Smart homes are custom-fitted systems for users to manage their home environments. Smart homes consist of devices which has the possibility to communicate between each other. In a smart home system, the communication is used by a central control unit to manage the environment and the devices in it. Setting up a smart home today involves a lot of manual customizations to make it function as the user wishes. What smart homes lack is the possibility to learn from users behaviour and habits in order to provide a customized environment for the user autonomously. The purpose of this thesis is to examine whether environmental data can be collected and used in a small smart home system to learn about the users behaviour. To collect data and attempt this learning process, a system is set up. The system uses a central control unit for mediation between wireless electrical outlets and sensors. The sensors track motion, light, temperature as well as humidity. The devices and sensors along with user interactions in the environment make up the collected data. Through studying the collected data, the system is able to create rules. These rules are used for the system to make decisions within its environment to suit the users’ needs. The performance of the system varies depending on how the data collection is handled. Results find that collecting data in intervals as well as when an action is made from the user is important. / Smarta hem är system avsedda för att hjälpa användare styra sin hemmiljö. Ett smart hem är uppbyggt av enheter med möjlighet att kommunicera med varandra. För att kontrollera enheterna i ett smart hem, används en central styrenhet. Att få ett smart hem att vara anpassat till användare är ansträngande och tidskrävande. Smarta hemsystem saknar i stor utsträckning möjligheten att lära sig av användarens beteende. Vad ett sådant lärande skulle kunna möjliggöra är ett skräddarsytt system utan användarens involvering. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur användardata från en hemmiljö kan användas i ett smart hemsystem för att lära sig av användarens beteende. Ett litet smart hemsystem har skapats för att studera ifall denna inlärningsmetod är applicerbar. Systemet består av sensorer, trådlösa eluttag och en central styrenhet. Den centrala styrenheten används för att kontrollera de olika enheterna i miljön. Sensordata som sparas av systemet består av rörelse, ljusstyrka, temperatur och luftfuktighet. Systemet sparar även användarens beteende i miljön. Systemet skapar regler utifrån sparad data med målet att kunna styra enheterna i miljön på ett sätt som passar användaren. Systemets agerande varierade beroende på hur data samlades in. Resultatet visar vikten av att samla in data både i intervaller och när användare tar ett beslut i miljön.

With the rapid development of the IoT (Internet of Things) and the integration of connected devices into our households, IoT security is becoming more important. This technology allows the user to accomplish tasks and store information in a more effective way. Due to this large development, various solutions are being established to make sure that only an authorised user gains access to these functions. Among these solutions, passwords have become the most prominent one today. Since passwords allow a user to protect sensitive data and authorise access to their devices, they have become the target of various cyberattacks. Different password policies have therefore been established to strengthen passwords and prevent unauthorised access. In response to this emerging problem, the study conducted in this report has evaluated authentication systems in four categories of smart home devices to assess if they meet security regulations according to best practices. A compilation of the password requirements in these devices has been made and they have been categorized in terms of password security from very weak to very strong. Multiple instances of weak policies were discovered in all of the examined categories and important password features are missing in a majority of them. / Med den hastiga utvecklingen av sakernas internet (IoT) och integrationen av anslutna enheter till hushållet blir IoT säkerhet alltmer viktigt. Denna teknologi tillåter användare att åstadkomma uppgifter och lagra information på ett mer effektivt sätt. På grund av denna stora utveckling har många lösningar skapats för att säkerställa att endast en auktoriserad användare erhålls tillgång. Bland dessa lösningar är lösenord den mest förekommande idag. Eftersom att lösenord tillåter användaren att skydda känslig information och auktorisera tillgång till deras enheter har dem blivit en lockande måltavla för diverse cyberattacker. Ett flertal lösenordspolicys har därför etablerats för att förstärka lösenord och förhindra obehörig tillgång. Som svar på detta framväxande problem, har undersökningen som utförts i denna rapport utvärderat autentiseringssystem i fyra kategorier av smarta hem enheter med mål att bedöma ifall de uppfyller säkerhetsföreskrifter i enighet med bästa praxis. En lista med lösenordskrav i enheterna har skapats och dessa enheter har blivit kategoriserade enligt lösenordssäkerhet från väldigt svag till väldigt stark. Flera olika instanser av svaga policys har upptäckts i alla undersökta kategorier och viktiga lösenordsfunktioner saknas i en majoritet av grupperna.

