Intresset för smarta hem ökar kraftigt. Efterhand som smarta hem-konceptet utvecklats och trådlös kommunikation blivit normen har komplexiteten hos systemen ökat och nya säkerhets- och integritetsproblem uppdagats. Syftet med denna uppsats är att undersöka om någon information kan utvinnas ur kommunikationen hos ett smart dörrlås som finns ute på marknaden i dagsläget. Detta har undersökts i form av experiment genom avlyssning av dörrlåsets kommunikation följt av automatiserad och manuell analys av den insamlade datan. Resultatet av studien visar att avlyssning kan användas för att kategorisera kommunikationen och kartlägga interaktionen med det uppkopplade dörrlåset. / The interest in smart homes is increasing rapidly. As the smart home concept has evolved and wireless communication has become the norm, the complexity of the systems have increased and additional security and privacy problems have surfaced. The purpose of this paper is to examine if any information can be extracted from the communication of a smart door lock currently available on the market. This has been investigated in form of experiments through the interception of the door lock’s communication followed by automated and manual analysis of the data collected. The results of the study show that interception can be used to categorize the communication and for mapping of interaction with the connected door lock.

Teknikutvecklingen och digitaliseringen går fort framåt och har idag sträckt sig till det privatahemmet. Det smarta hemmet är en del av ett större fenomen som kallas Internet of Things(IoT). Enheterna inom IoT består av sensorer och datorer som kan kommunicera medvarandra och skapa ett situationsanpassat beteende. Idén med smarta hem handlar om attanvända sig av olika smarta enheter inom hemmet, som är uppkopplade till ett gemensamtnätverk. Smarta hem bidrar med många bra funktioner där individen kan skapa en bekväm,säker och hållbar vardag. Förutom att underlätta i vardagen för individer kommer dessasmarta enheter med ett antal risker. Ju fler enheter som kopplas upp på ett nätverk destoenklare är det för en obehörig person att komma åt en annan individs privata information. Det samlas in mycket data från de smarta enheterna vilket kan möjliggöra detaljeradkartläggning av användaren. Det är svårt att veta vem som får tillgång till den privatainformationen om användaren vilket bidrar till att det blir svårt för individen att vara anonymoch skydda sig. Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilken medvetenhet som finnshos individen kring riskerna vid användning av smarta enheter i hemmet, då det finnsförhållandevis lite forskning inom ämnet. En effekt av att individen blir mer medveten kanleda till att hen tar mer ansvar och därmed skyddar sig mer mot eventuella IT-brott. Utgångspunkten för studien har varit att samla in tidigare forskning och litteratur samt attutföra en kvantitativ enkätundersökning. Litteraturstudien ligger till grund till både tidigareforskning och det teoretiska ramverket. Med hjälp av litteraturstudien har enkätfrågorutformats för att kunna besvara studiens frågeställning. Enkätundersökningen gjordes via eninternetenkät som riktades till användarna av smarta enheter i hemmet. Utifrån insamlatmaterial och empiri kunde ett resultat presenteras och en analys utföras. Med hjälp av fyraolika teman har en slutsats dragits om vilken medvetenhet som finns hos individen kringriskerna vid användningen av smarta enheter i hemmet. / The development of technology and digitization are moving fast forward and have nowextended to the private homes. The smart home is part of a larger phenomenon called Internetof Things (IoT). The IoT devices consist of sensors and computers that can communicate witheach other and create a situational behavior. The idea of smart homes is about using differentsmart devices within the home, which are connected to a shared network. Smart homesprovides with many great functions where the individuals can create a comfortable, safe andsustainable everyday life. In addition to facilitating everyday life for individuals, these smartdevices come with a number of risks. The more devices connected to the Internet, the easier itgets for an unauthorized person to access another person's private information. The smartdevices collect a lot of data, which enables for detailed mapping of the user. It's hard to knowwho gets access to the private data about the user, which makes it difficult for the individualto be anonymous and protect himself. The purpose of the study is to develop knowledge aboutthe awareness of the individual about the risks associated with the use of smart devices athome, as there is relatively little research on the subject. An effect of becoming more aware ofthe risks, can lead to more responsibility taken by the individual to protect itself againstpossible IT crimes. The starting point of the study has been to collect prior research and literature and to conducta quantitative survey. The literature study forms the basis for the previous research and thetheoretical framework. With help from the literature, survey questions have been formulatedto answer the research question. The survey was conducted through an internet survey aimedto users of smart devices at home. Based on collected material and empirical data, a resultcould be presented and an analysis performed. With the help of four different themes, aconclusion has been drawn about the awareness of the individual about the risks associatedwith the use of smart devices in the home.Keywords:

Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen utvecklas i snabb takt och har idag börjat acklimatiserats till hemmamiljöer. För några år sedan var smarta hem och dess enheter ovanligt men idag är ett smart hushåll mer angeläget än någonsin där allt fler digitaliserade funktioner skapar bekvämlighet för användare världen över. Ett smart hem tillhör Internet of Things (IoT) där enheter bestående av sensorer och datorer kommunicerar och utbyter data med varandra vilket bygger på inbyggd intelligens, insamling, analys och överföring av data. Ett smart hem avser enheter som befinner sig i ett hem och är uppkopplad till ett och samma nätverk vilket bidrar till att skapa en enkel och säker vardag. Det smarta hemmet medför många fördelar men genom fördelar kommer också ofta nackdelar. Varje enhet i hemmet kan bli utsatt för olika typer av attacker av en obehörig individ där varje enhet är mer eller mindre lätt att komma åt och där en attack medför att personliga data blir åtkomlig och kan spridas vidare på nätet. Det utgörs en korrelerad risk med antal uppkopplade produkter vilket medför fler integritetskränkande attacker i samma takt som antalet smarta hem och enheter ökar. Användare kan bli analyserade och kartlagda vilket också motiverar fysiska brottsliga handlingar. Det är svårt för användare att veta vem som får tillgång till deras data vilket också gör det svårt för användare att skydda sig. Studien syftar till att öka kunskap om de bakomliggande risker och integritetsproblem som uppstår genom privat användning av smarta hem och undersöker hur risker kan förebyggas. Forskningen inom förebyggandet av risker är idag förhållandevis smal. Förutsättningarna i studien har varit att samla in tidigare forskning och litteratur följt av en kvalitativ intervjuundersökning. Genom tidigare forskning har val av informanter gjorts och intervjufrågor har utformats för att på så sätt kunna besvara våra forskningsfrågor. Intervjuundersökningen genomfördes semi-strukturerat genom olika kommunikationsplattformar. Intervjumaterialet transkriberades där kodning och val av teman utformades. Utifrån de insamlade material tillsammans med empiri presenteras ett resultat och en analys utfördes. Genom de utvalda teman och genomförda analysen presenteras vår slutsats baserat på  forskningsfrågor följt av förslag till vidare forskning. / Technology and digitalization are developing fast and have begun to acclimatize to home environments. A few years ago, smart homes and smart devices were unusual, today a smart household is more urgent than ever, where more digitized features create convenience for users worldwide. A smart home belongs to the Internet of Things (IoT) where devices, consisting of sensors and computers, communicate and exchange data with each other, which is based on built in intelligence, collection, analysis, and transmission of data. A smart home refers to devices that are connected to the same network which helps to create a simple and safe everyday life for users. The smart home brings many advantages but through advantages there are disadvantages. Each device in the smart home environment can be subjected to different types of attacks by an unauthorized user where each device is easy to access and where an attack means that the personal data becomes accessible and can be spread online. There is a correlated risk through the number of connected products which leads to more privacy infringing attacks. Users can be analyzed, which also justifies physical criminal acts. It is difficult for users to know who is accessing their data, which makes it difficult to protect themselves. This study aims to increase knowledge about the underlying risks and privacy problems that arise through private use of smart homes and also how risks can be prevented. Research in risk prevention is currently relatively narrow. The prerequisites in the study have been to collect previous research and literature followed by a qualitative interview survey. Through the literature study, the choice of informants has been made and interview questions have been designed to be able to answer the research questions. The interview survey was conducted semi-structured through various communication platforms. The interview material was transcribed where coding and choice of themes were designed. Based on the collected materials together with empirical data, a result was presented, and an analysis was performed. Based on the selected themes and the analysis that was performed, our conclusion is finally presented based on our research questions followed by suggestions for further research. This study was conducted in swedish.

