Bakgrund: Inom förskolan finns det många aktivitetersom utsätter både barnoch personal för risken att bli drabbad av smittsam sjukdom. Detta påverkar inte bara deras hälsa utan även spridningen av infektioner i samhället. Barn i förskola löper två till tre gånger högre risk för att få infektioner än barn som inte vistas på förskola. Tidigare studier visart.ex. att enkla förändringar på förskolan som skrivna riktlinjer för hygienrutiner, följsamhet till hand-och blöjbyteshygien och utbildning av personal och föräldrarkan minska sjukfrånvaron och risken förspridning av smitta. Syfte: 1) Att kartlägga grundläggande kunskaper hos förskolans personal,om hur sjukdomar sprids och hur man kan minska smittspridning. 2) Att undersöka inställningen hos föräldrartill de befintliga hygienrutinerna i förskolan. Metod: 123personal och 104 föräldrar från förskolor inom Kiruna kommun, Sverige svarade på en webb -baserad enkät. Resultat: Resultatet visade på avsaknad avfortbildning, för få skriftliga rutiner, bristande kunskap om hur smitta sprids och begränsad vetskap om informationskällor angående smittsamma sjukdomar. Föräldrar önskar mer information om de hygienrutiner som finns och personal önskar mer kunskap hur de kan informera föräldragruppen. Tillgång till material som handskar, handsprit och pappershanddukar för att kunna följa rekommenderade hygienrutiner fanns på alla förskolor. Både personal och barn reser mycket utanför Sverige, vilket tillsammans med de identifierade bristerna på förskoskolorna bidrar till ökad risk för spridning av smitta. Konklusion:Personalen på förskolorna är inte sjukvårdsutbildade och deras främsta uppgift är att bedriva pedagogisk verksamhet.Trots detta måste förskolor erbjuda en god omsorg till alla barn oavsett hälsostatus. Egenkontroll och dokumentation av förskolans hygienarbete är ett lagstadgat krav och avsaknad av rutiner är en allvarlig brist. Det är av vikt att fokusera på riktlinjer som kan förbättra hygienarbetet. Kan personal och föräldrar hjälpa till att minska risken för smittsamma sjukdomar är det av stor betydelse. För detta krävs god kunskap, samarbetepå olika nivåer, ändamålsenliga lokaler och rätt utrustning / Background: Activities in preschool expose children, staff members, and society at large to com-municable diseases. The risk of infection among preschool children is 2-to 3-fold higher compared to children cared for at home.Recent studies show that simple changes in preschool e.g.written hy-giene guidelines,-and adherence to recommended hygiene practices for changing diapers, improved hand-washing technique, and parental education can prevent infection-based illness and decrease the spread of communicable diseases. Aims: This study aimed to (i)survey the knowledge of preschool staff regarding the spread and pre-ventionof contagious diseases and (ii) investigate the attitude of parents toward current guidelines in preschools. Methods: 123 staff members and 104 parents at preschools in Kiruna,Sweden completed an inter-net-based questionnaire. Results: Our results identified a lack of continuing education for staff members, the absence of writ-ten guidelines at preschools, inadequate understanding of how infection is spreads, and limited knowledge of information sources for communicable diseases. Parents wanted information about current hygiene guidelines, whereas the staff members requested more education to help them better inform parents about the guidelines.The supply of protective gloves, alcohol-based handdisinfect-ants,and paper towels was available at all preschools in accordance with the recommended hygiene practices. We also determined that it was common to travel abroad both among the staff members and the children which, together with the other identified shortcomings at the preschools contributes to an increased risk of spreading infections. Conclusion: Because preschool staff members mainly perform pedagogical activities, they currently lack formal education about health care. However, preschools must offer excellent care to all chil-dren, regardless of health status.Although government regulations require preschools to control hy-giene internally, including documentation, the absence of routines and guidelines is serious. There-fore, preschools should focus on guidelines that improve hygiene. Importantly, preschool staff can both work to prevent communicable diseases.This requires skilled staff, collaboration on different levels, and suitable and well-equipped facilities / <p>978-91-86739-59-1</p>

