Energianvändningen i Sverige är relativt stort med avseende på befolkningsmängden. Det beror givetvis mycket på behovet av uppvärmning under större delen av året som det kalla klimatet leder till men även på det kontinuerliga behovet av energi i det vardagliga livet. Den stora energianvändningen medför dock stora belastningar på både klimat och miljö. I dagsläget finns det flera uppsatta mål som är riktade till att minska energiintensiteten i landet samt energianvändningen i bostäder och lokaler. Således är energieffektivisering ett viktigt medel för att minska klimat- och miljöbelastningen. Många energianvändare utför olika vardagliga rutiner som bidrar till energieffektivisering som att bland annat släcka lampor, stänga av elektriska apparater när de inte används och inte använda disk- eller tvättmaskinen om den är halvfull. De ovannämnda åtgärderna är dock inte tillräckliga. Det krävs mer och därför är smarta hem en viktig lösning. Smarta hem är ett komplext system som täcker olika aspekter i hemmet men anses vara ett effektivt medel för energieffektivisering. Hur energianvändningen i bostäder utvecklas i framtiden kommer med stor sannolikhet bero på smarta hem och smarta produkter. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man skulle kunna utveckla eller kombinera energismarta produkter på bästa möjliga sätt. Utifrån en enkätundersökning riktad mot energianvändare och intervjuer med energianvändare och aktörer på den smarta hemmarknaden har energikonsumenternas behov och beteende analyserats och en marknadsanalys av de produkter som finns på marknaden idag utförts. Denna studie har visat att energianvändarna allmänt inte är så insatta i energianvändningen hemma trots att många påstår sig vara engagerade i energieffektivisering. Energianvändarna visade samtidigt på bristande kunskap om smarta hem och energismarta produkter, vilket kan bero på att smarta hemmarknaden fortfarande är ny i Sverige och de flesta aktörer har ännu inte lyckats marknadsföra sig och sina produkter. Det kan även bero på andra faktorer som brist på intresse hos energianvändarna att energieffektivisera som i sin tur kan bero på det låga elpriset i Sverige. De ovannämnda faktorerna kan göra att utvecklingen av smarta hem i Sverige tar längre tid än förväntat. Energianvändarna visade sig prioritera främst kostnader, och utför ofta energieffektiviserings åtgärder för att spara pengar snarare än att bidra till klimatet. Studien visade att ett smart hem bör innehålla produkter som bidrar till komfort, säkerhet och ekonomiska besparingar. Produkter som prioriteras hos energianvändarna och efterfrågas mest på marknaden är smarta brandvarningssystem, smarta dörrlås, smarta energidisplayer, smarta inbrottslarm samt smarta system för styrning av värme och belysning. Samtliga ovannämnda produkter erbjuds på marknaden idag, även om många av dessa är i utvecklingsfasen. Elföretaget Jämtkraft bör ta hänsyn till resultaten i detta examensarbete inför framtida satsningar på smarta hem. / Energy consumption in Sweden is relatively large in terms of population. That depends a lot on the need for heating during most of the year because of the cold climate but also on the continuous need for energy in the everyday life. The large energy consumption entails, however, large loads on both climate and environment. Thus energy efficiency is an important measure to reduce the climate and environmental impact. Smart homes are complex systems that cover various aspects of the home but are considered to be an effective resource for improving energy efficiency. The purpose of this master’s thesis is to investigate how to develop or combine energy-efficient products in the best way possible. Energy consumers needs and behaviors have been analyzed and a market analysis of the products available on the market today has been performed based on a survey directed to energy users and interviews with energy users and stakeholders on the smart home market. Energy users show a lack of knowledge about smart homes and energy-smart products, probably because the smart homes market is still new in Sweden and most stakeholders have not managed to advertise themselves and their products yet. It may also depend on other factors such as energy users’ lack of interest in energy efficiency, which may be due to the low price of electricity in Sweden.

