Specific factors of social exclusion of older persons and their reflection in public administration Abstract This work deals with social exclusion of older people. First try on the analysis of the concept of social exclusion to find a framework through which could later be studied its occurrence in a group of seniors. This framework is the definition of general elements that characterize social exclusion in terms of social, economic and political, which allows you to set specific indicators, which can then be examined in a group of seniors. This work is defined as the proportion of the population older than sixty years. He also works with the theme of health, which is provided as a determinant, which affects all other dimensions. The individual results gradually that seniors as a group generally show a tendency towards higher incidence of social exclusion than the general population or the unemployed. Identified dimensions were then tested using analysis of secondary data set of European social Survey 2008. Another intention of this work was to deal with reflections identified dimensions and their occurrence in public administration and the various levels identified based on the concept of multilevel governance. Reflections on the individual dimensions of social exclusion and was performed at international,...

No description available.

Hög tillit till samhällets institutioner är viktigt för ett välfungerande samhälle, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi generellt sett hög tillit till samhällets institutioner, men den höga tilliten kan utsättas för en negativ spiral om det finns grupper i samhället med låg tillit. Hög tillit till polisen medför bland annat ett mer effektivt polisarbete. Tidigare forskning visar att människors tillit till polis i Sverige skiljer sig åt beroende på härkomst. Således verkar det vara så att tillitsnivån till polisen ser olika ut beroende på om du tillhör gruppen infödd svensk, invandrare eller andragenerationens invandrare. Syftet med denna studie är att studera vilka härkomstskillnader det finns i Sverige gällande tillit till polis samt vilka faktorer som kan förklara dessa skillnader. Denna studie är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial med 1497 respondenter från European Social Survey. Den bivariata analysen mellan härkomst och tillit till polisen visar att andragenerationens invandrare har lägre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar och invandrare har en högre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar. Baserat på tidigare forskning studerar vi olika faktorers påverkan på härkomstskillnader i tillit till polisen. Resultatet visar att faktorer som socioekonomi, trygghet i närområdet, synen på i vilken omfattning polisen diskriminerar, synen på polisens bemötande i allmänhet och social tillit inte kan förklara härkomstskillnaderna. Det var endast uppfattningen kring polisens arbetssätt som till en viss del kunde förklara skillnaderna i tillit till polisen mellan infödda svenskar och andragenerationens invandrare.

The diploma thesis deals with the topic of measuring society-wide values according to the theory and method designed by Shalom Schwartz. The concept of values and its place in sociology is introduced, the development of Schwartz' theory and method is outlined and its varieties presented. Using the Portrait Value Survey Method, which is based on the data from the European Social Survey, the values of the Czech society are measured. This is carried out by the means of correlation and regression analyses of ten basic values with chosen descriptive variables - age, gender, education and political orientation. The results of the study does not show any significant deviations from the anticipated outcome, the values are quite traditional especially in connection with the gender and age differentiation. The values of individuals change in time and are dependent on the above mentioned factors.

This paper provides evidence on (1) refugees' subjective well-being, (2) their access and barriers to health care utilization and (3) their perception of health care provision in Austria, one of the countries most heavily affected by the European "refugee crisis". It is based on primary data from the Refugee Health and Integration Survey (ReHIS), a cross-sectional survey of roughly five hundred Syrian, Iraqi and Afghan refugees. Results indicate that refugees' self-rated health falls below the resident population's, in particular for female and Afghan refugees. Whereas respondents state overall high satisfaction with the Austrian health system, two in ten male and four in ten female refugees report unmet health needs. Most frequently cited barriers include scheduling conflicts, long waiting lists, lack of knowledge about doctors, and language. Although treatment costs were not frequently considered as barriers, consultation of specialist medical services frequently associated with co-payment by patients, in particular dental care, are significantly less often consulted by refugees than by Austrians. Refugees reported comparably high utilization of hospital services, with daycare treatment more common than inpatient stays. We recommend to improve refugees' access to health care in Austria by a) improving the information flow about available treatment, in particular specialists, b) fostering dental health care for refugees, and c) addressing language barriers by providing (web-based) interpretation services.

