Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) ökar runtom i Europa och anses vara ett hot mot människors hälsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksköterskor vad gäller smittvägar för dessa bakterier och hur omvårdnad bör ges till smittade patienter. Syfte: Att undersöka resistenta bakteriers smittvägar och vilka åtgärder i omvårdnaden av patienter som kan bryta dessa smittvägar. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning utfördes och därefter analyserades totalt 34 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysen, som utfördes i enlighet med metod beskriven av Friberg (2012), mynnade ut i fyra kategorier efter att meningsenheter och huvudsakligt innehåll grupperats. Resultat: Huvudresultatet visade att resistenta bakterierna kan spridas via föremål och ytor i patientrum och på avdelningar samt via patienten och/eller sjuksköterskan, där händerna spelar störst roll. Åtgärder för minskad smittspridning innefattar bland annat desinficering av ytor, föremål och händer. Diskussion: Bristande handhygien, från hälso- och sjukvårdspersonalens sida, verkar vara en central faktor för smittspridning av resistenta bakterier. Detta skulle kunna bero på bristande kunskap om dessa bakterier, överbeläggningar eller tidsbrist. Slutsats: Sjuksköterskan är oumbärlig i arbetet för minskad smittspridning av resistenta bakterier. Sjuksköterskan behöver kunskap om smittvägar och hur de kan brytas för att kunna förmedla detta vidare till övrig personal. Detta för att säkerställa att samtliga på arbetsplatsen arbetar för samma mål.

Bakgrund: Varje år drabbas ett stort antal patienter av någon form av undvikbar vårdrelaterad infektion (VRI). Forskning har visat ett tydligt samband mellan vårdpersonalens följsamhet till riktlinjerna för handhygien och antalet VRI, vilket tyder på att hög grad av följsamhet är grundläggande för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Ändå finns problem med smittspridning på sjukhus och personal som inte följer rutinerna för korrekt handhygien. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som påverkar deras följsamhet till basal handhygien i sjukhusvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Tio kvalitativa artiklar söktes fram i PubMed och CINAHL och analyserades med hjälp av Fribergs metod för analys av kvalitativ forskning. Resultat: Fyra teman och tio underteman identifierades. De vanligast förekommande orsakerna till bristande följsamhet var otillräcklig tillgång till hygienfaciliteter, hög arbetsbelastning, brist på goda förebilder och hierarkiska strukturer på arbetsplatsen. Slutsats: För god följsamhet till basal handhygien krävs fysisk tillgång till hygienfaciliteter vilket är en brist på vissa sjukhus. Det krävs även ledare och goda förebilder som tydliggör vikten av god handhygien för medarbetarna samt ger återkoppling på följsamheten. Arbetsgrupper där man kan tala öppet om handhygien är främjande för följsamheten medan hierarkiska strukturer och hög arbetsbelastning är hämmande.

Bakgrund  Sedan 1800-talet har handhygienens betydelse för att minska smittspridningen mellan patienter i sjukvården varit känd. Idag finns rutiner och föreskrifter för hur sjuksköterskan ska arbeta på ett vårdhygieniskt sätt, för att minska smittspridningen mellan patienterna som sker via sjuksköterskans händer. Vid bristande följsamhet gällande handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner, som i sin tur leder till ökat lidande för patienten och ökade kostnader för sjukvården. En tredjedel av vårdrelaterade infektioner går att förebygga. Trots det insjuknar tio procent av patienterna i akutsjukvården i en vårdrelaterad infektion i Sverige. Syfte Syftet var att beskriva följsamheten samt attityder till rutiner kring handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal i slutenvården. Metod Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med strävan efter systematik. I arbetet har 15 granskade artiklar inkluderats från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar var peer reviewed och godkända av en etisk kommitté. Resultat Följsamheten till hygienrutinerna var genomgående låg. Subjektiva åsikter och attityder hos sjuksköterskan och flertalet faktorer påverkade följsamheten. De mest betydande faktorerna var hög arbetsbelastning och tidsbrist. Hygienprogram var en betydande faktor som förbättrade följsamheten till hygienrutinerna.  Slutsats Förbättrad kunskap, kontinuerligt arbete med attityder och tydliga förebilder behövs för en ökad följsamhet. Ett kontinuerligt arbete med hygienrutiner förbättrar följsamheten, exempelvis genom ett hygienprogram. Därför bör ett hygienprogram ständigt vara aktivt på vårdavdelningar.