Syftet med denna studie är att utforska användares uppfattningar och åsikter kring säkerhetsmedvetenhet av IoT-artefakter. För att möjliggöra studien har förarbetet varit en viktig del. Förarbetet har skett genom att djupdyka inom ämnet IoT och säkerhet i olika vetenskapliga databaser. Utförandet av studien har skett genom en kvalitativ studie med en beskrivande och abduktiv ansats följt av en blandning datainsamlingsmetoder. Datainsamlingsmetoderna bestod av primärdata i form av en enkät och sekundärdata där faktorer har identifierats utifrån hemsidor och rapporter från företag och myndigheter. Materialet har identifierats utifrån sökningar via sökmotorn Google. Faktorerna som utvecklats från sekundärdata analyserades emot den teori kring IoT och säkerhet inom hem som tagits fram av tidigare forskning för att se likheter och skillnader kring säkerhetsmedvetenhetsfaktorerna. Vidare jämförs sekundärdata till de uppfattningar som primärdata samlat in för identifiera det viktigaste åtgärderna som användare kan vidta för att förbättra säkerheten. Dessa åtgärder sammanfattas i en tabell med riktlinjer. Studien har identifierat faktorer som möjliggör säkerhetsmedvetenhet och utifrån det har riktlinjer utvecklats för att öka medvetandet för säker användning av IoT enheter. Genom de riktlinjerna som tagits fram kan utvecklare se utifrån användarens perspektiv på säkerheten och de risker som finns. Följer användare de riktlinjer som tagits fram, till exempel att säkra sitt Wi-Fi nätverk, kan säkerheten förbättras och riskerna minskas vid användandet av IoT. / This study aims to explore user’s perceptions and opinions about security awareness of IoT artifacts. The study was carried out in a Facebook group for members that are interested in smart homes. To enable the study, a literature oversight was carried out with the focus on IoT and security, and using various scientific databases. The study was a qualitative study with a description and abductive approach followed by using different data collection methods. The data collection consisted of primary data in the form of a survey and secondary data consisting of reports and homepages from companies, authority and other organisations. This material was identified using the search engine Google. The factors identified from the secondary data collection were analyzed against the theory developed around IoT and security in homes from previous research to see similarities and differences. Furthermore, the factors about security awareness identified in the secondary data have been used to develop guidelines for increased security awareness for smart home users. The guidelines that have been developed can give developers insights about the security and its risks from the user’s perspective.

The elderly population is incresasing, and because of that, the need for technology that simplifies everyday life for the elderly is also increasing. This work focuses on building a system, a smart home with IoT devices wich goal is to do just that: Simplify the everyday life for the elderly. It does so by first creating two surveys, one for the elderly and one for their relatives to get information about what technological solutions that needs to be met in order to simplify everyday life. A system built on a Raspberry Pi 4 with Home Assistant as the operating system is then installed and configured at a test persons house along with the collected technological solutions. This system is tested for one week and then evaluated by the elderly test person and his relative. The elderly reported that his everyday day life indeed was simplified. The relative did feel a little calmer in regards to the health of the elderly but wanted more functions in order to feel that the everyday life was simplified. / Den äldre populationen ökar, och på grund av det ökar också behovet av teknologi som förenkar vardagen för de äldre. Detta arbete bygger ett system, ett smart hem med IoT-enheter med målet att göra just det: Förenkla vardagen för de äldre och dess anhöriga. Två enkäter skapas för att ta reda vilka tekniska behov som finns för att de äldre och dess anhöriga ska uppleva att deras vardag förenklats. Ett system byggs med operativsystemet Home Assistant som installeras på en Raspberry Pi 4. Detta system testas i en vecka hemma hos en äldre person och utvärderas sedan av den äldre och en anhörig. Resultatet visar att den äldre personens vardag förenklades på många sätt. Den anhöriga kände viss trygghet kring den äldres hälsa och välmående men ville ha fler funktioner för att känna att vardagen förenklades.