Expensive and complex automated systems for greenhouses are frequently utilized in the horticulture industry. In parallel, smart systems for home automation has recently seen a rapid increase in popularity. This project aims to combine the climate optimization capabilities of industrial systems with the convenience of home automation systems. More specifically, this project is focused on the design and implementation of electrical and mechanical requirements of a smart greenhouse system. This involved the selection of hardware components, such as sensors, actuators and controllers. It also involved the interconnection between these components and the development of measurement and control systems to autonomously manage the greenhouse. The system is based on a WiFi-connected microcontroller. Parameters monitored include; temperature, humidity and wind-speed. Irrigation is controlled by a solenoid valve and can be scheduled to desired intervals. Ventilation and temperature optimization is done by controlling the roof-hatch with a linear actuator and control of a heater. The results demonstrate a accurate and reliable system with low power consumption. The resulting prototype can be installed in new and existing greenhouses. Functionalities can be remotely controlled and monitored by the convenience of an android application. The total cost of the components used was around 4 500 SEK. Further development could be done to enable seamless scalability with additional components and functionalities. Climate optimization by incorporation of weather forecast as a parameter could be implemented to further reduce energy consumption. / Dyra och komplexa automatiserade växthussystem är vanligt förekommande inom industrin för hortikultur. Parallellt har populariteten för "Smart Home" system för hemautomatisering radikalt ökat. Målet med detta projekt är att kombinera klimatoptimiseringsmöjligheterna hos industriella system med lättanvändligheten hos system för hemautomatisering. Detta projekt fokuserar specifikt på designen och implementationen av de elektriska och mekaniska krav som ställs på ett "smart greenhouse system". Detta innefattar; val av komponenter såsom sensorer, aktuatorer samt styrenhet men även sammankopplingen mellan dessa komponenter och utvecklingen av mjukvara till reglersystemet, som i sin tur syftar till automatiseringen i växthuset. Systemet är baserat på en WiFi-uppkopplad mikrokontroller. Parametrar som monitoreras är; temperatur, luftfuktighet och vindhastighet. Bevattning kontrolleras av en magnetventil och kan schemaläggas för bevattning i önskade intervall. Ventilering och temperaturoptimisering sker genom kontroll av taklucka med hjälp av ett linjärt ställdon samt kontroll av ett värmeelement. Resultatet demonstrerar ett pålitligt och punktligt system med låg energiförbrukning. Prototypen som utvecklats kan installeras i både nya och befintliga växthus. Funktionaliteterna kan smidigt fjärrkontrolleras och monitoreras från en android applikation. Den totala kostnaden för de komponenter som använts var runt 4500 kr. Vidareutveckling vad gäller skalbarhet för att sömlöst lägga till komponenter och funktionaliteter bör övervägas. För ytterligare minskad energiförbrukning med hjälp av klimatoptimering kan väderprognos adderas som en parameter.