Infectious diseases among preeschool children are in 70–80% of the cases caused by virus. The most common illnesses the children suffer are otitis, respiratory tract infections (common colds) and gastroenteritis. To reduce the risk of infectivity it’s recommended to wash hands regularly and to use gloves and disposable sheets during diaper change. To be able to ensure environmental qualities and health qualities in the preeshool, the hygiene routines for handwashing and diaper change, among others, must be documented in writing. Research show that if the teachers gets educated in infectivity and infection prevention, their attitudes and the implementation of the hygiene routines can be improved. In my study I wanted to show what the routines for handwashing, diaper change and the acceptance of ill childen look like. I also wanted to look into what knowledge the teachers confides in, when it comes to infection prevention, and also what perceptions there are about working with infection prevention in these preeshools. To answer my questions surveys have been sent out to all preeschools in the municipality and one preeschool director has been interviewd. The results show the lack off documented hygiene routines in 10% of the participants workplaces, which makes it hard to assure the health qualities in these preeshools. In a few other preeschools it turns out that all of the teachers lack eduaction in infectivity and infection prevention. My results implies that education in infectivity and infection prevention as well as documented hygiene routines, may affect if infection prevention routines are discussed at the workplace or not. Further studies in this subject are recommended before any conclusions can be made about this. / Infektionssjukdomar hos förskolebarn är i 70–80 procent av fallen orsakade av virus. De sjukdomar som barnen i största utsträckning drabbas av är öroninflammationer, luftvägsinfektioner (förkylningar) och mag- och tarmåkommor. För att minska risken för smittspridning rekommenderas regelbunden handtvätt och användning av handskar och engångsunderlägg vid blöjbyte. För att kunna säkerställa miljö- och hälsokvaliteten, i förskolan, måste det finnas skriftligt dokumenterade rutiner på bland annat handtvätt och blöjbyte. Forskning visar att om pedagogerna fått utbildning inom smittspridning och smittskydd, kan attityden och genomförandet av hygienrutinen förbättras. I min undersökning ville jag synliggöra hur rutinerna kring handtvätt, blöjbyte och mottagandet av sjuka barn ser ut. Jag ville också undersöka vilken kunskap pedagogerna förlitar sig på rörande smittskydd, samt vilka attityder som finns om smittskyddsarbetet i verksamheten. För att få svar på mina frågor har enkäter skickats ut till samtliga avdelningar i kommunen och en förskolechef har intervjuats. Resultaten visar att det saknas skriftliga hygienrutiner hos 10% av deltagarna vilket leder till att det blir svårt att säkerställa hälsokvaliteten i dessa verksamheter. I ett fåtal andra verksamheter visar det sig att samtliga pedagoger saknar utbildning inom smittspridning och smittskydd. Mina resultat antyder att utbildning inom smittspridning och smittskydd liksom dokumenterade hygienrutiner, kan påverka ifall smittskyddsrutiner diskuteras i arbetslagen eller inte. Vidare forskning inom ämnet rekommenderas innan några slutsatser kan dras om detta.

BAKGRUND: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem globalt. I Sverige är cirka 30 procent av befolkningen ovetandes bärare av MRSA. Bakterien kan ställa till problem när de kommer till antibiotikabehandling eftersom bakterien är resistent. Sjuksköterskor kan uppleva MRSA som skrämmande vilket leder till att patienten upplever stigmatisering. SYFTE: Syftet med studien varatt beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med MRSA. METOD: En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer och materialet från intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT: Resultatet visar god kunskap om hur basala hygienrutiner används och hur stress påverkar sjuksköterskans arbete. Det framkommer även kunskap om hur de ska bemöta patienter med MRSA för att minska stigmatisering. SLUTSATS: Erfarenheten av att vårda patienter med MRSA var individuellt hos sjuksköterskorna som deltog. En oro som fanns hos alla informanter var att de skulle bidra till smittspridning. Informanterna beskrev även att patientens upplevelse är viktig. FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING: Studien har utförts på en kirurgisk vårdavdelning. Det skulle därför vara intressant att göra en studie på andra vårdavdelningar för att jämföra sjuksköterskornas erfarenhet. / BACKGROUND: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a growing global problem. In Sweden, about 30 percent of the population are unaware that they are carriers of MRSA. The bacteria can cause problems when it comes to treatment via antibiotics due to the fact the bacterium is resistant. Nurses may experience MRSA as frightening which can lead to patients feeling stigmatized. AIM: The purpose of this study was to describe the nurse's experience of caring for patients with MRSA. METHOD: A qualitative interview study was conducted, with data collection consisting of semi-structured interviews. The material from the interviews has been analysed with a qualitative content analysis. RESULT: The result shows good knowledge of basic hygiene routines and how stress affect nurses work. They also show good knowledge about how to receive and care for patients with MRSA to reduce stigmatization. CONCLUSION: All participating nurses had individual experiences when it came to caring for patients with MRSA. A concern that existed in all informants was that they would be contributing to the spread of infection. The informants also describe that the patient's experience is important. PROPOSAL FOR CONTINUED RESEARCH:The study has been performed at a surgical care department. It would therefore be interesting for a study to be conducted in another care department to compare experience of the nurses.

