中国における都市部と農村部異なる制度的・社会経済的背景により、独特な環境意識を生まれていると考えられる。本研究は、現地調査によりデータを収集し、統計分析を駆使したことにより、都市部と農村部における環境意識の特有の構造と形成メカニズムを解明することを目的とする。先行研究の成果を踏まえ、都市部と農村部の社会構造を考慮し、環境意識に関する総合的な理論モデルを提案し、環境意識の三つのディメンションに分けて展開する。理論的に検討することと実証的なデータの分析結果を基に、環境意識形成の内在因子と外部影響要因を明らかにした。 / Long-time institutional and socioeconomic segmentations make rural China become a distinctive society from the urban China. The remarkable rural and urban division in China supplies us a good context to explore the formation and diverse social facets of environmental consciousness. This study aims to clarify the specific structure and formation mechanism of environmental consciousness under the different social backgrounds of rural and urban China based on the statistical results derived from survey data. Three dimensions of environmental consciousness and an integrated theoretical framework which involves both social structural and social psychological variables are proposed. Based on the proposed theoretical framework and examined data analyses, the inner causes and externally influencing factors of environmental consciousness were clarified. / 博士(文化情報学) / Doctor of Culture and Information Science / 同志社大学 / Doshisha University

No description available.

I en värld präglad av eskalerande miljöutmaningar, såsom klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald, är det av väsentlig betydelse att förstå kopplingen mellan upplevd politisk delaktighet och individens ansvar för miljön. Trots dessa påtagliga utmaningar finns det en brist på svensk kvantitativ forskning på temat. Forskningsområdet har tidigare undersökts kvalitativt eller genom kvantitativ metod med fokus på länder i Europa eller i världen i stort. Studien bidrar till att fylla en kunskapslucka genom att kvantitativ undersöka ett representativt urval av svenska individer, för att avgöra om upplevd politisk delaktighet har en effekt på individens ansvarskänsla för miljön på individnivå i en svensk kontext. Datamaterialet som används i studien är ESS omgång 8 från år 2016 där det angivna året hade kärnämnen som välfärdsattityder, klimatförändringar och energiförbrukning. För att få en djupare förståelse för fenomenet kontrollerades även effekten av kön, oro för klimatet, ålder, antal utbildningsår samt politisk tillhörighet på svenskars ansvarskänsla för miljön. Studien resulterade i ett positivt samband mellan upplevd delaktighet och ansvarskänsla för miljön, oro för klimatet uppvisade en positiv effekt på ansvarskänslan för miljön, och kvinnor kände ett högre ansvar för miljön jämfört med män. Teorin deliberativ demokrati indikerar vikten av att inkludera medborgarna i politiska processer för att främja ett ökat miljöengagemang på individnivå och Foucaults begrepp biomakt är ett användbart verktyg för att förstå internaliserade beteenden som staten diskret formar.

Politiskt förtroende är fundamentalt för att upprätthålla en fungerande demokrati, därför är det också viktigt att förstå hur politiskt förtroende hålls levande. Denna studie syftar till att undersöka hur politiskt förtroende och social tillit förhåller sig till varandra i Sverige och hur de genomsnittliga nivåerna av dessa förändrades under coronapandemin. Studien utgår från en konceptuell definition av begreppet politiskt förtroende som innefattar både förtroende för politiska institutioner och politiska aktörer. Social tillit definieras och analyseras utifrån Robert D. Putnams teori om socialt kapital.För att närmare undersöka hur sambandet mellan social tillit och politiskt förtroende ser ut i en svensk kontext används en regressionsanalys som också tar hänsyn till relevanta sociodemografiska och politiska variabler, däribland svenskars uppfattning om hanteringen av coronapandemin. För att söka förstå hur de genomsnittliga nivåerna av politiskt förtroende och social tillit har förändrats under coronapandemin i Sverige genomförs tidsserieanalyser som jämför data insamlad under pandemin med data som samlats in innan pandemin.Studien visar att det finns ett positivt samband mellan social tillit och politiskt förtroende i Sverige, kontrollerat för relevanta sociodemografiska och politiska variabler. Studien visar också att människors uppfattning om hur pandemin hanterats har betydelse förpolitiskt förtroende och även påverkar sambandet mellan social tillit och politiskt förtroende. Tidsserieanalyserna visar att de genomsnittliga nivåerna av politiskt förtroende och social tillit har sjunkit under coronapandemin, jämfört med tiden förepandemin.För studiens regressionsanalys används data från European Social Survey omgång 10 som samlades in mellan 10 december 2021 och 17 januari 2022. I analysen ingår 2014 respondenter från åldern 15 och uppåt, bosatta i Sverige. För studiens tidsserieanalyser används även data från tidigare omgångar av European Social Survey.