IoT-enheter är för många människor idag en del av vardagen och fler och fler enheter ansluts till människors hushåll. Smarta hem har allt från kylskåp och övervakningskameror som är anslutna till ett nätverk och internet. Problematiken med det är att många av dessa enheter har inte tillräcklig kapacitet eller en avsaknad av tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda sig mot potentiella attackvektorer. Bristande säkerheten för enheter i det smarta hemmet kan leda till att enheterna blir hackade och manipulerade av angripare. Den som kan skydda det smarta hemmet mot manipulation av dess IoT-enheter är både användare i det smarta hemmet och utvecklare av enheterna. Men det är inte alltid tydligt för vem åtgärden gäller, vilket är något den här studien vill klargöra. Den här litteraturstudien utgår från befintliga åtgärder identifierade av tidigare forskning. Den skiljer sig från den tidigare forskningen genom att kartlägga vilka åtgärder som är applicerbara för användare och utvecklare för att skydda det smarta hemmet mot manipulation. Med hjälp av en systematisk litteratursökning valdes 22 studier ut för att besvara studiens frågeställning. För att besvara studiens forskningsfråga används en kartläggande granskningsmetod. Metoden används för att kartlägga och identifiera vilka åtgärder som rekommenderas för både användare och utvecklare. Med hjälp av den tidigare forskningen framställs ett ramverk för att förtydliga vad användaren i det smarta hemmet själv utföra och vilka åtgärder utvecklare kan och bör utföra. Ramverket demonstrerar dessutom en rekommenderad ordning från författaren som åtgärderna bör utföras i. / Users of IoT devices are for many people today part of everyday life and more and more devices are connected to people's households. Smart homes have everything from refrigerators and surveillance cameras connected to a network and the internet. The problem with this is that many of these units do not have sufficient capacity or lack adequate security measures to protect themselves against potential attack vectors. Lack of security for devices in the smart home can cause the devices to be hacked and manipulated by attackers. Those who can protect the smart home from tampering with its IoT devices are the users in the smart home and the developers of the IoT devices. Although it is not always clear for whom the security measures apply to, which is something that this study aims to clarify. This literature study is based on existing security measures identified by previous research. It differs from previous research by mapping out which security measures and best practices that are applicable to users and developers to protect the smart home from being manipulated. Using a systematic literature search, 22 studies were selected to answer the study's question. To answer the study's research question, a mapping method is used. The method is used to map and identify which actions are recommended for both users and developers. Using the previous research, a framework is created to clarify what the user in the smart home can do and what actions developers can and should take. The framework also demonstrates a recommended order from the author in which the measures should be carried out.

The main objective of the study is to examine how to connect a washing machine to the Internet and what benefits it would contribute with within: user convenience, user economics and society environment. A washing machine was connected to the Internet by using a Raspberry Pi and a remote power switch. A Python server was developed in order to extend and control the machines functionality. Which functionality to implement was decided by a market research held in the project. An Android application was developed to interact with the server in order to allow the user to remotely control the machine. The application communicates with the server through an interface that was defined and developed in the project. A lot of focus was put on design and testing of user experience in order to create a user-friendly and intuitive application. The project results in a market research and a developed and evaluated technical solution, including a server and an application, enabling the washing machine to be connected to the Internet. The results also includes a recommendation of a technical solution and a discussion about its continued work and contribution within the three perspectives. The conclusion is that it’s possible to connect a washing machine to the Internet and that the functionality of the recommended application is requested by the common man. Based on the user testing a conclusion is made that the recommended technical solution has a positive effect on the user’s convenience and society environment, but a neutral impact on the users’ economy. The conclusion answers to the problem statement and meets the objective of the report. / Studien har som syfte att undersöka hur en tvättmaskin kan kopplas upp mot internet och vilken nytta den då skulle bidra med gällande: användarens bekvämlighet, användarens ekonomi och samhällets miljö. I projektet kopplades en tvättmaskin upp mot internet med hjälp av en Raspberry Pi och en fjärrströmbrytare. Till Raspberry Pi utvecklades en server för att styra och utöka tvättmaskinens funktionalitet. En marknadsundersökning låg till grund för den funktionalitet som valdes att implementeras i servern. För att ge användaren möjlighet att styra tvättmaskinen på distans utvecklades en applikation till en Android-telefonsom interagerar med servern. Applikationen kommunicerar med servern genom ett gränssnitt som definierades och utvecklades i projektet. För att skapa en användarvänlig och intuitiv applikation lades mycket fokus på design och testande av användbarhet hos applikationen. Projektets resultat är en marknadsundersökning samt en framtagen och utvärderad teknisk lösning, i form av server och applikation, som möjliggör uppkopplandet av en tvättmaskin mot internet. I resultatet ingår även en rekommendation på teknisk lösning och en diskussion om lösningens utvecklingsmöjligheter och nytta i de tre perspektiven. Slutsatsen från studien är att uppkopplingen av en tvättmaskin mot internet är tekniskt möjligt och att funktionaliteten hos den rekommenderade applikationen är något som önskas av gemene man. Baserat på användartester dras slutsatsen att den rekommenderade tekniska lösningen har en positiv effekt på användarens bekvämlighet och samhällets miljö, men en neutral inverkan på användarens ekonomi. Slutsatsen besvarar problemformuleringen samt uppfyller syftet med rapporten.