The left-right concept is considered to facilitate communication and orientation in the political world. It has a long tradition in European politics due to its capacity to absorb different associations over time. However, this dynamic nature of the concept requires periodical reassessments in order to assure that a common conceptualisation endures. This dissertation focuses on reassign what individual left-right orientation means. Usually, this is measured by asking people to place themselves on a scale labelled ‘left’ and ‘right’ at its endpoints. The first empirical analysis of this dissertation shows that this measure is comparable across groups and countries. Thereafter, the relationship between an individual’s issue preference and left-right orientation is considered. The second empirical analysis shows that this relationship is conditioned by the importance people assign to the respective issues. The final analysis demonstrates that what explains left-right orientation is contingent on individual and contextual factors. This implies that in order to understand left-right orientation, it is not enough to identify what has an impact on a person’s position but also account for all those factors that predict variation between individuals. Given this complexity, my conclusion is that the left-right concept runs the risk of becoming too complicated to serve as an analytical tool to shed light on political attitudes and behaviour. / El concepte esquerra-dreta és considerat com un factor facilitador de la comunicació en el món polític. Té una llarga tradició’ en la política europea degut a la seva capacitat d’absorbir diferents associacions a través del temps. Tanmateix, aquesta natura dinàmica del concepte requereix revisions periòdiques per assegurar que persisteix una conceptualització comuna. La present tesi es centra en resignar el que significa l’orientació esquerra-dreta. Normalment, es mesura tot demanant als enquestats posicionar-se a ells mateixos en una escala que va de l’esquerra a la dreta. El primer anàlisi empíric de la present tesi mostra que aquesta mesura és comparable entre grups i països. Seguidament, es considera la relació entre les preferències temàtiques dels individus i llur orientació esquerra-dreta. El segon anàlisi empíric mostra que aquesta relació està condicionada per la importància que les persones assignen als temes respectius. L’anàlisi final demostra que el que explica l’orientació esquerra-dreta depèn de factors contextuals i individuals. Això implica que per entendre l’orientació esquerra-dreta no és suficient identificar què té un impacte en la posició d’una persona sinó també una explicació per a tots aquells factors que preveuen la variació entre individus. Donada aquesta complexitat, la meva conclusió és que el concepte esquerra-dreta corre el risc de convertir-se en massa complicat per a servir com a eina analítica per a l’estudi de les actituds i el comportament politics.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.

Undersökningens syfte är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan traditionella könsnormer samt inställningen till det egna landets familjepolitik, och landets totala fertilitetsnivå. Uppsatsen har en kvantitativ ansats med analyser baserade på data från European Social Survey samt Eurostat och undersöker 26 europeiska länder. Den teoretiska bakgrunden belyser hur mönstret i de totala fertilitetsnivåerna har förändrats till de nivåer som uppvisas i Europa idag. Vidare beskrivs hur könsrollsattityder och familjepolicys kan kopplas till födelsetal. Av den teoretiska bakgrunden framkommer vikten av att kunna kombinera barn med förvärvsarbete som en nyckelaspekt. Framförallt ses barnomsorg som något som minskar kvinnors alternativkostnader avsevärt vad gäller att kunna kombinera dessa två. För att göra resultatet överskådligt organiseras resultatet efter välfärdstypologier. Resultatet visar att det finns ett negativt samband mellan traditionella könsrollsattityder och totala fertilitetsnivåer. Detta innebär att det i länder där individer i högre grad anser att kvinnor bär huvudansvar för barn och familj och där män ses som huvudförsörjare, finns en lägre total fertilitetsnivå.  Vidare framkommer även ett positivt samband mellan att vara nöjd med familjerelaterade sociala förmåner samt befintlig barnomsorg och totala fertilitetsnivåer. Resultatet tyder således på att länder där individer är nöjda med befintliga sociala förmåner och där individer är nöjda med den tillgängliga barnomsorgen, har en högre total fertilitetsnivå.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig åt mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket här benämns passivt deltagande, och andra mer aktiva former såsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nätverk och tillit. Den teoretiska utgångspunkten är att tillgång till nätverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrågad om att delta i aktiviteter, medan tillgång till tillit tycks öka en individs benägenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bästa. Datamaterialet som används är den svenska delen av European Social Survey från 2002. Logistisk regressionsanalys visar att tillgång till formellt nätverk är förknippad med en högre sannolikhet för både aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgång till informellt nätverk inte är relaterat till politiskt deltagande. Vidare är hög tillit till rättsväsendet förenat med en mindre benägenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker är positivt relaterat till aktivt deltagande. För passivt deltagande är hög tillit till riksdagen förknippad med en större sannolikhet till deltagande. Som uppslag till fortsatt forskning diskuteras bland annat varför nätverk tycks påverka deltagande, och hur tillit kan verka i relation till nätverk. Även vikten av att separera olika delar av det sociala kapitalet och studera vilken effekt var och en av dessa har förs fram.