The presence of Smart Technology is becoming more prevalent in our homes with the rise of the Internet of Things. Although this technology is said to ease everyday chores and make our homes safer, the adoption has been slower than first anticipated by researchers. Studies have shown that the relatively low diffusion of this technology can, to some extent, be explained by cost barriers, technology anxiety, lack of technical ‘know-how’ and the perceived risks associated with a digital upgrade. However, there is surprisingly limited information on homeowners’ willingness to pay for Smart Home Technology (SHT) and, in particular, comfort and security appliances currently on offer on the market. This thesis aims to fill that gap and create a broader understanding of what attributes respondents value when making a purchasing decision. By applying a metric-based conjoint analysis model to primary data collected through a web-based survey, sent to condominium owners in Sweden, the authors of this study show what the optimal Smart Home bundle should comprise of, and how much homeowners are willing to pay. The results show that there is a willingness to adopt premium articles currently on offer on the market although, the willingness to pay for these solutions are relatively low. Moreover, although consumer make a trade-off between different attributes when making a purchasing decision, this study shows that price heavily outweighs other attributes in the case of comfort and security SHTs. A cluster analysis also showed a difference of preferences within the sample set, indicating that companies aiming to sell bundled SHTs should offer a variety of bundles to account for different consumer needs and perceived uses. Additionally, SHT bundles should be complemented with additional services that distinguish the products from other appliances sold on the market. / I samband med den snabba utvecklingen av Internet of Things har Smarta Hem-lösningar blivit en vanligare syn i våra hem. Trots att detta har utvecklingen inte skett lika snabbt som många forskare först förväntat sig. Den relativa låga adoptionsgraden har i litteraturen beskrivits som ett resultat av höga kostnader, en generell skepticism mot den nya tekniken, att hemägare saknar kunskapen som krävs för att installera tekniken, kompatibilitetsproblem mellan leverantörer, och de upplevda riskerna med att koppla upp sitt hem till internet. Trots det breda utbudet av forsknings inom ämnet, saknas studier om vad bostadsägare är villiga att betala för den nya tekniken och, i synnerhet, de säkerhets- och komfort-produkter som idag erbjuds på marknaden. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka kunders betalningsvilja för paketerade Smarta Hem-produkter och skapa en djupare förståelse för vilka attribut konsumenter värdesätter vid ett köpbeslut. Genom att applicera en Conjoint Analys-modell (Conjoint Analysis Model på engelska) på primärdata insamlad genom en webenkät, som skickats till bostadsrättsägare i Sverige, kan författarna av den här studien visa hur Smarta Hem-lösningar ska paketeras och vad kunderna är villiga att betala för dem. Resultaten visar att konsumenter är intresserade av premium-artiklar så som övervakningskameror, robotdammsugare och smarta högtalare. Däremot är betalningsviljan är relativt låg. Studien visar också att respondenter gör en avvägning mellan olika attribut när de ska köpa en produkt. Jämfört med säkerhet och komfort är pris-attributet av störst vikt när vid ett köpbeslut. En klusteranalys av testgruppen visar också att det finns skillnader i preferenser inom testgruppen. Företag som vill sälja paketerade Smarta Hem-lösningar borde därför diversifiera utbudet för att möta konsumenternas olika behov och erbjuda komplementära tjänster som ökar värdet på utbudet.

Smart Homes are not smart for everyone, at least not yet. The purpose of this paper is to examine four obstacles that prevents Smart Homes from being adopted as a standard in Sweden. This paper is based on the contributions of the study “Home Automation in the Wild: Challanges and Opportunities” (Brush et al. 2011), and further investigates the obstacles the authors present in that study. Thanks to a broad use of different methods, we state that all the obstacles listed in this particular study (Brush et al. 2011) still remain, but perhaps on different terms. In the discussion part of this paper, we present a few ways to work against these obstacles and, hopefully, eliminate them. / Smarta Hem är inte smarta för alla, åtminstone inte än. Syftet med denna uppsats är undersöka fyra hinder som förhindrar Smarta Hem från att anammas som standard i Sverige. Denna uppsats är baserad på bidragen från studien “Home Automation in the Wild: Challanges and Opportunities” (brush et al. 2011), och undersöker de hinder som presenteras i den studien. Tack vare användandet av ett flertal olika metoder, kan vi konstatera att de hinder som presenteras i den specifika studien (Brush et al. 2011) fortfarande finns kvar idag, men möjligtvis på andra villkor. I uppsatsens diskussionsdel presenterar vi ett antal sätt att arbeta mot dessa hinder och, förhoppningsvis, kunna eliminera dem.

