Ambulanssjuksköterskorna ansvarar för omvårdnad, bedömning, symtomlindring och behandling för patienter som påträffas i den prehospitala vårdmiljön. Viruset Sars-cov-2 (Covid-19) orsakade en pandemi i modern tid. Ambulanssjuksköterskornas vardag förändrades och vårdmötet med misstänk Covid-19-smittade patienter blev en utmaning. Det finns viss forskning om Covid-19 och mötet med annan hälso-och sjukvårdspersonal men begränsad forskning utifrån ambulanssjuksköterskans perspektiv och det prehospitala vårdmötet. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av vårdmötet med misstänk Covid-19-smittade patienter. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Totalt deltog elva ambulanssjuksköterskor varav två av dem hade två specialistsjuksköterskeutbildningar. Ambulanssjuksköterskornas erfarenhet inom ambulanssjukvård varierade mellan 4 och 27 år. Intervjuerna skedde i form av semistrukturerade intervjuer och den insamlade datan analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna upplevde rädsla att själva drabbas av Covid-19 eller föra smittan vidare till sina anhöriga samt en osäkerhet kring hur vårdmötet skulle ske. Det upplevdes vara svårt att hålla sig uppdaterad kring nya riktlinjer och kommunikationssvårigheter uppkom vid användning av skyddsutrustning. Med tiden samlade ambulanssjuksköterskorna på sig erfarenhet av vårdmötet med misstänk Covid-19-smittade patienter vilket bidrog till trygghet och att självskyddet förbättrades. / The ambulance nurses are responsible for nursing,assessment, symptom relief and treatment for patients encountered in the pre-hospital care environment. The virus Sars-cov-2 (Covid-19) caused a pandemic in modern times. The ambulance nurses' everyday life changed and the care meetings with suspected Covid-19-infected patients became a challenge. There are some research on Covid-19 and the meeting with other healthcare personnel, but there is limited research from the ambulance nurse's perspective and the pre-hospital meeting. The purpose of the study was to describe the ambulance nurses' experience of the care meetings with suspected Covid-19-infected patients. A qualitative interview study with an inductive approach was used. A total of eleven ambulance nurses participated, of which two of them had two specialist education in nursing. The ambulance nurses' experience in ambulance care varied between 4 and 27 years. The interviews took place in the form of semi-structured interviews and the collected data were analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) qualitative content analysis. The result showed that the ambulance nurses experienced fear of contracting Covid-19 themselves or passing the infection on to their relatives, as well as an uncertainty about how the care meetings would happen. It was perceived to be difficult to stay updated on new guidelines and communication difficulties arose when using protective equipment. Over time, the ambulance nurses gathered experience of the care meeting with suspected Covid-19-infected patients, which contributed to a feeling of safety and the nurses that self-protection improved.

Bakgrund: Ett av de största globala hoten idag är multiresistenta bakterier, alltså bakterier som är resistenta mot antibiotika. När en patient blir smittad av MRSA- bakterien räknas det som en vårdskada då patienten har smittats inom vården. En smittspridning av MRSA-bakterier kan leda till allvarliga konsekvenser för patienternas hälsa. Ju mer MRSA-bakterier sprids desto svårare blir det att bota bakterieinfektioner med hjälp av antibiotika som är vanligt inom vården. Trots att det finns riktlinjer kring hur spridningen av MRSA ska förebyggas är det fortfarande ett stort problem inom sjukvården idag. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan minska smittspridning av MRSA i vårdpersonalens omvårdnadsarbete. Metod: Detta arbete har utförts genom att använda en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Faktorer som minskar smittspridningen av MRSA inom vården är ytterligare utbildning av omvårdnadspersonal angående ämnet, en förbättring av vårdhygienrutiner, gott samarbete och kommunikation mellan personal och individuellt ansvar bland vårdpersonal.  Slutsats: Aktuella riktlinjer är inte tillräckliga för att undvika spridningen av MRSA inom vården. En minskad spridning av MRSA är möjlig om omvårdnadspersonal utbildas om ämnet, om det sker en förbättring i hygienrutiner och om personalen har ett gott samarbete med varandra och tar personligt ansvar. / Backgraound: One of the biggest global threats today is multi-resistant bacteria, thatis bacteria that are resistant to antibiotics. When a patient becomes infected with the MRSA bacterium, it counts as a healthcare injury as the patient has been infected in healthcare. A spread of MRSA bacteria can lead to serious consequences for patients' health. The more MRSA bacteria spread, the more difficult it becomes to cure bacterial infections with the help of antibiotics that are common in healthcare. Although there are guidelines on how to prevent the spread of MRSA, it is still a major problem in healthcare today. Aim: The aim was to highlight which factors reduce the spread of MRSA in the nursing staff's nursing work. Method: This work has been carried out using a literature review with both qualitative and quantitative scientific articles. Results: Factors that reduce the spread of MRSA in healthcare are further training of healthcare staff regarding the subject, an improvement of healthcare hygiene routines, good cooperation and communication between healthcare staff and individual responsibility among them.  Conclusion: Current guidelines are not sufficient to avoid the spread of MRSA in healthcare. A reduced spread of MRSA is possible if nursing staff are trained on the subject, if there is an improvement in hygiene routines and if the staff have a good collaboration with each other and take personal responsibility.

