Intresset för ämnet vårdhygien väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då vi uppmärksammade att vårdpersonalen på avdelningarna ofta slarvade med handhygien och andra basala hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner beräknas drabba en av tio patienter. Många av dessa infektioner skulle kunna förebyggas genom följsamhet till basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet gällande basala hygienrutiner. En litteraturstudie genomfördes där tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet delades upp i två huvudkategorier och nio underkategorier. De två huvudkategorierna som skapades var Organisatoriska faktorer och Individuella faktorer. Under Organisatoriska faktorer framkom Tidsbrist och arbetsbelastning, Kunskap, Arbetsklimat och förebilder samt Tillgänglighet på material. Under de Individuella faktorerna framkom Attityd, Typ av klinisk procedur, Teknik, Hudirritation och Yrkesgrupper. Studien bidrar till ökad förståelse för dessa faktorers inverkan på följsamheten till basala hygienrutiner. Resultatet visade att brist på tid, kunskap och material försämrade följsamheten till handhygien. Vidare visade resultatet att en arbetsledning och kollegor som var goda förebilder påverkade vårdpersonalen positivt gällande följsamheten. Vårdpersonal var medvetna om riskerna med dålig handhygien men förminskade problemet och attityden till handhygien försämrades över tiden. Läkare hade generellt sett lägre följsamhet än övrig vårdpersonal. Vid vardagliga moment ansågs handhygienen inte vara lika viktig och vid moment som medförde en högrisk för smitta var följsamheten låg. / Interest in infection control developed during the work-based training when we realized that nursing staff in the departments were often careless with hand hygiene and other basic hygiene routines. Healthcare associated infections are estimated to affect one of ten patients. Many of these could be prevented by observing basic hygiene. The purpose of this study was to elucidate factors that influence healthcare staff´s observance of basic hygiene. This was done through a literature study of ten articles consisting of qualitative and quantitative data. The results were divided into two main categories and nine subcategories. The two main categories were Organizational factors and Individual factors. The Organizational factors that emerged were Lack of time and workload, Knowledge, Working environment and role models and Availability of materials. The Individual factors were Attitude, Type of clinical procedure, Techniques, Skin irritation and Professions. The study contributes to a greater understanding of these factors in the observance of basic hygiene. The results showed that lack of time, knowledge and lack of material had a negative influence on the observance of hand hygiene. Furthermore, the results showed that supervisors and colleagues who were good role models influenced medical staff in a positive way. Healthcare staff were aware of the risks of poor hand hygiene but ignored the problem to some extent and the approach to hand hygiene deteriorated with time. Doctors generally had lower observance than other health care staff. In everyday encounters hand hygiene was not considered as important and at moments with a high risk of infection there was generally low compliance.

Bakgrund: Methicillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en variant av gula stafylokocker som är resistenta mot meticillin vilket resulterar i att MRSA är svår behandlat. MRSA är infektioner som finns på bland annat huden och i slemhinnor, bakterien kan orsaka svåra livshotande infektioner. Vilket resulterar i ett stort lidande för patienten och höga samhällskostnader. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer i sjuksköterskans omvårdnadsarbete som kan påverka smittspridningen av Methicillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA). Metod: Denna litteraturöversikt utgår från åtta kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som systematiskt söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarnas resultat tematiserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor behöver få mer kunskap genom upprepade utbildningar av MRSA och smittspridning samt ha en god handhygien för att påverka smittspridning. De hygienrutiner och riktlinjer som finns angående MRSA och smittspridning behöver utvecklas och förtydligas.  Sammanfattning: Sjuksköterskor behöver ta ansvar för sin yrkesmässiga utveckling genom att initiera utbildning för att kunna bidra till en säker vård. Sjuksköterskor behöver ta ansvar för att ständigt utvecklas och söka nya kunskaper. Kunskap och utbildning bidrar till evidensbaserad vård vilket kan förhindra smittspridning av MRSA. / Background: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a variant of staphylococcus aureus that is resistant to methicillin, which results in MRSA being difficult to treat. MRSA infections can be found on the skin and in mucous membranes of afflicted patients. Which results in great suffering for the patient and high societal costs. Aim: The aim of this study was to describe how nurse’s nursing care can affect spread of infection of Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Method: This literature review is based on eight qualitative and quantitative scientific articles that were systematically searched in the databases PubMed and Cinahl Complete. The results of the articles were themed according to Friberg's analysis model. Results: The results showed that nurses need to gain more knowledge through repeated training on MRSA and the spread of infection and have good hand hygiene to affect spread of infection. The hygiene routines and guidelines that exist regarding MRSA and the spread of infection need to be developed and clarified. Summary: Nurses need to take responsibility for their professional development by initiating training in order to contribute to safe care. Nurses need to take responsibility for constantly developing and seeking new knowledge. Knowledge and education contribute to evidence-based care, which can prevent the spread of MRSA.