Smarta hem är en snabbt växande marknad idag som blir allt mer populärt att använda för att underlätta vardagen. För människor som är rörelsehindrade kan dessa system vara till extra stor hjälp. Permobil är ett företag som tillverkar elektriska rullstolar och de arbetar ständigt med tekniklösningar som kan underlätta vardagen för deras kunder. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur Permobil kan hjälpa sina kunder genom att integrera sig mot smarta hem. Användarnas behov kring en smart hem-integration har undersökts med enkätfrågor, där responsen pekar på ett tydligt intresse hos användarna. Olika sätt att integrera dessa behov har undersökts där automationsramverket IFTTT verkar lämpa sig bäst i dagsläget och har därför använts för att ta fram en prototyp. Den slutgiltiga prototypen är en fullt fungerande integration mot IFTTT som kan ansluta en användares rullstol till tjänsten med information från Permobils API. / Smart homes is an ever growing market today and are being used to make everyday life a bit easier. For someone with a movement disability a smart home can be of extra great help. Permobil is a company that make powered wheelchairs and they are constantly working with new technology that can assist their customers further. The purpose of this project was to research how Permobil can help their customers by integrating their chairs towards smart homes. Permobils customers interest in a smart-home integration has been analyzed using survey questions, where the result points to a clear interest. After this different integration methods were looked at where the automation tool IFTTT seems to be the most suitable today and have been used to implement a prototype. The finished prototype is a fully working integration towards IFTTT that can connect a users chair to the service using information from Permobils API.

Drömmen om ett smart hem som är helt automatiserat är snart inte en dröm längre. Uppkopplade enheter kan anpassa sig efter sin omgivning och efter givna situationer, vilket exempelvis gör det möjligt för kökslamporna att tändas när garageporten öppnas. Vidare har smarta hem möjligheten att öka livskvaliteten för användare genom att anpassa sig efter deras vanor och beteenden. Om enheterna ska kunna anpassa sig efter användarna och sin omgivning krävs det oerhört mycket information, som i fel händer skulle kunna få förödande konsekvenser för användaren. Dock finns det brister i säkerheten bland enheter och vissa produceras utan säkerhet i åtanke. Det finns flertalet säkerhetsrisker med smarta hem och studien har fokuserat på säkerhetsrisker med fokus på autentisering och beteendeanpassning, med ett användarperspektiv, då det är något som saknas i befintlig litteratur. Frågeställningen som behandlas i studien är: ”Hur ser användare av uppkopplade-enheter i smarta hem på säkerhet utifrån autentisering och beteendeanpassning?”. För att kunna besvara denna frågeställning har en kvantitativ metod tillämpats. En webbenkät utformades och testades i en pre-pilot studie och sedan i en pilotstudie innan den publicerades. Frågorna i enkäten har utvecklats från den teori som presenteras i det teoretiska ramverket. Resultatet visar på att användarna har en hög tilltro till säkerheten hos sina enheter och att en majoritet inte är oroliga över säkerhetsrisker kopplat till autentisering. Respondenterna är mer oroliga över säkerhetsrisker associerade med beteendeanpassning än med autentisering. De respondenterna med hög tillit tenderar att vara villiga att ge ut mer privat information än de med låg tillit. En majoritet är också positivt inställda till att lämna ut mer information för ökad bekvämlighet samt att enheterna använder lagrad information för ökad bekvämlighet.