Användandet av e-hälsa har ökat både nationellt och internationellt de senaste åren. Under SARS-CoV-2-pandemin har nyttjandet i Sverige varit explosionsartat, då icke-fysiska möten minimerar risken för smittspridning. Tidigare forskning visar att e-hälsa har positiva effekter, men ses också som ett hot av distriktssköterskor. Studien belyser därför distriktssköterskans upplevelse av arbetet med e-hälsa under den pågående pandemin och är en kvantitativ enkätstudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades med hjälp av bekvämlighetsurval och begränsades till legitimerade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom primärvården. Den totala svarsfrekvensen var 48 %. Analysen av enkäterna genomfördes med hjälp av IBM SPSS Statistics. De analyser som utfördes var Spearmans rangkorrelation och Kruskal-Wallis icke-parametriska test. Resultatet visade att det fanns en brist i utbildning kring e-hälsa hos informanterna. E-hälsotjänsterna var inte användarvänliga och de var tidskrävande för informanterna. Tid avsattes inte heller för arbetet med e-hälsa på arbetsplatserna. Det fanns potential för minskad smittspridning av SARS-CoV-2 genom arbetet med e-hälsa förutsatt att den vård som gavs genom e-hälsa var av god kvalitet. Ytterligare studier bör genomföras för att få en djupare förståelse för vad som kan och bör förbättras med e-hälsotjänsterna.

Methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en multiresistent bakterie som är ett hälsoproblem över hela världen. Genom mutationer i bakterien skapas en resistens mot antibiotika. Faktorer som bidrar till den ökade spridningen och resistens av MRSA är bland annat dålig handhygien/hygien bland vårdpersonal på sjukhus, samt överanvändning av antibiotika. Personer som är bärare av MRSA riskerar då att inte kunna behandlas med antibiotika vid bakteriella infektioner, vilket kan medföra längre vårdtider eller i värsta fall hot mot hälsan och riskerar då att inte överleva dessa infektioner. Syfte: Att beskriva vårdprogram för MRSA i Sverige, Tyskland och Spanien. Metod: Metoden som använts är litteraturöversikt. Resultat: Vårdprogrammen för att minska spridningen av MRSA består samma riktlinjer i de olika länderna i Europa. Varför spridningen ser olika ut beror i stor utsträckning på vilka förutsättningar som finns i de olika länderna samt hur antibiotikakonsumtionen ser ut. Vissa länder har hög exponering av antibiotika inom djurhållningen, vilket ökar spridningen av MRSA. Konklusion: Trots stora skillnader i spridningen av MRSA ligger inte problemet i vårdprogrammen och dess riktlinjer för MRSA för länder i Europa. Vid jämförelse av länder med hög spridningen av MRSA respektive låg blev slutsatsen att det största problemet ligger i vilka förutsättningar vårdpersonalen har för att genomföra goda hygienrutiner samt brist eller bättre tillgång på kunskap och mer frekventa utbildningar kring MRSA och spridningen av resistenta bakterier.

