mer tekniskt avancerade än de som dominerar på tillväxtmarknader och därför ser både utbud och efterfrågan annorlunda ut. Särskilt företag som på sin hemmamarknad har fokuserat på att sälja högkvalitativa produkter till ett högt pris kan få problem när de går in på en tillväxtmarknad där prisnivåerna är lägre.</p><p>Vi ansåg att detta problem var intressant att undersöka djupare då det går att applicera på många mindre svenska företag som väljer att expandera sin verksamhet till den baltiska marknaden. Därför valde vi att undersöka hur ett mindre svenskt företag med fokus på kvalitet kan bli lönsamt på den baltiska marknaden. Vi har formulerat ett syfte med uppsatsen som lyder: <em>Syftet med denna uppsats är att beskriva problematiken som uppstår när ett mindre företag</em> <em>utvidgar sin verksamhet till en tillväxtmarknad och därmed måste anpassa sina strategier.</em> <em>Genom att studera företag som redan etablerat sig på en tillväxtmarknad ämnar vi kunna</em> <em>identifiera framgångsfaktorer för lönsamhet på den aktuella marknaden. Utifrån detta</em> <em>kommer vi rekommendera ett lämpligt tillvägagångssätt för företag med planer på att</em> <em>expandera till en tillväxtmarknad.</em></p><p>Vi har i denna uppsats valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Vidare har vi valt att genomföra en multipel fallstudie på dels ett företag vars expansion till Baltikum just nu är i planeringsstadiet och även tre företag som redan har genomfört sin internationalisering till den baltiska marknaden.</p><p>De slutsatser vi har dragit efter genomförandet av denna uppsats är att det är väldigt viktigt för företag att först och främst utgå från sina egna resurser när de fastställer sin strategi. Vidare krävs en god kunskap om den aktuella marknaden och de externa faktorer som kan påverka etableringen. Dessutom krävs det att företaget är villigt att anpassa sin strategi utifrån hur deras interna resurser kan kombineras med de externa faktorer som påverkar.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: Revisorns roll i mindre företag</p><p>Författare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel Malm</p><p>Handledare: Olle Westin</p><p>Universitet: ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)</p><p>Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.</p><p>Syfte: Syftet är att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att få för småföretagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förändras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.</p><p>Metod: Vi har en deduktiv ansats och har använt en kvalitativ metod. Primärdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för småföretag.</p><p>Slutsats: Då revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hänsyn till oberoendefrågan, som idag begränsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nära relation mellan de båda parterna med än mer rådgivning än idag. Revisorn anlitas då inte längre för ett granskningsuppdrag utan används enbart som ett stöd och en hjälp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn.</p>

<p>This essay describes some factors that may effect small business survival in relation to becoming a supplier for bigger companies that may implement the use of EDI for electronic invoicing.</p><p>The purpose of this study is to analyse and evaluate what impact may occur during the introduction of EDI between small and big business.</p><p>Following on from the introduction of methods used in this study there will be a complete analysis made detailing results.</p><p>From our research we have found that most small business have developed a professional working relationship between themselves and their clients.</p><p>The adoption of EDI by big business has revolutionised the day to day dealings between both supplier and consumer in that EDI has empowered both chains to collaborate data in real time.</p><p>In conclusion our research illustrates that in order for small business to survive the must implement EDI. The results of our study have shown that the introduction of EDI to both small and big business has had a positive outcome.</p>

No description available.

<p>I dagens samhälle är information av alla slag viktig, framförallt är den ekonomiska informationen i årsredovisningen mycket viktig för dess målgrupp; företagets intressenter. Revisorn är den som kvalitetssäkrar informationen och garanterar att den ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Varulagret är en mycket svårvärderad tillgång och är som regel en väsentlig balanspost i företagets redovisning. Värderas den fel innebär det ett stort utslag på företagets resultat. I de företag som har ett egentillverkat varulager är denna värdering extra besvärlig, speciellt de indirekta kostnaderna. Därför har revisorerna en viktig uppgift i att kontrollera hur dessa indirekta kostnader har identifierats och värderats. </p><p>Enligt god redovisningssed skall varulagervärdet ge en rättvisande bild av det verkliga varulagret.</p><p>Problemformulering: Hur kontrolleras småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager i revisionsprocessen?</p><p>Syfte: För att få svar på vår frågeställning ämnar vi med vår studie:</p><p> Beskriva hur revisorn kontrollerar småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager.</p><p> Analysera olika problem, påträffade i revisionsprocessen, kring kontrollen av småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager.</p><p>Metod: För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ studie med fyra personliga intervjuer med fyra olika revisorer. För att komma fram till studiens problem och syfte genomföres en pilotstudie med två revisorer där problematiken med att identifiera och värdera indirekta kostnader i egentillverkat varulager seglade upp som en het kandidat. </p><p>Slutsatser: De indirekta kostnaderna i egentillverkat varulager hos småföretag är lätta att identifiera men problematiska att värdera. Bristen på formella ekonomisystem medför att värderingen ofta blir schablonartad och en produkt av en dialog mellan revisorn och representanter från företaget.</p>

Denna intervjubaserade kvalitativa fallstudie handlar om hur processen att införa miljöledningssystem (MLS) i en mindre företagsgrupp har fungerat. Studien innefattar fem företag med mellan tre och femton anställda som gemensamt infört MLS på sina företag enligt en nätverksmetod som kallas Hackeforsmodellen. Studiens syfte har varit att ta reda på vilka för- och nackdelar det inneburit att införa MLS i ett nätverk samt om samarbetet mellan företagen ökat efter införandet på andra områden än just MLS. Teorin har inhämtats från tidigare utförda studier kring liknande projekt. Intervjuerna genomfördes med miljöansvariga på respektive företag. Resultatet från studien visar att kostnaderna för att certifiera MLS blev överkomliga på grund av samarbetet i nätverket. Vidare såg företagen positivt på hur hela processen fungerade, och de var speciellt nöjda med att ha fått ordning och styrning på avfallshanteringen. Viss kritik framfördes mot revisorerna, som ansågs se storföretagsmässigt på MLS vid externrevisionerna. Dessutom framfördes viss kritik mot den omfattande dokumentation som krävs. Ett viktigt argument för att införa MLS var att öka antalet kunder, men någon sådan ökning har företagen i studien ännu inte kunnat se. Företagen har inte ökat samarbetet på andra områden än just kring MLS i och med införandet av MLS.

