Instagram och Snapchat är två av de sociala medier som ungdomar mellan 16-25 år använder mest. Till en början var dessa medier endast avsedda som sociala plattformar där privatpersoner kunde dela information med varandra men används även idag av företag vid marknadsföring. Att företag känner till sin målgrupp och försöker förstå var och vilket innehåll de bör publicera på sociala medier är givetvis viktigt men också problematiskt. I och med att ungdomar utsätts för stora mängder marknadsföring från olika företag, finns en problematik hos företag gällande att försöka möta och förstå sin marknadsmålgrupp samt vilken typ av marknadsföring som uppskattas eller inte uppskattas. Syftet med undersökningen är att identifiera och analysera ungdomars uppfattningar om marknadsföring och företag på Instagram och Snapchat. Utifrån undersökningens respondenters åsikter och användning av medierna, ska även marknadsförings- och företagspotential på Instagram och Snapchat belysas och jämföras. Datainsamling till denna kvantitativa undersökning har skett både via litteraturstudier samt via en enkätstudie som har fyllts i av 151 personer som är mellan 16-25 år. Några av uppsatsens resultat samt slutsatser presenteras nedan: Både Instagram och Snapchat är likvärdigt i frågan gällande vilket socialt medium som respondenterna använder mest samt vilket medium som respondenterna upplever som roligast/mest underhållande. Instagram används främst i underhållande syfte där det bakomliggande behovet hos användaren är just underhållning och tidsfördriv där upptäckter av nya användare och konton inte ses som något problem. Slutsatser kan dras kring att Instagram är ett öppnare socialt medium jämfört med Snapchat. Snapchat används främst vid kommunikationsbehov där chatten används till att kommunicera med ett syfte att snabbt dela information mellan personer som känner varandra på ett privat plan. Slutsatser kan dras kring att Snapchat upplevs vara ett mer privat och stängt socialt medium jämfört med Instagram. Vilket medium som har bäst förutsättningar för marknadsföring till en ung målgrupp lämnas osagt. Detta för att olika typer av företag kan passa bra eller mindre bra i de två olika medierna. Denna slutsats grundas i att mediernas passform för företag påverkas av företagets målgrupp, position på marknaden, företagets mål samt motiv till användning och marknadsföring på sociala medier och även utifrån den eller de produkter som ska säljas.

Studien har undersökt hur barn i åldrarna 10-13 använder sig utav det sociala mediet Snapchat. Författarna av studien har genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer där grupperna har varit indelade i kön. Båda grupperna har bestått av totalt fem stycken informanter. Studien undersöker hur barn väljer att se på Snapchat som socialt medium och plats för identitetsutveckling. Teorierna som studien har utgått ifrån är identitet, privat/offentligt och genus. Det framgår att barnen använder Snapchat som en virtuell lekplats för spel och kommunikation. Detta i kombination med en plats där identitet byggs, samt att könsskillnader speglas. Det framgår även att det som är mest attraktivt att porträttera, oavsett kön är en aktiv fritid i kombination med socialt umgänge.

The current research study examined the way that social networking site use impacts individuals’ self-esteem in relation to their romantic relationship, relationship satisfaction, and social comparison orientation. Previous research has established links between SNS use and negative mental health outcomes, but no current research studies SNS use, specifically time spent on SNS use, and how it relates to self-esteem, relationship satisfaction, and social comparison orientation. Using social comparison theory, this study predicted that increased time spent on SNSs would negatively impact relationship satisfaction, self-esteem, and positively predict social comparison orientation. An online survey was used to test the relationship among these variables by asking questions and using scales related to relationship satisfaction, relationship contingent self-esteem, and social comparison orientation, while looking at how time spent on SNS impacted these results, as well as how often an individual posts about their relationship impacted the results. Structural equation modeling was used to analyze the data. This study found that increased time spent on SNS platforms did negatively impact relationship satisfaction and self-esteem, as well as positively predict social comparison orientation. Although, some of the hypotheses were not supported or were only partially supported, the findings from this study further show the importance of understanding SNS use, especially in the clinical context, so it can be assessed and utilized in the therapy setting.