Bakgrund: Varje år drabbas ett flertal patienter inom slutenvården av vårdrelaterade infektioner (VRI). Det påverkar inte bara individens hälsotillstånd utan även samhället i stort genom höga kostnader. Att följa de basala hygienrutinerna är betydande för att undvika uppkomsten av VRI. Sjuksköterskan har därmed ett ansvar att följa de riktlinjer som finns kring hygienrutiner för att på så sätt kunna bedriva en säker vård och minska uppkomsten och spridning av bakterier.   Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner.  Metod: Metoden som användes var litteraturöversikt och baseras på tio stycken artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed.   Resultat: I litteraturöversikten framkom flera faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner. De primära orsakerna visade sig vara kunskap och utbildning. Sjuksköterskans arbetsmiljö och hälsa visade sig även vara betydelsefulla vid hanteringen av hygienrutiner.   Sammanfattning: I resultatet framkom att kontinuerlig utbildning är viktigt för att öka kunskapen hos sjuksköterskor. Genom att skapa en arbetsmiljö där material finns att tillgå kan hygienrutinerna förbättras. / Background: Every year, a number of patients in hospital care suffer from a healthcare-associated infection (HAIs). It affects not only the individual’s state of health but also society at large through high costs.  It is necessary to follow the hygiene routines to avoid the occurrence of HAIs. The nurse thus has a responsibility to follow the guidelines that exist regarding hygiene routines in order to be able to conduct safe care and reduce the emergence and spread of bacteria.  Aim: The aim of the study is to examine which factors affecting the nurse’s compliance with basic hygiene routines.   Method: The method used was a literature review and is based on ten articles from the databases Cinahl Complete and PubMed.  Results: In the literature review, several factors emerged that affect the nurse's adherence to basic hygiene routines. The primary reasons turned out to be knowledge and education. The nurse's work environment, work culture and the impact of hygiene also proved to be important in the management of hygiene routines.  Conclusion: The result showed that continuous training is important for increasing the nurse’s knowledge. By creating a work environment where materials are available, hygiene routines can be improved.

Rapporten behandlar ämnet att göra det enklare att öppna plastpåsar och görs på uppdrag av Leif Gustavsson vid Binar Elektronik AB i Trollhättan. Arbetetet utförs i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12 vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstad universitet under våren 2013. Idag sker öppnandet av påsar ofta genom att ett tumme-pekfingergrepp skjuvar isär påsens väggar. Informationssökningen visar att behovet av en lösning som gör det enklare att öppna olika typer av plastpåsar i butik och inom hushåll är mycket stort för människor både med och utan funktionsnedsättning. Dels ur ett användningsperspektiv, då operationen kräver en hög motorisk förmåga men även ur ett smittspridningsperspektiv, då fingrarna ofta måste blötas med saliv för att åstadkomma tillräckligt hög friktion mot påsen för att skjuva upp den. Eftersom individen då får i sig de bakterier hon har på handen och för sina munhålebakterier vidare när hon tar i ett annat föremål. Även om ett fåtal patent påträffas inom området finns inga lösningar tillgängliga på marknaden för föreskrivna hjälpmedel eller för produkter inom egenansvar. Utifrån uppdragsgivarens krav, egna premisser, vad som observeras i butik och framkommit från intervjuer med butiksvan säljare, hygiensköterska, arbetsterapeut, utredare vid socialtjänsten samt vid samtal med Reumatikerförbundet har en produktspecifikation gjorts. Specifikationen ställer bland annat krav på användarvänlighet, att kunna brukas i butik och inom hushåll, att minimera smittspridning, att hjälpa funktionsnedsatta samt att tillåta storserietillverkning till låg kostnad. Konceptgenerering sker tillsammans med kurskamrater som är bekanta med den kreativa processens metodik och med