För att underlätta situationen för småföretag som vill arbeta systematiskt med miljöfrågor har man inom Göteborgs Stad, som ett alternativ till t ex ISO 14001, arbetat fram ett enklare diplomeringsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur förutsättningarna ser ut för småföretag att miljödiplomera sig enligt Göteborgs Stads kriterier. Mitt vetenskapliga angreppssätt grundar sig på ett utvärderingsperspektiv som fungerat som grund för övriga metoder. Dessa består i sin tur av erfarenheter och deltagande observationer av diplomeringsprocessen hos ett småföretag samt kvalitativa intervjuer med diplomerade småföretag och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Resultaten av studien visar att de konkurrensfördelar som uppstår när man blivit diplomerad är en viktig drivkraft för småföretagen. Resultaten visar också att småföretagen upplever Göteborgs Stads miljödiplomering som ett enkelt och lättarbetat verktyg, ett faktum som underlättar för att miljöarbetet ska kunna bli en integrerad del av verksamheten. Några av de svårigheter som har identifierats med diplomeringsverktyget är företagens tidsbrist under diplomeringsprocessens gång, att de ekonomiska fördelarna kan vara svåra att mäta exakt och olika problem kring det fortlöpande arbetet med att identifiera nya miljöaspekter. Resultaten visar också att flera av de intervjuade företagen känner att det arbetsmaterial som används inte passar det egna företagets verksamhet. En annan aspekt som har studerats är på vilket sätt Göteborgs Stad ger stöd till de småföretag som arbetar med miljödiplomeringen. Det stöd småföretagen får präglas enligt studiens resultat av ett synsätt som går ut på att uppmuntra och peppa företagen, något som tycks vara av mycket stor betydelse för att småföretagen ska känna sig motiverade. Göteborgs Stads miljödiplomering är inte det enda förenklade verktyget som finns för miljöledningsarbete i småföretag och vissa menar att dessa mindre system riskerar att skapa en situation som undergräver trovärdigheten för miljöledningsarbete i stort. Å andra sidan kan man konstatera att förenklade verktyg för miljöledning tycks vara av stor vikt för många småföretag, som utan dessa förenklade verktyg kanske inte skulle kunna åstadkomma miljöförbättringar så lätt. Frågor kring detta behandlas i studiens senare del.

Temat till den här uppsatsen uppkom genom att en av författarna är verksam inom det politiska och på ett möte så förelästen representanten för Nybro handel om förhållarna för Nybros småföretag. Ett intresse väcktes för att ta reda på anledningen till problemet och förhållandena i Nybros handel. Vår uppsats baseras på en induktiv arbetsmetod vilket innebär att vi har utgått ifrån empirin vid skapandet av uppsatsen. Vi började med att samla in data till temat och att göra en pilotintervju med Inge Ivarsson för att sedan genomföra åtta intervjuer med olika småföretag inom Nybros detaljhandel. Efter att dessa intervjuer med småföretag var genomförda beslutade vi för att ha en återkopplingsintervju med Inge Ivarsson. För att få kommunens perspektiv har vi även intervjuat Jonas Algotsson verksam inom kommunen. Vi har även gjort en mindre enkätundersökning för att kunna koppla den med några tidigare undersökningar. Vi valde att ha ett gemensamt kapitel för empiri och referensram för att ge en mer övergripande förståelse för läsaren. Vi arbetar induktivt men presenterar ändå referensramen före empirin, även detta för att underlätta för läsaren. Vi har använt oss av några särskilt utvalda teorier och kommer därför inte att använda alla teorier som finns inom ämnets ram. Till dessa har vi kopplat den empiriska studien i samband med teorierna. Vi har använt oss av två äldre undersökningar som vi har analyserat tillsammans med vår egen enkätundersökning i Nybro. Denna undersökning visar att närheten till Kalmar påverkar handeln i Nybro. Vi har även behandlat olika faktorer som påverkar småföretagen. Dessa är kunder, leverantörer och interna faktorer. Vi har även presenterat nätverkande, hur det ser ut idag och även teorier om olika nätverk. Under nätverkande har vi valt att ta med ett avsnitt om kommunen eftersom den är en viktig del i nätverket. I diskussions kapitel har vi diskuterat de viktigaste faktorerna kring småföretagande i Nybro. Vi har tagit upp de viktigaste faktorerna som påverkar handeln i Nybro och det är inre och yttre faktorer som: kunder, leverantörer, ny etableringar, företagets interna förhållanden och målbilden. Vi har även tagit upp nätverkande och hur det kan förändras. Här har vi tagit upp följande aspekter som hur ett nätverk skulle kunna bedrivas och att kommunen måste vara en större bidragande faktor. Vi anser att det behövs en person som kan fungera som centrumledare och samordna alla de viktiga aktiviteter i form av utbildningar, evenemang och samt som kan utveckla förhållandet mellan småföretagen. Avslutningsvis har vi kommit fram till att Nybro är i behov av en centrumledare. Vi anser att denna bör finnansieras av Nybro kommun istället för företagarna på grund av den ekonomiska siturationer.