Av de svenska internetanvändarna använder 83 procent sociala medier och 63 procent av dessa använder sociala medier dagligen. Tekniken i dagens samhälle har skapat en plattform för sexualbrott. Lagarna idag inkluderar inte alltid sexualbrott via sociala medier. Studien visar att bristande kunskap och beteende bland internetanvändarna är två stora problem. Det finns ingen statistik om de vanligaste sexualbrotten på sociala medier men enligt de intervjuade är sexuellt ofredande det vanligaste sexualbrottet som sker på sociala medier. Problemet med sexualbrott på sociala medier bör ses som ett problem av de mänskliga rättigheterna och bör hanteras på ett djupare plan. Ansvarstagandet ligger hos flera aktörer än polisen och det behövs mer kunskap inom området för att kunna utbilda alla aktörer som har en koppling till internet. Vidare forskning om metoder för att motverka sexualbrott på sociala medier kan leda till hjälpmedel för de aktörer som kan göra förändring. / Of the Swedish internet users, 83 percent use social media and 63 percent of them use socialmedia daily. The new technology have created a platform for sexual offenses. The laws do notinclude sexual offenses via social media. The study shows that lack of knowledge andbehaviour among internet users are two major problems. There are no statistics on the mostcommon sexual offenses on social media, but according to the interviewees, sexually abusivesex crime is the most common sexual crime that occurs on social media. The problem of sexual offenses on social media should be seen as a problem of human rights and should be dealt with on a deeper level. Responsibility lies with more individuals than the police and more knowledge is needed in the area to be able to educate all respective who have a connection to the internet. Further research on methods for counteracting sexual offenses on social media can lead to aids for those organizations who can make change.

Flera tidigare studier som baserats på självskattning har visat på ett samband mellan användning av sociala medier och minskat välmående. När användningen däremot mättes på ett mer objektivt sätt i en nyligen genomförd studie återfanns inga sådana samband. Grundat i detta ämnar den här studien att fortsatt pröva om det finns ett samband mellan tid som spenderas på sociala medier och minskat välmående i form av Fear of Missing Out, låg självkänsla, ångest och depression. Studien undersöker även huruvida en begränsning i användande skulle kunna leda till ett ökat välmående för användaren. Empirin utgörs av en kvantitativ webbenkät med 99 respondenter där sambandet mellan tid på sociala medier och psykisk ohälsa undersökts. Därtill genomfördes ett experiment med 10 studenter varigenom experimentgruppens användning av sociala medier halverades under en veckas tid. Studien fann inget samband av statistisk signifikans mellan tid på Facebook, Messenger, Instagram och Snapchat och de undersökta variablerna. Däremot kunde en signifikant minskning i upplevd FoMO och ångest i experimentgruppen påvisas, jämfört med värdena i början av experimentet. Detta talar för att en begränsning i användandet av sociala medier kan leda till ökat välmående i form av minskad FoMO och ångest. Däremot identifierades ingen skillnad i självkänsla och depression. / In previous studies, self-reported social media usage have been found to correlate positively with reductions in well-being for the user. However, in a new study based on objective data on the usage no such correlation was found. Based on this, the present study aims to further examine whether a correlation exists between time spent on social media and a reduction in well-being in terms of lower self-esteem and higher levels of Fear of Missing Out, anxiety and depression. The study also aims to examine whether limiting the time spent on social media can lead to an increase in well-being for the user. The empirical data consists of a quantitative web survey with 99 respondents, examining the connection between time on social media and mental health problems. In addition, an experiment was conducted with 10 students in which the participants' usage of social media was reduced by half for a week's time. No correlation of statistical significance was found between time on Facebook, Messenger, Instagram and Snapchat and the examined variables. However, the results from the experiment showed a significant decrease in perceived FoMO and anxiety in the experimental group. This suggests that limiting social media use can lead to increased well-being in the form of reduced FoMO and anxiety. No difference in self-esteem and depression was identified.

Snapchat and BeReal are popular social media platforms focused on photo sharing and instant messaging. A tool often used in police investigations is the analysis of communication, this includes different electronic devices and smartphone devices. However, Law enforcement faces challenges when analyzing communication in police investigations due to encryption and privacy protection. The experiment included three phases: artifact production, data acquisition, and data examination & analysis. In the artifact production phase, four devices exchanged chat messages, images, and videos. The data acquisition phase involved using two licensed forensic tools, Magnet Axiom and MOBILedit Forensic PRO. The final phase involved examining and analyzing the extracted data to find artifacts that could serve as supporting evidence in criminal investigations. Several conclusions were drawn from this study. Notably, the experiment revealed diverse types of forensic artifacts. Metadata files that contained information about the applications were the most common. Examples of this were com.snapchat.android.apk and com.bereal.ft.apk for Android, and iTunesMetadata.plist together with other .plist files for iPhone. These files provide valuable data such as user information, activity, and timestamps. Important locations and key factors were also identified.