reumatiker som är väl bekanta med behovet. Det leder till att ett trettiotal konceptuella lösningar tas fram som sedan utvärderas med hjälp av eliminerings-, relativ besluts- och kriterieviktsmatriser samt spindelvävsdiagram som bygger på den kravspecifikation som tidigare definierats. Den valda lösningen konfigureras och testas vid prototyptillverkning med återkoppling till den slutliga användaren, för att sedan få sin slutkonstruktion och mönsterskyddas. Lösningen är en produkt som orsakar skjuvning med sin osymmetriska u-form genom att armarna i sträcks i olika riktningar vid kompression samtidigt som dess gap är försett med friktionsmaterial som gör att påsens väggar skjuvas isär. Produktens enkla form gör det enklare att öppna plastpåsar samtidigt som den minimerar smittspridning och tillåter storserietillverkning till låg kostnad. Enkelheten gör det även möjligt att ge indirekt skydd av den tekniska funktionen genom mönsterskydd av form. Produktens material, tillverkning och dimension behöver dock specificeras noggrannare genom produkttest så att konstruktionen tillåter lämplig skjuvning för att kunna öppna en plastpåse. / The report deals with the subject of making it easier to open plastic bags and is commissioned by Leif Gustavsson at Binar Elektronik AB in Trollhättan. The work is performed within the course Degree project for Degree of Bachelor of Science in Innovation and Design Engineering, MSGC12 at the Faculty of Health, Nature and Engineering Science at Karlstad University in the spring of 2013. Today the opening of the plastic bags often is performed by a thumb-index finger grip that shears apart the walls of the bag. The research shows that the need for a solution that makes it easier to open different types of plastic bags in stores and within households is very high for people with and without disabilities. Both from a usage perspective when the operation requires a high motor performance but also from a contamination perspective when fingers often have to be soaked with saliva to provide sufficient friction against the bag to shear it up. The individual then ingests the bacteria she has on her hand and passing her oral cavity further on when she touches another object. Although a few patents were found within the area there are no solutions available in the market. Based on the requirements from the employer, the author’s own terms, what is observed in the store and emerged from interviews with experienced seller, health nurse, occupational therapist, researcher at the social services and in conversation with the Swedish Rheumatism Association a product specification was made. The specification includes requirements on ease of use, to be managed in-store and in households, to minimize the spread of infection, to help the disabled and to allow large series manufacturing at a low cost. Concept generation was performed together with fellow students who are familiar with the methodology of the creative process and with rheumatics who are well acquainted with the need of making it easier to open plastic bags. Approximately thirty conceptual solutions are developed, which is being evaluated by means of elimination, relative decision-making and criterion-weight matrixes and web charts based on the product specification previously defined. The final choice of solution is configured and prototypes constructed. Feedback from the user leads to the final product design and the design was protected. The product causes shearing with its asymmetrical U shape by stretching its arms in different directions during compression while its mouth is provided with friction material that allows the walls of the bag to be sheared apart. The product's simple design makes it easier to open plastic bags while at the same time minimizing the spread of infection and allowing large series manufacturing at a low cost. The simplicity also makes it possible to provide indirect protection of the technical function through design. Although the product’s materials, manufacturing and dimension needs to be specified more accurately by tests to confirm that the design allows adequate shear to open a plastic bag.