Bakgrund: Methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en multiresistent bakterie som är svårbehandlad och kan orsaka vårdrelaterade infektioner. Varje år drabbas miljontals patienter av vårdrelaterade infektioner och hundratals patienter avlider för att vårdpersonalen brister i sina hygienrutiner. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor kan förhindra spridningen av MRSA inom somatisk vård. Metod: Som metod tillämpades en litteraturöversikt som baserade på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två teman; höja kompetensen och förutse risker samt konsekvenser med sex underteman. Slutsats: Ytterligare utbildning och ett bättre samarbete mellan vårdpersonal kan leda till ett mera patientsäkert arbete. Sjuksköterskan har en central roll i att förhindra spridningen av MRSA inom somatisk vård.

Bakgrund: Antibiotikaresistenta bakterier är idag ett stort hot mot folkhälsan. Det här arbetet fokuserar på MRSA och lyfter fram problematiken som dess spridning innebär för patienten, samhället och vårdpersonal. MRSA-bärarskap kan ge både fysiskt och psykiskt lidande och en infektion orsakad av MRSA kan i värsta fall leda till döden för patienten. Sjuksköterskan har en viktig roll i att upprätthålla sin kompetens och arbeta preventivt för att förhindra spridning av MRSA. Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva faktorer som leder till spridning av MRSA vid vårdarbetet av patienter på somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie där 11 kvantitativa och en kvalitativ artikel analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2016) granskningsmallar. Resultat: Resultatet delades in i fem huvudkategorier med nio underkategorier som var och en visar på kompetensbrist hos sjuksköterskor. Litteraturstudien påvisar att faktorerna som leder till spridning av MRSA kan vara flera och att hela vårdteamet bär ett ansvar för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskans roll i vårdteamet är att undervisa patienter och närstående, följa gällande rutiner och att upprätthålla sin egen kompetens för att arbeta evidensbaserat. Slutsats: Förhindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier är en av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgifter i sin roll att lindra lidande hos patienten. Det är många faktorer som kan göra att MRSA sprids, sjuksköterskor måste reflektera och vara självkritiska i sitt arbete på vårdavdelningar. Evidensbaserat arbete var enligt Nightingale sjuksköterskans möjlighet att förhindra lidande för patienten och ligger till grund för den sjuksköterskeutbildning som finns idag. / Background: Antibiotic resistant bacteria are today a major threat to the public health. This work focuses on methicillin resistant staphylococcus aureus, highlighting the problem that it involves for the patient, society and healthcare professionals. MRSA carriership can cause both physical and mental suffering and an infection caused by MRSA can in worst case lead to the patient’s death. Nurses play an important role in maintaining their work skills to prevent MRSA from spreading in the somatic care. Aim: The aim of this study was to identify and describe factors that lead to the spread of MRSA to patients in somatic care. Method: A literature study where 11 quantitative and one qualitative article were analyzed based on Graneheim and Lundman's (2004) method. The articles quality were reviewed using Forsberg and Wengström’s (2016) checklists. Results: The results were divided into five main categories with nine subcategories; each showing that nurses had a lack of competence. The study shows that the factors that lead to the spread of MRSA may be several, and that the entire healthcare team has a responsibility to prevent infection. The nurse's role in the team is to teach patients and close relatives, follow current procedures and maintain their own skills to work evidence based. Conclusion: Preventing the spread of antibiotic resistant bacteria is one of the most important tasks in role of nursing and in alleviating patient suffering. There are many factors that can cause MRSA to spread. Nurses must reflect and be self-critical in their work in health care departments. Evidence based work was, according to Nightingale, the nurse's ability to prevent suffering for the patient and is the baseline in nursing education currently available today.