Denna kvalitativa studie undersöker hur och varför användare av sociala medier sprider sin aktivitet över flera av dessa samtidigt. Fokus låg på de tre sociala medierna Facebook, Instagram och Snapchat. Studien genomfördes genom att hålla parintervjuer med användare av dessa medier för att sedan applicera det erhållna resultatet på ramverket kontextuell integritet. Resultatet av studien är intressant för de företag som utvecklar och använder sig av sociala medier och även för framtida forskning inom ämnet. Vår studie visade en skillnad i delandet av information över de tre sociala medierna. Den främsta orsaken till skillnaden identifierades som storleken på kontaktnäten hos medierna, och dess inverkan på vad som upplevdes vara ett intrång i den personliga integriteten när information delades. Förutom den ökade visibiliteten som kommer med ett större kontaktnät hade det även inverkan på den underliggande aktiviteten på mediet vilket kan ses som en orsak till ett minskande av aktivt användande. De slutsatser som drogs kring framtiden var att sociala medier, både dagens och framtida, måste ge användarna ett alternativ att dela in sitt kontaktnät  i grupper. Alternativt att de sociala medierna själva måste bli nischade för en specifik del av användarnas kontaktnät. Detta kommer tillåta användarna att dela accepterbar information i lämpliga kanaler. / This qualitative study examines how and why users of social media distribute their activity over several of these at the sametime. Focus was on the three social media sites of Facebook, Instagram and Snapchat. The study was carried through bykeeping paired interviews with users of these sites and then applying the results on the framework of contextual integrity .The result of the study is interesting both for companies developing and using social media sites, as well as for futureresearch in the field. The results showed a difference in the sharing of information across the three different sites. The foremost cause to thedifference was identified to be the size of the social networks on the sites, and the influence this had on what was perceivedas an intrusion in the privacy of the user when the information was shared. Aside from the increased visibility that comeswith a larger social network, it also affected the underlying activity of the social medium. Which can be seen as a reason fora decreasing active use. The conclusions about the future were that social media, today and in the future, have to give theusers an alternative to separate their social network on the sites into separate groups. Alternatively that the social media sitesthemselves has to become niched for a specific part of a user's social network. This will allow the users to share acceptableinformation in suitable channels.

Syfte: Syftet med studien är att bidra till forskningen kring hur SMMS kan gynna professionella fotbollsklubbar i deras varumärkesarbete. Studien ämnar specifikt att fylla luckan i forskningen kring de senaste trenderna på sociala medier.   Teori: Studien bygger på tidigare forskning om sociala mediers användning inom professionell fotboll, SMMS inom idrottsklubbar, relationsmarknadsföring (Rm), varumärkesidentitet och varumärkeslojalitet  Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra marknadschefer i klubbarna Hammarby FF, IFK Göteborg, IFK Värnamo och Brommapojkarna (BP)  Empiri och Analys: Empirin består av fyra semistrukturerade intervjuer och har analyserats utifrån studiens teorier.  Slutsatser: (1.) SMMS ger klubbarna enkla och effektiva sätt att kommunicera med sina intressenter. Detta hjälper klubbarna att sprida information samt utveckla och underhålla goda relationer med sina supportrar. (2.) SMMS hjälper klubbarna att synas och skapa samt bibehålla engagemang kring klubben. (3.) SMMS ger klubbarna en viss kontroll över det som syns och framställs, då de själva kan skapa en stor del av innehållet. / Purpose: The purpose of the study is to contribute to the research on how SMMS can help professional football clubs with their branding. The study specifically means to contribute to filling in the gaps in research of the latest social media trends.  Method: The study uses a qualitative research method with four semi-structured interviews that were conducted with the heads of marketing in football clubs Hammarby FF, Brommapojkarna, IFK Goteborg and IFK Värnamo.    Theory: The study builds off of earlier theories and research on social media use in professional football clubs, SMMS in sport clubs, relationship marketing, brand identity and brand loyalty.  Empirical data & analysis: The empirical data is collected from four semi-structured interviews and has been analyzed in relation to the theories of the study.  Conclusions: (1.) SMMS gives the clubs easy and effective ways to communicate with their stakeholders. This can help the clubs to spread information as well as create and maintain good relationships with their fans. (2.) SMMS helps the clubs to become more visible as well as create and maintain engagement. (3.) SMMS give the clubs a certain amount of control over its image because they are able to create a lot of the content themselves.

No description available.

Dagens digitaliserade medieliv har inneburit radikala förändringar gentemot hur människor tar emot, upplever, tolkar och interagerar med medieteknologi. Utvecklingen av artificiell intelligens i kombination med människors medieanvändning har bidragit till att sociala chatbots blivit en alltmer integrerad del i vår vardag. Denna kvalitativa forskningsstudie syftar till att ge en fördjupad förståelse om Snapchat:s sociala chatbot My AI och dess domesticeringsprocess ur ett medielivsperspektiv. Studien undersöker hur Snapchat-användare interagerar, tolkar och definierar relationen till My AI, samt hur detta kan förstås med hjälp av domesticeringsteorin och affordance teorin. Studiens resultat baseras på tidigare forskning inom området, samt intervjuer och skärmdumpar från deltagarna. Resultaten indikerar att majoriteten av deltagarna använder My AI för att få tips och söka information, men att integrationen till deras vardagsliv är begränsad.Affordance teorin bidrar till nya insikter kring medieanvändares tolkningar och upplevelser, samt hur imagined affordance spelar en avgörande roll i deras interaktion med My AI. Avslutningsvis presenterar studien sitt kunskapsbidrag, limitationer ochförslag på ytterligare forskning inom området.