Bakgrund: Flyktingar och migranter tillhör en av Europas högriskpopulationer, vilka lever under utmanade förhållanden, med eller utan pandemier. Det finns begränsad kunskap om situationen i flyktingläger under Covid-19 pandemin. Syftet: Att undersöka hjälparbetares erfarenheter från Covid-19 preventionsarbetet i Moria, Europas största flyktingläger. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex hjälparbetare i Moria, under våren 2021. Intervjuerna genomfördes i person eller via videosamtal, varade mellan 42-79 minuter, spelades in, transkriberades, och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut tre kategorier; Bristande grundförutsättningar, I motvind lyfter draken och Sociokulturella svårigheter, som sammanlagt innehöll åtta underkategorier. Kategorierna skildrar ett bortglömt hörn av Europa. Lägret är överbefolkat, antalet hjälparbetare är underdimensionerade liksom utrustning och stödet från ansvariga myndigheter. Detta till trots, gjorde de sitt yttersta för att följa Världshälsoorganisationens rekommendationer. Samtidigt hanterades stigma riktad mot invånarna i lägret som begränsade tillgång till vård och behandling. Sammantaget bildade kategorierna ett underliggande tema; Prevention i dubbel motvind, som illustrerar hur hjälparbetarna under redan bristande grundförutsättningar kämpade för att försöka lindra förödande konsekvenser av pandemin. Slutsats: Många faktorer försvårade Covid-19 preventionsarbetet i Moria. En djupgående, strukturell problematik skildras där avsaknad av stöd och resurser var av central betydelse. Å andra sidan, visade hjälparbetarna på stor vilja och engagemang att driva ett proaktivt och outtröttligt preventionsarbete, en kamp i motvind. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Covid-19 pandemin har påverkat både samhället och individen. Skolor har gått över till distansundervisning och social distansering rekommenderas. Ungdomar är i en social tid i livet och vissa upplever försämrat psykiskt mående under pandemin. För att barnsjuksköterskan ska kunna utgöra ett stöd för ungdomar krävs förståelse för deras upplevelser och livsvärld i samband med pandemin. Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomars liv och mående har påverkats under covid-19 pandemin. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem fokusgrupper intervjuades av forskare i en större internationell studie och delgavs denna studie i form av ljudfiler. Deltagare utgörs av 11 ungdomar mellan 16–19 år i Västsverige. Induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. Tre kategorier med vardera tre subkategorier utgör resultatet. "Ett förändrat vardagsliv", "Behov av stöd" och "Ovisshet och konflikter i samhället" är kategorierna. Studien belyser att ungdomar har påverkats mer av pandemins konsekvenser än av själva sjukdomen. Deras vardag har förändrats och oron för framtiden har vuxit. Ungdomarna upplever att det kanske är dom som har offrat mest under pandemin. Den här studien kan vara användbar för alla som arbetar med ungdomar och vill veta mer om hur de har påverkats under pandemin. Det behövs mer forskning och utarbetande av rutiner för att hjälpa alla som på olika sätt har drabbats under pandemin.

Bakgrund och problemformulering: Första fallet av SARS-Co-2 rapporterades i Kina i slutet på år 2019 och tidigt år 2020 förklarades smittspridningen av viruset vara en pandemi. I frontlinjen av pandemin finns ambulanssjuksköterskan som dagligen möts av utmaningarna som pandemin innebär. Det går inte att med säkerhet fastställa vilka patienter som bär på viruset vilket innebär att samtliga patienter måste betraktas som potentiella smittbärare. Ambulanssjuksköterskan arbetar nära patienten och ofta i trånga utrymmen vilket innebär en ökad risk för smittspridning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av hur vårdandet av patienten påverkas under COVID-19 pandemin. Metod: För att besvara syftet genomfördes en intervjustudie med induktiv innehållsanalys. Urvalet innefattade sex ambulanssjuksköterskor. Resultat: Ambulanssjuksköterskorna beskrev att skyddsutrustningen har påverkat vårdandet genom att vården fördröjs, kommunikationen försvåras samt att vårdarbetet försvåras. Hygienrutinerna har ändrats och vården av patienterna påverkas i dels bedömning och behandling, dels i handläggningen av patienterna. Okunskap gällande det nya viruset skapade en osäkerhet. Resultatet påvisar även en rädsla för att bli smittade hos ambulanssjuksköterskorna. Diskussion och slutsats: COVID-19 pandemin har påverkat det prehospitala vårdandet av patienten på flera sätt. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att informationen och rutinerna gällande vården under pandemin var bristfällig vilket stämde överens med annan befintlig forskning. Upplevelsen av fysiska hinder och kommunikationssvårigheter som förekom under användning av skyddsutrustning var fynd som framkom även i tidigare forskning och slutsatsen gjordes att COVID-19 pandemin komplicerat vårdande av patienterna prehospitalt. Ökad beredskap inför framtida kriser och utveckling av skyddsutrustningen för att minska negativ påverkan på vårdarbetet är förslag på förbättringsarbete.

Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är Stafylokocker aureus som är resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det är ett välkänt internationellt problem och delas in i vårdförvärvad och samhällsförvärvad. Vårdförvärvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är de som sprids på sjukhus, medan den sistnämnda sprids ute i samhället. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hälso- och sjukvårdspersonalens händer till patienten. Det som i första hand bör göras av all hälso- sjukvårdspersonal för att minska spridningen är att tillämpa de basala hygienrutinerna. Patienter med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus isoleras när de är inneliggande på sjukhus. Det finns inga globala riktlinjer gällande bekämpningen av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus. Riktlinjer utvecklas i olika länder baserade på det specifika landets situation samt sjukvårdsekonomi. Stigmatisering av patienter med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus kan ske under olika former, exempelvis läkarundersökningar. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus i det dagliga livet. Metoden som valdes för att besvara syftet var en litteraturbaserad studie som innebar kritisk granskning av vetenskapliga originalartiklar. Datainsamlingen genomfördes under april månad år 2011 genom databassökningar i PubMed samt via manuella sökningar. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga original artiklar som sammanställdes och presenterades i en matris samt klassificerades och värderades. Resultatet påvisade att upplevelsen kring besked av diagnos var chockerande, likgiltigt samt patienterna upplevde en känsla av orenhet. Upplevelsen av behov av kunskap och information angående Meticillinresistenta Stafylokocker aureus varierade, patienter upplevde att det fanns brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen. I det dagliga livet kunde Meticillinresistenta Stafylokocker aureus påverka möjligheten att få arbete samt tillfällen att utöva fritidsaktiviteter. Flera upplevde en känsla av stigmatisering, oro, ångest, ilska samt depression och bärarkort upplevdes påtvingat. Patienterna upplevde även att de blev behandlade olika inom hälso- och sjukvården på grund av bärarskap av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus. Vid behov av vård beskrevs isolering som både positivt och negativt. Det upplevdes att hälso- och sjukvårdspersonalen inte alltid följde gällande hygienrutiner. Patienter var rädda att smitta andra med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus och flera var extra noggranna med sin hygien, en del var dessutom rädda över att bli utstötta. Slutsatsen blev att patienter upplever att Meticillinresistenta Stafylokocker aureus oftast påverkar hela livssituationen. Först med starka känslor vid besked kring diagnos därefter upplevelsen av att inte få tillräcklig information kring smittspridning samt eventuell behandling från hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter upplever en brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen samt att de med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus beskriver en rädsla över att smitta andra.

Uppmärksamheten kring vårdrelaterade infektioner har lyfts fram i media som ett växande problem på sjukhus i Sverige. En av de stora anledningarna till spridning av smitta är personalens brist på korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gentemot Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien, användande av handskar och skyddskläder. Data samlades in genom strukturerade observationer på en avdelning på ett sjukhus i södra Sverige och analyserades därefter både kvalitativt och kvantitativt med hjälp av en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Resultatet visade att följsamheten var mindre god inom samtliga kategorier. Det som noterades var att det fanns en medvetenhet om att de basala hygienrutinerna skulle utföras. Dock tydde analysen av resultatet på att det saknades vetskap om när och hur det skulle utföras. Detta skulle kunna vara en indikation på att det krävs fortsatt utbildning för all vårdpersonal om hur, när och varför de basala hygienrutinerna ska utföras. / The attention in media has been drawn to nosocomial infections as a growing problem at hospitals in Sweden. One of the main reasons for spreading infections is the lack of compliance towards the basal hygiene routines by care workers. The aim of the study was to examine the compliance towards the guidelines regarding hand hygiene, the using of gloves and protective clothing described in Handbok för hälso- och sjukvård. Data was collected through structured observations on a health care ward at a hospital in southern Sweden, and was later analysed both qualitatively and quantitatively with a modified version of Burnard’s (1991) content analysis. The result showed lack of compliance within all examined categories. It was noted that there was awareness that the basal hygiene should be performed, but the analysis showed there was lack of knowledge about when and how it should be performed in practice. This could be an indication that more education is needed for care workers about how, when and why the basal hygiene routines should be performed.