Introduktion: Det är väl känt världen över att god handhygien är en av de enskilt mest effektiva insatserna för att hindra smittspridning. Trots detta visar flera studier på låg följsamhet till denna viktiga företeelse och orsakerna för försummandet varierar. Syfte: Denna studie kartlägger kunskaper om basal hygien samt uppskattar hur följsamheten uppfattas av personal med ett vårdnära arbete inom kommunal vård och omsorg. Metod: Personalen fick i en tvärsnittsstudie svara på kunskapsfrågor om basala hygienrutiner och uppskatta sin egen följsamhet till dem i en webbaserad enkät. Prestationerna på varje fråga bedömdes individuellt i fyra svarskategorier. Respondenterna tilldelades sedan gruppen låg, mellan eller hög nivå på kunskapsblocket. Resultat: Studien visar att de allra flesta uppskattade sig ha bra eller mycket bra kunskaper i basal hygien, samt ha en hög följsamhet till rutinerna. Personalens egen uppfattning om följsamhet är dock högre än vad den senaste prevalensmätningen visar (73 % jämfört med 54 %). Respondenternas svar visade på tydliga kunskapsluckor. Nära hälften av respondenterna uppger till exempel felaktigt att handskar ska användas vid all patientkontakt. Samma resultat gäller för användning av visir. Det finns dock goda kunskaper om reglerna kring arbetskläders utformning och hantering. Det förekommer vidare en signifikant skillnad i kunskaperna mellan personal inom de olika boendeformerna särskilda boenden [SÄBO] och andra särskilda boenden som omfattas av lagen om stöd och service [LSS], (58 % respektive 44 % uppvisar en hög kunskapsnivå). Följsamheten uppges dessutom vara lägre på LSS, och de största hindren enligt personal verkar vara tidspress och placering av hygienmaterial. / Introduction: It is widely known that good hand hygiene is one of the single most effective efforts to prevent spread of infection. Despite this, several studies show low compliance to this important practice and causes vary. The aim: The study maps knowledge of and compliance to hygiene routines among health professionals at close-to-care jobs in municipal health care. Methods: Via a cross-sectional study the respondents answered questions of basic hygiene routines and compliance to them via a web-based questionnaire. Quiz answers were assessed over four levels per question and respondents were assigned one of three categories of understanding for the entire block of basic hygiene routine awareness. Results: The majority consider themselves having good or very good knowledge of basic hygiene and representing high level of compliance. However, compliance levels were perceived higher than the most recent prevalence survey conveyed (73% vs 54%). There is an apparent knowledge gap around hygiene routines. Around half of the participants for example reported unjustified use of gloves and visors during all contact with patients. There is, however, good perception of routines around design and handling of workwear. Furthermore, level of knowledge was quite different for health professionals employed in nursing homes [SÄBO] versus those employed in group homes for persons with certain functionals impairments [LSS, Swedish entitlement law] (58% and 44% were assigned to a high level of knowledge respectively). Compliance was also lower in LSS, and the major obstacles according to the employees seems to be time constraints and placement of hygiene material.

Bakgrund: Den snabba spridningen av COVID-19 viruset har inneburit förändringar i röntgensjuksköterskors arbetsmiljö, men det finns inte många studier kring röntgensjuksköterskans arbetsmiljö under en pandemi.  Syfte: Studiens syfte var att belysa hur röntgensjuksköterskor upplever sin arbetsmiljö under pågående pandemi. Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes i denna studie och data samlades in via en enkätundersökning. Urvalet var riktad till röntgensjuksköterskor som urvalsgrupp. Enkäterna (n=100) distribuerades ut på två universitetssjukhus i två olika län. Totalt 58 (universitetssjukhus A=30 och universitetssjukhus B=28) röntgensjuksköterskor svarade på enkäterna.  Resultat: Arbetsbelastningen har ökat i samband med pandemin, men röntgensjuksköterskor beskrev situationen som hanterbar. Att få information och stöd från sin arbetsgivare ansågs vara viktiga trygghetsaspekter för röntgensjuksköterskorna.  Fler röntgensjuksköterskor på universitetssjukhus B hade fått obekväma arbetstider på grund av personalbrist jämfört med röntgensjuksköterskor på universitetssjukhus A. Totalt 46 (79,3%) röntgensjuksköterskor från både universitetssjukhus A och B upplevde att deras arbetsmiljö hade påverkats under pandemin på ett negativt sätt.  Faktorerna som påverkade röntgensjuksköterskornas arbetsmiljö mest var: 1) de var oroliga över att bli smittade och föra smittan vidare till andra, 2) kände sig mer stressade och 3) de var trötta och slitna på grund av att de inte kunde återhämta sig helt.  Slutsats: Generellt upplevde röntgensjuksköterskor att pandemin har påverkat deras arbetsmiljö på ett negativt sätt. Vidare studier behövs för ta reda på hur arbetsrutiner kan förbättras samt hur bättre beredskap skulle kunna spela en viktig roll i röntgensjuksköterskans arbetsmiljö. / Background: The rapid spread of the COVID-19 virus has led to changes in the radiographer’s work environment, but there are not many studies regarding radiographers work environment during a pandemic. Purpose: The purpose of the study was to find out how radiographers experience their work environment during the pandemic. Method: A qualitative research method was used in this study and data were collected via a questionnaire. The selection was aimed at radiographers as a group. The questionnaires (n=100) were distributed to two university hospital in two different counties. A total of 58 (hospital A=30 and hospital B=28) radiographers responded to the questionnaires. Results: The workload increased during the pandemic, but radiographers considered the situation manageable. Receiving information and support from their employer was considered an important safety aspect. Several of the radiographers at hospital B had uncomfortable working hours due to the staff shortage, compared with radiographers at hospital A. A total of 46 (79,3%) radiographers from both hospital A and B experienced that the work environment had been negatively affected during the pandemic. Factors that affected radiographers mostly: 1) they were worried about becoming infected and spreading the infection, 2) they felt more stressed and 3) they were tired because they could not fully recover. Conclusion: In general, radiographers felt that the pandemic had a negative effect on the work environment. Further studies are necessary to find out how the work routines can improve and how better preparedness could play an important role in the radiographer’s work environment.