Att inte beakta städ- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer från kontaktytor. Studier har visat på att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara från timmar till månader. Överförs mikroorganismer från kontaktytor till patient kan detta leda till vårdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i värsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begränsa denna smittspridning men följsamheten är låg. Den prehospitala vårdmiljön är en utsatt miljö när det gäller smittspridning och exponering av mikroorganismer. Internationella studier gjorda i ambulanser har visat på oönskad tillväxt av mikroorganismer. Det saknas dock svenska studier som utfört odlingar på kontaktytor i ambulansmiljö. Syftet med denna studie är att undersöka mängden bakteriekolonier på kontaktytor i ambulanser och vårdarnas uppfattning av städrutiner och utsatta kontaktytor. I studien ingår åtta ambulanser från två distrikt. I varje ambulans togs odlingar på fyra utvalda kontaktytor. Odlingarna genomfördes med kontaktplattor vilka kan påvisa antalet bakteriekolonier på odlad yta. Kontaktplattorna analyserades av mikrobiologen på Södra Älvsborgs Sjukhus. Livsmedelsverkets gränsvärden för renlighet utgör studiens referensram. Studien utgörs även av ett frågeformulär vars syfte är att beskriva vårdarnas uppfattningar om städ- och hygienrutiner. Vårdarnas svar har delvis kompletterat kvantitativ data från mätningarna. Resultatet påvisar att flertalet av de undersökta kontaktytorna i ambulanserna är orena. Ingen klar skillnad kan dock påvisas mellan de två ambulansdistrikten. Det framkom att ratten och skrivstödet var de ytor som innehöll mest bakteriekolonier. Endast tre odlingar visar på ett godtagbart resultat. Vårdarnas uppfattning är att båren är den mest utsatta ytan, därefter kom ratten. Slutsatsen är att ambulansen är en oren vårdmiljö vilket innebär en källa till vårdrelaterade infektioner vilket kan medföra ohälsa för patienter och leda till ett onödigt vårdlidande. Ambulanssjukvården behöver se över sina städrutiner av ambulanserna för att de inte ska utgöra en risk för smittspridning. Speciellt ratten är en yta som ska beaktas vid städning. Vårdarna uppfattar att ratten är kontaminerad, ändå vidtas inga speciella städåtgärder. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

<p>The aim of this study was to describe and compare nurses, district nurses and physicians approach to the hygiene guidelines. The data collection was conducted with a questionnaire within four hospital units and nine primary care units in a Swedish county during spring and early summer of 2009. A total of 186 healthcare workers returned the questionnaire, 86 from hospital units and 100 from primary care units. The main result of the study shows that the healthcare workers from both hospital and primary care didn´t estimate all, by the authors chosen, routines equally. A significant difference found between the units was that hospital personnel estimated the importance of not to wear private clothes during work higher than personnel from primary care. Also, they more rarely departed from the routines regarding to disinfect their hands after physical contact, not to wear jewelry or a watch on their hands or arms and not to wear private clothes during work hours. Nurses/district nurses from hospital and primary care units estimated the importance of following the guidelines to be higher than the physicians did from both units. They also estimated higher on the majority of the moments regarding compliance. This study shows the need of continued studies within this subject because of the lack of studies regarding healthcare workers approach to the guidelines and what effect it can have on improving compliance.</p>

The aim of this study was to describe and compare nurses, district nurses and physicians approach to the hygiene guidelines. The data collection was conducted with a questionnaire within four hospital units and nine primary care units in a Swedish county during spring and early summer of 2009. A total of 186 healthcare workers returned the questionnaire, 86 from hospital units and 100 from primary care units. The main result of the study shows that the healthcare workers from both hospital and primary care didn´t estimate all, by the authors chosen, routines equally. A significant difference found between the units was that hospital personnel estimated the importance of not to wear private clothes during work higher than personnel from primary care. Also, they more rarely departed from the routines regarding to disinfect their hands after physical contact, not to wear jewelry or a watch on their hands or arms and not to wear private clothes during work hours. Nurses/district nurses from hospital and primary care units estimated the importance of following the guidelines to be higher than the physicians did from both units. They also estimated higher on the majority of the moments regarding compliance. This study shows the need of continued studies within this subject because of the lack of studies regarding healthcare workers approach to the guidelines and what effect it can have on improving compliance.