Energimätning och övervakning kan bidra till minskad energiförbrukning genom att hjälpa en användare att ta beslut över energianvändandet. Valet av examensarbete gjordes p.g.a. behovet att ge användarna möjlighet att påverka sin energiförbrukning och övervaka sina elprodukter. Ett koncept togs fram där toppvärden på spänning och ström, effektfaktor, spänning-ens vågform, aktiv, reaktiv och skenbar effekt mättes. Samtliga värden skickades till en server som lagrade informationen och innehöll en hem-sida för presentation. Användaren kunde därefter ta beslut om att stänga av eller på produkterna via hemsidan. Systemet kompletterades även med möjligheten att öka övervakningen med hjälp av externa sensorer. Ett re-sultat av arbetet blev en prototyp som demonstrerar konceptet, ett annat resultat var flertalet möjliga förbättringar som kan göras för vidareutveckl-ing av konceptet. / Energy monitoring can lead to lowering energy consumption. This infor-mation would help the user to make decisions in regards to the power us-age. The measurements can also give the user the possibility to study the power quality to find bad loads and minimize the effects on the power grid. The choice of thesis was done to give the users the possibility to affect and monitor their environmental effect in a way that is otherwise not possible. A concept was developed that measure the voltage and current peak, the voltage and current RMS, power factor and the voltage waveform. The measurements are then sent to a server that is also containing a website. With the website the user can monitor their power usage and turn on or off the power consumers on the website. Added to the system is also the pos-sibility to add external sensors to increase the monitoring. The result of the project is a functioning concept to demonstrate. Another big result is the amount of improvements discovered to make it a really good base to con-tinue developing on.

Studiens syfte var att undersöka utmaningar och dess påverkan på användarupplevelsen vid interaktion med smarta hemlösningar. Vidare skulle studien identifiera förbättringsåtgärder vars syfte var att adressera och motverka utmaningarna. Vi uppfyllde syftet med att besvara frågeställningen. En undersökande studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Det genomfördes en enkätundersökning som tillsammans med insamlad teori låg till grund för utformandet och genomförandet av intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan och delades in i olika kategorier. Dessa kategorier valdes ut och formades utefter respondenternas flesta beröringspunkter. I sin tur så användes kategorierna som områden att fortsatt bedriva analys och presentera resultat. De kategorierna som valdes ut var följande: • Integritet och säkerhet – Kategorin belyste respondenternas syn kring säkerheten och den personliga integriteten kopplat till interaktionen med de smarta hemlösningarna. • Komplexitet och möjligheten att ta till och lära sig smarta hemlösningarna – Kategorin belyste respondenternas syn på den de smarta hemlösningarnas komplexa utformande och möjlighet för respondenterna att lära och använda sig av de smarta hemlösningarnas funktioner. • Flera användare i samma hushåll – Kategorin belyste respondenternas syn kring att använda och installera smarta hemlösningar från ett fleranvändare-perspektiv. Hur det skiljde sig mellan användare som befann sig i samma hushåll. • Sammankoppling av olika smarta hemlösningar – Kategorin belyste respondenternas syn kopplat till sammankopplingen mellan de olika smarta lösningarna till ett enhetligt system. Kategorierna analyserades efter tre aspekter vars syfte var att uppfylla syftet och besvara frågeställning. De tre aspekterna bestod därmed utav; Påverkan på användarupplevelsen, orsak och förbättringsåtgärd. Påverkan på användarupplevelsen beskrev hur och vilken i grad utmaningen hade på användarupplevelsen. Orsaker beskrev vad det fanns för potentiella orsaker till påverkan på användarupplevelsen. Förlag på förbättringsåtgärd fungerade på så vis att författarna identifierade ett antal förbättringsförslag, grundat i teori, vars intention var att adressera och motverka de utmaningar som tagits fram. Analysen kunde till sist fungera som grund till författarna att fortsatt utveckla