Previous studies about the welfare state and fear of crime have suggested that a generous welfare state safeguard against fear of crime and that this is especially true for victims of crime. This study delves further into these ideas but assesses the role of welfare attitudes and victimisation on fear of crime. The aim is to investigate whether welfare attitudes, including support for government responsibility toward welfare services and income redistribution, are associated with fear of crime across Europe. Additionally, it aims to investigate whether there are differences in fear of crime between victims and non-victims at different levels of support for the welfare state. A multilevel ordered logistic model is used to assess this, with ESS data on the individual level and data from different official sources on the country level. The study found no or only slight evidence of a correlation between welfare attitudes and fear of crime. Support for welfare services was not associated with fear of crime. However, support for income redistribution increases fear of crime slightly. In terms of victimisation, prior victimisation increased the probability of fear of crime, which was consistent in the level of support for welfare services but differed in the level of support for income redistribution. Among victims, there was a higher probability of fear of crime at higher levels of support for income redistribution, and a lower probability of fear of crime at lower levels of support.

The research on natives’ attitudes regarding immigration has increased during the past decades. The overall findings question the common theory of labor market competition and that native attitudes are affected by personal economic considerations. In the same time an increased concern in the political debate has become immigration. In many countries, there is a growth and progress of political parties with a far-right orientation that disapproves and attempts to prevent immigration. We examine data on attitudes towards immigration from eight rounds of the European social survey (ESS) which covers the years between 2002-2016. We study if the attitudes in Europe towards immigration from poor non-member countries of the European Union have changed during the 21th century and examine if the massive acceleration of refugee applications during the refugee crisis in 2015 has had an impact on the attitudes towards immigration. We estimate different models to examine how different factors are associated with individuals' attitudes towards immigration. Furthermore, we test if the labor market competition model holds for the seventh round of ESS due to limitation in data. We find that natives’ attitudes have not become worse in Europe, and that the refugee crisis in 2015 has not made the attitudes worse. We find that the factors that are associated with individual attitudes towards immigration are to a large degree connected with cultural values and beliefs, and that individuals with more years of schooling are more likely to favor immigration regardless of where the immigrants come from. These findings are consistent with the growing body of empirical findings that considers that cultural values and believes are the main drivers of attitudes towards immigration, and that actual effects of immigration on income and employment are quite small. These findings put the labor market competition premise in forming immigration attitudes into question.

Detta är en tvärkulturell, kvantitativ studie som undersöker sambandet mellan utbildning och ensamhet. Tidigare forskning i ämnet har varierande resultat samtidigt som fokus ofta legat på konsekvenser av ensamhet istället för vad som orsakar ensamhet. Trots det utgår denna studie från att den alienerande skolmiljön, som bidrar till ensamhetskänslor, samt humankapitalteorin, som ger en förståelse vad som kan uppmuntra till fortsatta studier, innebär att en lägre utbildningsnivå associerar med ensamhetskänslor. Datamaterialet som används för att testa hypotesen kommer från European Social Survey runda 7 vilket innebär att 21 länder inkluderas med mellan 1 400–3 000 respondenter per nation. Denna studie använder samma binära definition av ensamhetsvariabeln som Brülde och Fors (2015). Med hjälp av linjära sannolikhetsmodeller testas sedan hypotesen, analyserna inkluderar över 35 000 respondenter. Resultatet innebär att det finns empiriskt stöd för hypotesen och därmed antas en individs utbildningsnivå inverkar på hens ensamhetskänslor. Det kan tyckas märkligt att personer som spenderar mer tid i den alienerande skolmiljön är mindre ensamma än de med lägre utbildningsnivå. Teorierna ger dock flera möjliga förklaringar till detta, dels att individer som är känsliga för den alienerande miljön väljer att inte fortsätta studier på högre nivå, vilket ger dem sämre förutsättningar på arbetsmarknaden samtidigt som förvärvsarbetet också kan leda till alienering och därmed riskeras ensamhetskänslorna intensifieras. Medan för andra individer ger det ökande humankapitalet, som utbildningen innebär, incitament för att bortse från den alienerande miljön och därmed motverkas alienationens negativa konsekvenser. Därutöver går det att argumentera för att den högre utbildningen fostrar en slags social individualism som studenterna har nytta av senare i livet.

No description available.

Affiliates of the United States settlement house movement provided a historical precedent for engaged, community-centered museum practice. Their innovations upon the social survey, a key sociological data collection and data visualization tool, as well as their efforts to interpret results via innovative, culturally democratic exhibition techniques, had a contemporary impact on both museum practice and the history of social work. This impact resonates in the socially-responsive work of community museums of the recent past. The ethics of settlement methodology- including flexibility, experimentalism, empathetic practice, local community focus, and social justice activism- foreshadow the precepts and practices of what is now known as public history. / History

No description available.