In an era of increasing emphasis on sustainability across industries, the housing sector faces unique challenges in providing sustainable accommodations, particularly for international students. Efficient facility management in this context necessitates collaborative stakeholder efforts to achieve ecological, economic, and social sustainability goals amid cultural diversity that impacts occupant satisfaction. Akademiska Hus, a prominent Swedish company, leads sustainable housing initiatives for international students, leveraging digital innovations to enhance stakeholder satisfaction.This master's thesis aims to explore efficient and sustainable facility management approaches in student housing using a smartphone app. It culminates in the development of a prototype roadmap for delivering sustainable student accommodations. The roadmap is informed by a case study of Språkskrapan, a student accommodation facility owned by Akademiska Hus and managed by the University of Gothenburg.The study engages stakeholders, including housing providers and students, to identify needs and goals, assesses the performance of a smartphone app for facility management, and explores strategies for sustainable building management tailored to student requirements. The research follows the structured approach of the double- diamond design process: identifying student needs through interviews, defining challenges based on feedback, proposing solutions, and testing potential solutions.The findings will yield a comprehensive roadmap for offering sustainable student housing, providing insights into sustainable facility management aligned with digital innovation for student accommodation. This study serves as a blueprint for future community development projects, offering guidance on achieving sustainability objectives in resource-constrained environments. / I en tid då hållbarhet betonas allt mer i alla branscher står bostadssektorn inför unika utmaningar när det gäller att tillhandahålla hållbara boenden, särskilt för internationella studenter. Effektiv fastighetsförvaltning i detta sammanhang kräver samarbete mellan intressenter för att uppnå ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsmål mitt i kulturell mångfald som påverkar hyresgästernas tillfredsställelse. Akademiska Hus, ett framstående svenskt företag, leder hållbara bostadsinitiativ för internationella studenter och utnyttjar digitala innovationer för att öka intressenternas tillfredsställelse.Denna masteruppsats syftar till att utforska effektiva och hållbara metoder för fastighetsförvaltning i studentbostäder med hjälp av en smartphone-app. Det kulminerar i utvecklingen av en prototyp för en färdplan för att leverera hållbara studentbostäder. Färdplanen baseras på en fallstudie av Språkskrapan, ett studentboende som ägs av Akademiska Hus och förvaltas av Göteborgs universitet.Studien engagerar intressenter, inklusive bostadsleverantörer och studenter, för att identifiera behov och mål, utvärderar prestandan hos en smartphone-app för fastighetsförvaltning och utforskar strategier för hållbar fastighetsförvaltning som är skräddarsydd för studenternas krav. Forskningen följer det strukturerade tillvägagångssättet i designprocessen med dubbla diamanter: identifiera studenternas behov genom intervjuer, definiera utmaningar baserat på återkoppling, föreslå lösningar och testa potentiella lösningar.Resultaten kommer att leda till en omfattande färdplan för att erbjuda hållbara studentbostäder och ge insikter i hållbar fastighetsförvaltning i linje med digital innovation för studentbostäder. Denna studie fungerar som en plan för framtida samhällsutvecklingsprojekt och ger vägledning för att uppnå hållbarhetsmål i resursbegränsade miljöer.