Bakgrund:Innebörden av multiresistenta bakterier beskrivs samt de vanligaste orsaker till smittspridning inom sluten vården. Sjuksköterskans har ett ansvar i sin roll gällande vårdmiljö, omvårdnad och teamarbete för att förhindra spridning av multiresistenta bakterier där en stor vikt ligger i de basala hygienrutinerna. Upplevelsen hos patienter som bär på en smitta samt vårdpersonalens uppfattning av att vårda patienter med bekräftad smitta lyfts.Syfte:Syftet är att beskriva sjuksköterskans arbete för att begränsa och förebygga smittspridning av MRSA inom slutenvården.Metod:Arbetet har utförts som en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar varav sex kvantitativa artiklar och nio kvalitativa artiklar.Resultat:Ett tema som är kopplat till de flesta delar i resultatet är goda basala hygienrutiner, och att vikten av en följsamhet till det är av stor betydelse för att förhindra smittspridningen. Det finns behov av mer kunskap som krävs för att en god och säkervård ska vara möjligt hos vårdpersonal och för att kunna arbeta förebyggande för smittspridning.Slutsats:Det visade sig i litteraturöversikten att det finns en stor okunskap hos vårdpersonalen gällande MRSA, smittvägar och rutiner kring vård av patienter som är bärare av MRSA.Dessa patienter behöver få rätt kunskap för att kunna förhindra smitta. Tydliga rutiner, utbildningar och bredare kunskap inom ämnet behövs hos vårdpersonalen. Det kan vara aktuellt att lyfta ämnet inom samtliga vårdavdelningar och ge interna utbildningar så att vårdpersonal ges möjlighet till rätt kunskap för att kunna ge en säker vård och även känna sig trygga i vårdandet av patienter med MRSA. / Background:The meaning of multi-resistant bacteria is described as well as the most common causes of infection in inpatient care. The nurse has a responsibility in the role regarding the care environment, nursing and teamwork to prevent the spread of multi-resistant bacteria where a great importance lies in the basic hygiene routines. The experience of patients carrying an infection and the care staff's perception of caring for patients with confirmed infection is raised.Aim:The purpose is to describe the nurse's work to limit and prevent the spread of MRSA in inpatient care.Method:This literature review was based on 15 scientific articles, of which six are quantitative articles and nine qualitative articles.Results:A theme that is linked to most parts of the result is good basic hygiene routines, and that the importance of compliance with it is of great importance to prevent the spread of infection. There is a need for more knowledge that is required for good and safe care to be possible with healthcare staff and to be able to work preventively for the spread of infection.Conclusion:The literature review show a lack of knowledge among healthcare professionals regarding MRSA, spread of infection and routines regarding care of patients carrying MRSA. These patients need correct information and knowledge to be able to prevent infection. Clear routines, training and broader knowledge in the subject are needed among the care staff. It may be relevant to raise the topic in all care departments and provide internal training so that care staff are given the opportunity for the right knowledge to be able to provide safe care and feel safe in the care of patients with MRSA.