och skriva diskussion och slutsats. / The purpose of this study is to investigate various challenges and their impact on the user experience when interacting with smart home solutions. Furthermore, the study will try to identify improvement measures, the purpose of which is to address and counteract some negative consequences of certain challenges. To fulfill the purpose of the study and answer the questions, a research study was conducted where a qualitative approach was adopted. A questionnaire survey was conducted, which together with collected theory formed the basis for the design and conduct of the interviews. The interviews were then analyzed and divided into different categories. These categories were selected and formed according to the respondents' most common points of contact, and in turn the categories were used as areas to continue conducting analysis and presenting results within. The categories selected were as follows: Integrity and security - the category highlighted the respondents' views on security and personal integrity linked to the interaction with the smart home solutions. • Complexity and the ability to access and learn smart home solutions - the category highlighted the respondents' views on the complex design of smart home solutions and the opportunity for respondents to learn and use the functions of smart home solutions • Multiple users in the same household - the category highlighted the respondents' views on using and installing smart home solutions from a multi-user perspective and how it differs between users who were in the same household. • Interconnection of different smart home solutions - the category highlighted the respondents' views on the interconnection between the various smart solutions into a unified system. The categories were analyzed according to three aspects whose purpose was to fulfill the purpose of the study and answer its question. The three aspects thus consisted of; impact on the user experience, cause and improvement measures. Impact on the user experience described how and to what extent the challenge had affected the user experience. Cause described what were the possible causes of the impact on the user experience. improvement measures consists of a number of identified challenges, based on scientific theory, whose intention was to address and counteract the negative consequences of certain keyword. The analysis finally provides a basis, where the authors continue to develop the subject of the study as well as a summary discussion and conclusion.

IoT devices are being widely deployed within smart homes. Most of these devices are mass-produced at a low cost. As a result, due to the lack of security mechanisms, IoT devices become vulnerable to malware. As more IoT devices are connected to the internet, and given their inability to maintain robust security, these devices are at an increased risk of being infected with malware. Compromised IoT devices enhance the capabilities of cybercriminals and threat actors to perform attacks and distribute malware. To prevent this, proper detection mechanisms are needed. However, traditional malware detection approaches are often not feasible in an IoT environment. This study compiles current detection methods used to detect IoT-malware in smart homes. Existing malware detection solutions will be included to demonstrate the methods, usage, and effectiveness in a specific context. This was achieved by performing a qualitative systematic literature review of articles from two databases with high technological relevance. In total, 12 articles were utilized for the study. The data from these articles were subject to a thematic analysis, yielding two main themes: method and placement. The “method” theme consists of four categories: anomaly detection, signature detection, statistical analysis, and combination of methods. The “placement” theme consists of two categories: device-based and network-based. The study results indicate that both standalone methods and a combination of multiple methods are being employed for the detection of IoT-malware in smart home environments. Based on the results, anomaly-based detection emerges as the most used method for detecting IoT-malware, both on the device and within the network. / IoT-enheter