This study is a bachelor thesis in the field of Information Design with a focus on Interaction Design. It aims to develop an interactive application to raise self-awareness on the matter of sleep hygiene for young adults, especially college students.  The study integrates both quantitative methods such as surveys, and qualitative methods including interviews and usability testing, to gather data. This report demonstrates the design thinking behind design solutions based on collected data and several iterative processes. The study involves various experts and the potential target group to create a User-Centered Design application. In total, seven experts in both health and user experience fields, and five college students were involved in the qualitative research. Various psychological theories such as Cognitive Load and Self-Determination were used in the study to create a user-friendly application.  The result of this study is a design proposal for the interactive application called Soul-Py, which combines a sleep tracker, gamification of sleep hygiene topics, a community that involves both experts and other users, and a controller for smart home devices. The application encourages users to self-reflect on their sleep hygiene and practice better sleep hygiene practices. / Denna studie är en kandidatuppsats inom området informationsdesign med fokus på interaktionsdesign. Den syftar till att utveckla en interaktiv applikation för att öka självmedvetenheten om sömnhygien för unga vuxna, särskilt universitetsstudenter.  Studien integrerar både kvantitativa metoder, såsom enkäter, och kvalitativa metoder, inklusive intervjuer och användbarhetstester, för att samla in data. Denna rapport visar designprocessen bakom design lösningarna baserade på insamlade data och flera iterativa processer. Studien involverar olika experter och potentiella målgrupp för att skapa en användarcentrerad designapplikation. Totalt var sju experter inom både hälso- och användarupplevelseområdena, samt fem universitetsstudenter, inblandade i den kvalitativa forskningen. Olika psykologiska teorier såsom kognitiv belastning och självbestämmandeteori användes i studien för att skapa en användarvänlig applikation.  Resultatet av studien är ett designförslag för den interaktiva applikationen, kallad Soul-Py, som kombinerar en sömnspårare, spelifiering för ämnen om sömnhygien, en gemenskap som involverar både experter och andra användare, samt en kontroller för smarta hem-enheter. Applikationen uppmuntrar användarna att reflektera över sin sömnhygien och att praktisera bättre sömnhygienvanor.

ABSTRAKT  I mitt examensarbete vill jag utforska och skapa smarta lösningar som hjälper oss att leva och bo på ett mer aktivitetsbaserat sätt i framtiden. Ett boende där jag vill uppmuntra och förenkla för oss alla att bo på mindre yta och med fler flexibla platser och funktioner, både för miljöns skull men även för en mer solidarisk fördelning av den yta vi förfogar över idag.  Mindre boendeyta betyder även att allt vi fyller våra hem med behöver vara väl genomtänkta och funktionella. Så vad krävs då egentligen för att vi ska vilja släppa ifrån oss av vår yta? Och kan jag genom min design skapa en öppen och varm känsla på mindre yta utan att försaka estetik och bekvämlighet? Eller hur kan smarta lösningar få oss att välja att bo kvar i ett mindre boende även när vi blir fler i familjen, något som inte enbart gynnar miljön utan även den egna plånboken? De blir några av mina utgångspunkter i mitt utforskande. De metoder jag använder i min research är enkäter, intervjuer och egna observationer av min hemmiljö tillsammans med internetsökningar och texter om kompakta boenden, fällbara lösningar och minimalism.  Mina designbeslut tar jag med input från de svar jag får in och min målsättning är att ha minst en produktionsklar modell att visa upp vid Konstfacks vårutställning i maj 2021.

This thesis is written within the topic of Internet of Things (IoT) and smart homes among young adults in Sweden. Smart homes are taking up more and more space on the housing market and aim to make consumers' everyday lives easier. Factors behind buying a smart home present a gap of knowledge about who the potential buyers are among young adults. The essay is written with the aim of reviewing generation Y and Z’s ownership and regular use of smart home devices in their households in terms of usefulness and ease of use. The aim is also to gain an insight into the willingness of generation Y and Z to buy and pay for a smart home. By using previous research combined with a quantitative study in the form of a web survey, an analysis was formed from the consumers' responses. The result shows that young consumers have a broad knowledge of what IoT means with a majority having at least one smart device in their household. The willingness to buy and pay for smart homes is proving to be varied, with young consumers not yet convinced on the issue. The outcome of the thesis contributes to an interesting discussion about IoT and smart homes from different perspectives and gives you as a reader knowledge about smart home devices and their potential in the housing market.