Smittsamma sjukdomar kostar det svenska samhället enorma summor varje år. Behandlingen av smittade patienter har tidigare uppskattats till 5-10 miljarder svenska kronor årligen. Vidare estimeras de förebyggande åtgärderna kosta samhället runt en miljard svenska kronor. Detta betyder att det finns en ekonomisk drivkraft för att reducera antalet smittade patienter inom vården, speciellt de fall som är orsakade av resistenta bakterier. Samtidigt pågår det en debatt om resistenta bakterier och antibiotikaförbrukningen i både forskning och media. Resistenta bakterier kan bli ett hot mot vår framtid om vi inte minskar antibiotikaförbrukningen och vidtar åtgärder för att förhindra smittspridning. Om antalet personer som blir smittade av resistenta bakterier kan reduceras minskar även antibiotikaförbrukningen som i sin tur leder till att färre bakterier utvecklar ett resistensmönster för antibiotika. Detta betyder att det är viktigt att studera och effektivisera hanteringen av smittsamma patienter.   För att reducera antalet smittade patienter måste förebyggande åtgärder vidtas och smittkällan måste kartläggas vid ett upptäckt fall av en smitta. Svensk sjukvård arbetar idag aktivt med smitthantering. Detta begrepp omfattar upptäckt, kontroll och spårning av smitta. Uppdragsgivaren till detta examensarbete, Cambio Healthcare Systems, saknar en fullständig bild över hur smitthanteringen egentligen går till på ett sjukhus. Deras målsättning är att utveckla ett IT-system som kan underlätta smitthanteringsprocessen. Denna studie syftar till att kartlägga informationsflödet vid smitthanteringsprocessen och identifiera de inblandade aktörernas ansvarsområden och skyldigheter enligt regelverket. Vidare syftar arbetet till att presentera åtgärdsförslag som kan minska de identifierade riskerna och effektivisera smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier.   För att kartlägga smitthanteringsprocessen genomfördes en fallstudie av ett svenskt universitetssjukhus under våren 2013. Aktörer som studerades var det mikrobiologiska laboratoriet, vårdhygien, smittskyddsenheten, smittskyddsinstitutet samt läkare och sjuksköterskor vid två avdelningar på sjukhuset. Datainsamlingen består av intervjuer, observationer och dokument.   Resultatet av fallstudien visade att smitthanteringsprocessen är ett komplext system med ett omfattande informationsflöde. Huvudaktörerna är vårdhygien, sjukvårdspersonalen och det mikrobiologiska laboratoriet. De är viktiga eftersom deras praktiska handlande är avgörande för att smitthanteringen genomförs. Smittskyddsenheten är inblandad till viss del, men tillhör inte huvudaktörerna. Studien visade även att smittskyddsinstitutet inte hade någon framträdande roll i smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier på sjukhuset.   Ansvarsfördelningen är till viss del styrd av smittskyddslagen och enligt denna lag har den behandlande läkaren en central roll i processen. I verkligheten är läkarens roll mindre framträdande vid smittspårningen, vanligtvis delegerar läkaren uppgifter till sjuksköterskor eller till vårdhygien. Mycket av kommunikationen mellan aktörerna är muntlig och detta innebär att ett flertal risker kan uppstå. Vid identifieringen av risker för hela processen konstaterades det att de flesta risker kan uppstå på grund av den mänskliga faktorn, ofta i kombination med användandet av ett otillräckligt datasystem. Åtgärdsförslagen för att effektivisera processen fokuserar därför på att minimera de identifierade riskerna med hjälp av framtida IT-system.   Slutsatsen av studien är att det finns ett stort behov av IT-lösningar för att effektivisera smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier. Min rekommendation är att Cambio Healthcare Systems AB bör fokusera på att utveckla ett system för att digitalisera arkiveringen av beläggningslistorna och spåra patientflöden tillbaka i tiden i Cosmic då detta är ett starkt önskemål från kunderna. En annan viktig åtgärd är att utveckla smittspecifika checklistor som visas på datorn i samband med att läkaren får ett positivt provsvar. Slutligen rekommenderar jag Cambio Healthcare Systems AB att utveckla ett smittlarm som kan integreras med deras befintliga whiteboardtavla som nyligen lanserades. / Infectious diseases are a major cost item for the Swedish society. The treatment of infected patients has previously been estimated to 5-10 billion SEK annually and preventive actions cost the Swedish society around one billion SEK every year. Therefore, there are strong economic incentives to reduce the number of infected patients in care, particularly cases caused by resistant bacteria. There is an ongoing debate in both media and research about bacterial resistance and antibiotic consumption. Resistant bacteria can be a threat to our future if we do not reduce the consumption of antibiotics and take measure against infection spreading. If it is possible to reduce the number of resistant bacteria infected patients in the future it enables a decline in antibiotic consumption. This in turn leads to a decreased quantity of bacteria that is able to develop a resistance pattern to antibiotic. Thus, it is highly motivated to study and streamline the process of infection control.   Preventive measures must be taken and the source of the infection must be identified in order to reduce the number of infected patients. The Swedish health care sector is currently working actively with infection control. The concept of infection control encloses the detection, the control and the tracing of the infection. The requestor of this master thesis, Cambio Healthcare Systems AB, does not have a complete picture of the process of the infection control. Their goal is to develop an IT system to facilitate the process of infection control. This study aims to map the information flow of the process and to identify the involved actors’ field of responsibility and obligations according to the law. Further, this thesis aims to present action proposals that can reduce the identified risks and streamline the infection control of resistant bacteria.   A case study of a Swedish university hospital was performed in the spring of 2013 in order to map the process of infection control. The investigated actors were the microbiological laboratory, the local health protection unit (Vårdhygien), the unit of infection control at a regional level (Smittskyddsenheten), the Swedish Institute of Infectious Disease Control (Smittskyddsinstitutet) and physicians and nurses at two hospital departments. The data collection consists of interviews, observations and documents.   The result of this case study shows that the process of infection control is a complex system with an extensive flow of information. The main actors are the local health protection unit, the microbiological laboratory and the medical staff. Their practical actions are essential for the process of infection control. The unit of infection control at a regional level is involved to some extent, but does not belong to the main actors. Furthermore, the study showed that the Swedish Institute of Infectious Disease Control does not have a prominent role in the process at the hospital.   The division of responsibilities is to some extent controlled by the law. According to the law, the physician in charge has a central role in the process of infection control. However, the physician’s role in reality is less prominent. Usually, the physician delegates the tasks to the other actors such as nurses or to the local health protection unit. The communication between the actors is mainly oral and this can cause risks. Most of the identified risks occurred due to human error, often in combination with use of an insufficient IT-system. Therefore, the proposed actions to streamline the process focus on minimizing the identified risks with help of future IT solutions.   The conclusion of this study is that there is a strong demand for IT solutions to streamline the process of infection control of resistant bacteria. My recommendation is that Cambio Healthcare Systems AB should focus on developing a system to digitalize the archiving of the occupancy lists, which also enables tracing the flow of patients back in time. This is a request from several health care professionals. Another important proposed action is to develop a checklist that is specific for every infection disease. Simultaneously as the physician receives the positive test results, this checklist will appear on the physician’s screen. Finally, I recommend Cambio Healthcare Systems AB to develop an alarm to infection diseases that can be integrated with their existing whiteboards that were recently introduced to the market.