Introduktion: En god handhygien utgör grunden för att minska smittspridning av smittsamma sjukdomar. Vårdrelaterade infektioner kostar samhället mycket rent ekonomiskt och i lidande för den enskilde. Individer med funktionsnedsättning som bor på gruppbostad riskerar att drabbas om inte vårdpersonalen tillämpar de basala hygienrutinerna och är relevant ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Syfte: Att analysera en befintlig självskattningsenkät avseende efterlevnad av basala hygienrutiner gällande handhygien som genomförts under våren samt hösten 2020 bland kommunanställd omvårdnadspersonal på gruppboenden inom en kommun i Stockholm. Metod: En upprepad tvärsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ analys av en befintlig självskattningsenkät. Analysen baseras på enkätsvar med en svarsfrekvens på 78 % från personal inom kommunens 15 gruppboenden och bestod av 80 deltagare på våren respektive 81 deltagare på hösten2020. Resultat: Mellan 69 - 97,5 % av deltagarna ansåg att de följde hygienrutinerna avseende basal handhygien under år 2020. I jämförelse mellan vår och höst sågs en signifikant förbättring av användning av handsprit före omvårdnadsmoment. I studiens kvalitativa del framkom deltagarnasupplevelse av hinder i tillämpningen och dessa utgjordes bland annat av; varierad användning av handskar, ovetskap, glömska, tidsbrist, tillgänglighet samt praktiska hinder i verksamheten. Slutsats: En stor del av omvårdnadspersonalen ansåg att de följde de basala hygienrutinerna avseende handhygien men kravet på att all personal skall arbeta efter hygienrutinerna avseende handhygienuppfylls inte. Hygienutbildningen som omvårdnadspersonalen erbjuds behöver utvecklas för att främja utveckling av health literacy vilket kan bidra till en ökad förståelse för varför tillämpningen är viktig. Detta kan förbättra följsamheten till de basala hygienrutinerna. / Introduction: Good hand hygiene is the basis for reducing the spread of infections. Healthcare-related infections cost society a great deal financially and in suffering for the individual. Individuals with disabilities who live in group housing are at risk if the care staff does not apply the basic hygiene routines. Aim: Analyze an existing self-assessment survey regarding compliance with basic hygiene routines regarding hand hygiene that was carried out during the spring and autumn of 2020 among municipally employed nursing staff in group housing. Method: A repeated cross-sectional study with quantitative and qualitative analysis of an existing self-assessment survey. The analysis is based on questionnaire responses from staff with a response rate of 78%, within the municipality's 15 group homes and consisted of 80 participants in the spring and 81 participants in the autumn of 2020. Results: Between 69-97.5% of the participants considered that they followed the hygiene routines regarding basic hand hygiene during the year 2020. In a comparison between spring and autumn, a significant improvement was seen in the use of hand alcohol before nursing. The qualitative part of the study also revealed the participants' experience of obstacles, and included use of gloves, ignorance, forgetfulness, lack of time, accessibility and practical obstacles. Conclusion: A large part of the nursing staff believed that they followed the basic hygiene routines regarding hand hygiene. The hygiene training offered by the nursing staff needs to be developed to promote the development of health literacy. This can improve compliance with the basic hygiene routines.