As technology is growing at a fast pace, IoT-based smart home services are increasingly adopted by people. IoT-based smart homes offer numerous unimaginable benefits, including efficiency, safety, effectiveness, scalability of services, devices, and data, among many others. However, there is another side to this technology: security threats. As IoT-based technology is distributed in nature, implementing security measures and policies to protect the infrastructure becomes very difficult. The infrastructure faces threats such as information theft, eavesdropping, distortion, and more. Ensuring the security of smart home IoT devices is a critical concern, and user behavior plays a major role in achieving it. Furthermore, Theory of Planned Behavior (TPB) was utilized throughout the study. This study employed a qualitative research methodology and content analysis technique to investigate the impact of user behavior on the security of smart home IoT devices. The findings revealed several themes, such as the significance of comprehending and resolving security issues, the implementation of security measures, and the impact of user education and awareness. The study offered fresh perspectives on IoT device security and will aid in developing security best practices / I takt med att tekniken växer i snabb takt, anammas IoT-baserade smarta hemtjänster alltmer av människor. IoT-baserade smarta hem erbjuder många ofattbara fördelar, inklusive effektivitet, säkerhet, effektivitet, skalbarhet för tjänster, enheter och data, bland många andra. Däremot är en annan sida av denna teknik: säkerhetshot. Som IoT-baserad teknik distribueras i natur, att implementera säkerhetsåtgärder och policyer för att skydda infrastrukturen blir mycketsvår. Infrastrukturen står inför hot som informationsstöld, avlyssning, förvrängning och Mer. Att säkerställa säkerheten för smarta hem IoT-enheter är en kritisk fråga, och användarnas beteende spelar en stor roll för att uppnå det. Dessutom användes Theory of Planned Behavior (TPB).under hela studien. Denna studie använde en kvalitativ forskningsmetodik och innehållanalysteknik för att undersöka hur användarbeteendet påverkar säkerheten för IoT för smarta hemenheter. Fynden avslöjade flera teman, såsom betydelsen av att förstå och lösa säkerhetsfrågor, implementering av säkerhetsåtgärder och användarens inverkanutbildning och medvetenhet. Studien erbjöd nya perspektiv på IoT-enhetssäkerhet och kommer att hjälpa att utveckla bästa praxis för säkerhet / نظرًا لأن التكنولوجيا تنمو بوتيرة سريعة ، يتم اعتماد خدمات المنزل الذكي القائمة على إنترنت الأشياء بشكل متزايد من قبل الناس. توفر المنازل الذكية القائمة على إنترنت الأشياء العديد من المزايا التي لا يمكن تصورها ، بما في ذلك الكفاءة والأمان والفعالية وقابلية التوسع في الخدمات والأجهزة والبيانات ، من بين أشياء أخرى كثيرة. ومع ذلك ، هناك جانب آخر لهذه التكنولوجيا: التهديدات الأمنية. نظرًا لتوزيع التكنولوجيا القائمة على إنترنت الأشياء بطبيعتها ، يصبح تنفيذ التدابير والسياسات الأمنية لحماية البنية التحتية أمرًا صعبًا للغاية. تواجه البنية التحتية تهديدات مثل سرقة المعلومات والتنصت والتشويه والمزيد. يعد ضمان أمان أجهزة إنترنت الأشياء المنزلية الذكية مصدر قلق بالغ ، ويلعب سلوك المستخدم دورًا رئيسيًا في تحقيق ذلك. علاوة على ذلك ، تم استخدام نظرية السلوك المخطط (TPB) طوال الدراسة. استخدمت هذه الدراسة منهجية البحث النوعي وتقنية تحليل المحتوى للتحقيق في تأثير سلوك المستخدم على أمن أجهزة إنترنت الأشياء المنزلية الذكية. كشفت النتائج عن عدة محاور ، مثل أهمية فهم وحل المشكلات الأمنية ، وتنفيذ التدابير الأمنية ، وتأثير تثقيف المستخدمين وتوعيتهم. قدمت الدراسة وجهات نظر جديدة حول أمن أجهزة إنترنت الأشياء وستساعد في تطوير أفضل الممارسات الأمنية