implementeras i allt större utsträckning inom smarta hem. Många av dessa enheter massproduceras till låg kostnad. Som ett resultat blir IoT-enheter, på grund av bristande säkerhetsmekanismer, sårbara för skadlig kod. När fler IoT-enheter ansluts till internet, och med tanke på deras oförmåga att upprätthålla god säkerhet, löper dessa enheter en ökad risk för att infekteras med skadlig kod. Infekterade IoT-enheter ökar förmågan hos cyberkriminella och hotaktörer att utföra attacker och sprida skadlig kod. För att förhindra detta krävs lämpliga detektionsmekanismer. Traditionella metoder för att detektera skadlig kod är ofta inte genomförbara i en IoT-miljö. Denna studie sammanställer aktuella detekteringsmetoder som används för att upptäcka skadlig kod som riktas mot IoT-enheter inom smarta hem. Existerande lösningar för att detektera skadlig kod inom smarta hem kommer att inkluderas för att demonstrera metoderna, användningen och effektiviteten i ett specifikt sammanhang. Detta uppnåddes genom att utföra en kvalitativ systematisk litteraturstudie av artiklar från två databaser med hög teknologisk relevans. Totalt användes 12 artiklar för att utföra studien. Data från dessa artiklar analyserades med tematisk kodning, som resulterade i två huvudteman, metod och placering. Temat ”metod” består av fyra kategorier: anomalibaserad detektion, signaturbaserad detektion, statistisk analys och kombination av metoder. Temat ”placering” består av två kategorier: enhetsbaserad och nätverksbaserad. Resultatet från studien indikerar på att både självständiga metoder och en kombination av flera metoder används för att upptäcka skadlig kod riktat mot IoT-enheter inom smarta hem. Baserat på resultatet framträder anomalibaserad detektion som den vanligaste metoden för att detektera skadlig kod riktat mot IoT-enheter, både på enheten och inom nätverket.

I hänsyn till att Internet of Things (IoT) fortsätter implementeras i privata hem blir säkerhets- och integritetsfrågor allt viktigare. Tidigare studier har visat att det finns flera olika säkerhetsrisker med IoT och smarta hem. Dessa är däremot ofta mycket tekniska och inte lätta att förstå för användare vilket lämnar användare omedvetna om potentiella säkerhetsrisker. Studien har undersökt användares medvetenhet om de säkerhetsrisker som ingår vid användning av IoT i smarta hem. Under studien har en narrativ litteraturstudie genomförts för att utforska tidigare forskning. En prototyp bestående av fyra olika designelement har skapats baserat på heuristiker och designprinciper. Prototypen har därefter använt för att undersöka hur digitala knuffar kan designas för att stödja användares medvetenhet kring IoT-säkerhetsrisker i smarta hem. Utvärderingstester genomfördes med totalt tio användare för att studera hur digitala knuffar kan designas för att stödja användarnas medvetenhet om potentiella säkerhetsrisker i smarta hem. Studien resulterar i fyra designförslag för hur digitala knuffar kan designas för att stödja användarnas medvetenhet kring IoT-säkerhetsrisker i det smarta hemmet. / With the increasing use of Internet of Things (IoT) in private homes the security and privacy issues become increasingly important. Previous studies have highlighted that there are several different security risks with IoT and smart homes. However, these are often very technical and not easily understood for users which leaves the users unaware of potential security risks. This study has investigated users' awareness about the security risks that are included when using IoT in the smart home environment. During the study a narrative literature study has been conducted to explore previous research. A prototype consisting of four different design elements has been created based on heuristics and design principles. The prototype has then been used to study how digital nudges can be designed to support users' awareness in regard to IoT security risks in smart homes. Evaluation tests were performed with a total of ten users to study how digital nudges can be designed to support users' awareness of potential security risks in smart homes. The study results in four design proposals for how digital nudges can be designed to support users' awareness of IoT-security issues in the smart home environment.