Detta examensarbete går ut på att undersöka på vilket sätt matbutiker kan utformas för att underlätta för besökarna att hålla avstånd och undvika trängsel i syfte att minska spridning av virus. Fokuset i studien ligger på rumslig utformning i kombination med visuell information. Insamlade teorier samt användandet av metoder som platsanalys, benchmarking, observationer, behavioral mapping, intervju samt fokusgrupp, har gett förståelse för vad problemet skulle kunna vara och vad som krävs för att ge rätt förutsättningar för butiksbesökare att undvika trängsel. Utifrån detta har ett gestaltningsförslag tagits fram på hur rumslig utformning och visuell information kan användas i butiker för att styra flödet. Gestaltningsförslaget består av enkelriktade vägar med tillhörande information som vägleder besökarna genom butiken. / This thesis aims to investigate how grocery stores can be designed to make it easier for visitors to keep their distance and avoid crowding in order to reduce the spread of viruses. The focus of the study is on spatial design in combination with visual information. Collected theories as well as the use of methods such as location analysis, benchmarking, observations, behavioral mapping, interview and focus group, have provided an understanding of what the problem could be and what is needed to create the right conditions for shop visitors to avoid crowding. Based on this, a design proposal has been developed on how spatial design and visual information can be used in stores to control the customer flow. The design proposal consists of one-way paths with associated information that guide visitors through the store.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som publicerats angående vilka metoder sjuksköterskan kan använda sig av för att förhindra spridning av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i sjukhusmiljöer.Bakgrund: Infektioner orsakade av MRSA gör MRSA till en av de största utmaningarna i modern sjukhusmiljö runt om i världen. Dominerande är att smittan sprids från patient till patient genom vårdpersonalens händer eller förorenade handskar. I enlighet med gällande riktlinjer är sjuksköterskan skyldig att förebygga smitta.Metod: Litteraturstudie med artiklar från primärkällor. Dessa granskades med Willmans granskningsmall.Resultat: Totalt identifierades och beskrevs fyra olika teman. 1. Vårdpersonalens hygienrutiner, 2. Vårdpersonalens kunskap, 3. Patienthygien och 4. Barriärvård.Slutsats: De flesta studierna som undersökte metoder för att minska spridning av MRSA i vården visade sig ha fokus på handhygien. Alkoholbaserad handdesinfektion var den mest effektiva metoden för att minska spridning av MRSA. Det visade sig att kunskap var viktigt för att vårdpersonalen skulle följa hygien rutinerna. Då sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnadsarbetet kring patient, är det viktigt att de har kunskap om MRSA och hur det sprids. / Aim: The aim of this literature review was to investigate what has been published regarding the methods nurses can apply to reduce the spread of Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) in hospital settings.Background: Infections caused by MRSA make MRSA are one of the greatest challenges worldwide in modern hospital setting. The dominating route of transmission between patients is through the hands of health care personnel and contaminated gloves. According to current guidelines the nurses are obligated to prevent contagion.Method: Literature review with articles from primary sources. Articles were reviewed following the review template by Willman.Result: Four themes were identified and described: 1. Hygiene routines by health care staff. 2. Knowledge by health care staff. 3. Patient hygiene. 4. Barrier nursing.Outcome: A majority of the articles, studying methods to reduce spread of MRSA, had focus on hand hygiene. Alcohol based hand disinfection proved to be the most effective method to reduce spread of MRSA. Knowledge also proved to be an important predictor for the compliance to hand hygiene. Since nurses are responsible for the nursing around the patient it is important they have knowledge about MRSA and the routes of its spread.

Med dagens transportteknik är det enkelt för stadsplanerare att importera exotiska träd från hela världen. Med importerade plantor finns dock risk att det följer med nya trädsjukdomar och skadegörare till länder där dessa sjukdomar ej funnits tidigare. När nya skadegörarna väl har etablerat sig på stadsträden är näst steg spridning till omgivande skogar. Förutom skador på skogsekosystem kan dessa skadegörare orsaka stora ekonomiska förluster. Syftet med studien var att identifiera möjliga risker för introducering av nya trädskadegörare till svenska skogar och jämföra hur stor andel importerat planteringsmaterial som används i olika delar av Sverige. I materialet från totalt sex städer upptäcktes brister i dokumentation av planterade träd, framför allt saknades information om planteringsmaterialetsursprungsland. Ett bättre registreringssystem behövs för att proaktivt kunna minska risker att främmande trädsjukdomar och skadegörare kan etablera sig i Sverige.