Bakgrund: Trots tydliga föreskrifter om basala hygienrutiner följs dessa inte alltid av personal på vårdavdelningar. Studier visar att orsaken till detta beror på olika faktorer. Syfte: Att undersöka kunskapen om, samt följsamheten till Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner hos undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv och jämförande design. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett observationsprotokoll samt en enkätundersökning. Antal medverkande i observationsmomentet var 93 deltagare respektive 81 i enkätundersökningen.  Data analyserades med ANOVA samt deskriptivt statistik. Resultat: Samtliga professioner hade relativt god kunskap gällande kunskapsfrågorna samt ansåg att kunskap är viktigt. Bristande kunskaper sågs gällande handdesinfektion samt regler för naglar och armbandsur. Gällande arbetskläder och håruppsättning var följsamheten god bland samtliga professioner. Gällande följsamheten i patientnära kontakt var följsamheten relativt god men skillnader inom olika områden kunde ses. Tidspress och placering av hygienprodukter visades påverka hur följsamheten sköts. Slutsats: Studien visar att följsamheten till de basala hygienrutinerna i helhet är relativt god bland professionerna. Dock ses brister vilket tyder på att kunskapen är otillräcklig. Ökad kunskap och förbättrad följsamhet kan leda till kortare vårdtider, minskat antal vårdrelaterade infektioner samt en ökad patientsäkerhet. / Background: Despite clear basic hygiene rules, the adherence is poor among healthcare workers. Previous studies have shown that this depends on several factors. Aim: To examine certified nursing assistants´, registered nurses´ and doctors´ knowledge and adherence of the basic hygiene rules at a teaching hospital in central Sweden. Method: A quantitative study with descriptive and comparative design was chosen. The data was collected using an observation protocol and a questionnaire. Number of participants in the observation was 93 persons and 81 persons in the questionnaire. The data was analyzed using ANOVA and descriptive statistics. Results: All participants had relatively good knowledge regarding the basic hygiene rules and they found the subject important. Lack of knowledge was seen regarding the use of hand disinfectants and in the use of wristwatches and rules for nails. Regarding rules for clothes and hair, adherence was good to the basic hygiene rules among all participants. In contact with the patient, adherence was relatively good. Time pressure and placement of hygiene products have been shown to affect compliance. Conclusion: The overall result shows that adherence to the basic hygiene rules is relatively high among all professions. Faults were seen due to lack of knowledge. Increased knowledge and improved adherence to the basic hygiene rules can result in shorter hospitalization, decreased nosocomial infections and increased patient safety.