Denna studie har undersökt hur användare av smarta hem-produkter i Sverige förhåller sig tillsin personliga integritet i relation till sitt användande av dessa produkter. Den har ocksåundersökt om användarvillkor är ett effektivt verktyg för att säkra ett giltigt informeratsamtycke från användare av smarta hem-produkter i Sverige. Studien vill bidra tillforskningssamhället genom att lyfta frågan om informerat samtycke i relation till IoT (Internetof Things). Det främsta syftet med studien är att förstå i vilken utsträckning konsumenter iSverige ger informerat samtycke till insamling och behandling av data i samband medanvändande av smarta hem-produkter.Studien genomfördes med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Denkvalitativa undersökningen bestod av 6 semistrukturerade intervjuer och den kvantitativa av enwebbenkät med 207 respondenter. Resultatet som framkom genom undersökningarna stämdetill stor del överens med tidigare forskning om personlig integritet och informerat samtycke isamband med insamling av data. En minoritet av respondenterna läser användarvillkor och dengenerella kunskapen om datainsamling visade sig vara låg i förhållande till hur mycket mångarespondenter uppger att de värderar sin personliga integritet. Flera respondenter värderar sinbekvämlighet över den personliga integriteten, vissa genom sitt agerande och andra mer explicitgenom att uttrycka att det är ett val de gjort.Slutsatserna i denna studie överensstämde med tidigare studier. Respondenterna har eninkonsekvent relation till sin personliga integritet. De upplever villkor och avtal för sina smartahem-enheter som svåra att förstå och många vet inte vad de givit sitt samtycke till. / This study has examined how users of smart home devices in Sweden relate to their personalintegrity in relation to their use of these devices. It has also examined whether end useragreements are an effective tool for securing informed consent to the collection of data fromusers of smart home devices in Sweden. The study hopes to contribute to the research societywithin its field by raising the issue of informed consent in relation to Internet of Things. Themain purpose of this study is to understand to what extent users of smart home devices inSweden provide informed consent to the collection and use of their data.The study was conducted with a combination of qualitative and quantitative methods. Theresearcher conducted 6 semi structured interviews and a web survey with 207 respondents. Theresults collected through the surveys were consistent with several previous studies on personalintegrity and informed consent in connection with data collections. A minority of therespondents read end user agreements and the overall knowledge about data collection proved tobe low in comparison to how many respondents state that they value their personal integrity.Several respondents place a larger value on their convenience than their personal integrity, somethrough their actions and others more explicitly by expressing that it is a choice they have made.The conclusions in this study have been largely consistent with previous studies. Respondentshave an inconsistent relationship to their personal integrity. They experience major difficultieswith understanding end user agreements and privacy policies and many do not know what theyhave given their consent to in regard to their smart home devices.

Digitaliseringen av hemmet gör att autonoma enheter blir allt mer vanliga i våra vardagliga liv. Hemmet, som tidigare har varit en privat och personlig plats, blir nu ett centrum för digitala enheter vilket i sig skapar nya teknologiska möjligheter. Det smarta hemmet är en av dessa möjligheter då det erbjuder användaren trygghet och säkerhet samtidigt som enheterna i hemmet kan hjälpa oss med både dagliga problem och långsiktiga utmaningar. En autonom enhet i hemmet kan göra allt ifrån att styra musik till att hålla koll på energiförbrukning. Den gemensamma nämnaren de autonoma enheterna har är att människor tar in dem i sina hem; deras privata sfär, därför blir frågan vi ställer oss följande: Hur bygger en användare tillit mot autonoma enheter i en hemmiljö? / The digitization of the home makes automated systems more common in our everyday lives. The home, which used to be a private and personal place, now becomes a center for digital devices, which in itself creates new technological opportunities. The smart home is one of these opportunities as it offers the user safety and security while the units in the home can help us with both daily problems and long-term challenges. An autonomous unit in a home environment can do everything from controlling music to keeping track of energy consumption. The common denominator the autonomous units have is that people take them into their homes; their private sphere, therefore, the question we ask ourselves becomes the following: How does a user build trust against autonomous units in a home environment?

Since the introduction of Microsoft's Clippy the popularity of conversational agents has been on the rise. Nowadays you can interact with them in your home, on your phone, and even when interviewing for your next job (Mitt i Stockholm, 2019). The popularity is expected to keep on growing and by the year 2024 the chatbot market is predicted to be valued at 1.3 billion dollars (Bhutani & Wadhwani, 2019). This study set out to understand how conversational agents could be used to improve the smart home experience. This was done using the Design thinking methodology, which in this study consists of five phases named empathise, define, ideate, prototype, and test. These phases all contributed to understanding the users goals, problems, and how it might be solved by the implementation of an artifact. The artifact was also user tested which results in various feedback giving insights into the users perspective on the product. The test were evaluated with the System Usability Scale, which is a metric for usability, ranking the product from 0-100, or F to A+. The prototype received an average score of 90.3, which converts to the A+ grade. Even though the grade can be seen as promising the homogeneous and young group of participants makes the results hard to generalize to a broader population. This is an area of improvement for future studies.