The outbreak of the coronavirus disease 2019 (COVID-19) has seen the world scramble for effective countermeasures to limit infection spread in society. Understanding how infection spreads in places where strangers meet in relatively high numbers and proximity to one another is especially important. Supermarkets are one such place where strangers inevitably gather in close proximity indoors. In particular, the checkout area where people queue up to pay tends to be densely populated, making it especially hazardous. One approach to understanding the infection spread is to use agent-based computer simulations to model different scenarios. This paper describes one such simulation of a supermarket checkout area using the Unity 3D engine, including the effect of checkout types and quantity, customer load and COVID-19 countermeasures, i.e., masking and distancing, on infection spread. Using the results from one default scenario and eleven variations, the relative impact of aforementioned factors on exposure in the simulation is discussed. Results indicate that for this simulation the most important factor is preventing queue buildup via having sufficient customer throughput capacity, with potent effects also resulting from operating service registers in such a way that the distance between each queue is maximized as well as increasing distances between agents within queues. Including a self-checkout area was found to be a viable approach to reducing queue times and consequently exposure rates. Comparatively, masking did not yield as notable reductions in exposure rates in the simulation. Similarities in exposure patterns to previous work in the context of supermarkets are discussed, as well as limitations of simulations in capturing the real world. / Utbrottet av coronavirus disease 2019 (COVID-19) föranledde införandet av smittskyddsåtgärder världen över i ett försök att begränsa smittspridningen i samhället. Särskilt viktigt är att förstå hur smittspridning äger rum i trånga utrymmen där ett förhållandevis stort antal främmande människor samlas. Ett exempel på en inomhusmiljö där stora folksamlingar oundvikligen uppstår är mataffärer, där kassaområdena är högriskområden för smittspridning eftersom kunder köar för att betala i dessa områden. Ett tillvägagångssätt för att erhålla kunskap kring smittspridning är att använda agentbaserade datorsimuleringar för att modellera olika scenarion. Den här publikationen beskriver en sådan simulering av en mataffärs kassaområde i spelmotorn Unity 3D. Simuleringen används för att undersöka betydelsen av kassaområdets utformning för smittspridningen, samt inverkan av besökstryck och smittskyddsåtgärder, härvidlag användning av munskydd och social distansering. Som diskussionsunderlag för att fastställa vilken effekt dessa faktorer har på smittspridningen används ett grundscenario och elva simuleringsvarianter. Resultaten visar att den enskilt viktigaste faktorn i denna simulering är att hålla tillräckligt många kassor öppna, vilket förhindrar kötillväxt. Att hålla maximalt avstånd mellan öppna kassor, samt anamma social distansering mellan köande agenter bidrar också påtagligt till minskad smittspridning. Vidare förefaller inkludering av självskanningskassor vara ett effektivt tillvägagångssätt för att minska kötid och därmed även smittspridning. Användande av munskydd har jämförelsevis en mindre påtaglig effekt i simuleringen. I publikationen diskuteras även likheter i exponeringsmönster gentemot tidigare forskning rörande simulering av smittspridning i mataffärskontext, samt vilka begränsningar simuleringar kan uppvisa när det kommer till att replikera verkligheten.

Globalt har hela världens befolkning påverkats både ekonomiskt och psykiskt av coronaviruset SARS-CoV-2, som har drabbat så många människor med covid-19 att det klassas som en pandemi. Strax efter pandemins utbrott upptäcktes det att viruset utsöndras från avföring och ut i spillvattennätet som leder till reningsverken. Då virusmängden ökar i avloppsvattnet ökar även covid-19 fallen i samhället. Ökning av virusmängd i avloppsvatten kan nämligen signalera om att det förekommer smittspridning i samhället. Avloppsvattenbaserad övervakning kan dock användas som komplement till andra teststrategier vilket EU-kommissionen har nämnt i en rekommendation. Trender kan analyseras för att i ett tidigt skede informera sjukvård och regioner om ökad smittspridning.  På Kungsängens reningsverk i Västerås kommun har Mälarenergi analyserat avloppsvattnet för att ta reda på om ökning av virus i avloppsvatten kan indikera på ökad smittspridning i Västerås kommun. De har samlat in proverna och skickat det till SGS Analytics AB Sweden som har analyserat proverna med RT-qPCR. CT-värdena har normaliserats med vattenflöden. Korrelationstest har gjorts mellan virusmängd i avloppsvattnet och covid-19 fall, dödsfall samt IVA-fall. Det fanns ett signifikant svagt negativt samband mellan virusmängd i avloppsvatten och covid-19 fall per vecka. Mellan virusmängd och IVA-fall eller dödsfall fanns inget samband. Det finns en del felkällor som kan ha påverkat virusmängden. Vid höga vattenflöden kan PCR inhibitorer från tillskottsvatten och lakvatten ha påverkat CT-värdena. Värdena är höga på sommaren trots att covid-19 fall, dödsfall och IVA-fall var som lägst. Inhibitorer skapar direkt eller indirekt högre CT-värden vilket tolkas som lägre virusmängder.