Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om risk inom mödrahälsovården. Den behandlar hur barnmorskor och deras patienter uppfattar risk i samband med och runt en graviditet och hur de hanterar denna. En av metoderna för att hantera risk är fosterdiagnostik, vilket syftar till att finna riskgraviditeter. Fokus har främst varit på barnmorskor med frågeställningar kring hur de informerar om risk och fosterdiagnostik, hur de ger råd och hur de uppfattar den inverkan detta har på deras patienter och hur dessa reagerar. / The purpose of this thesis is to explore perceptions of risk within the maternal health care. It deals with how midwives and their patients understand risks associated with and around a pregnancy and how they handle it. One of the methods to manage risk is to use prenatal diagnosis, which aim is to identify risk pregnancies. The focus has been primarily on midwives regarding how they transfer their knowledge about risk and prenatal diagnosis to their patients, how they give advice and how they perceive the impact it has on their patients and their reactions.

<p>This study is based on a field study carried out in Thailand during November and December 2009. The material is based on in-depth interviews with nine women that live in the northern parts of Thailand. Seven of them belong to the Karen minority group. The purpose of the study has been to highlight the different perspectives that exist in the city, and in the rural region, in the question of education and employment, equality in the household, and participation in society within the political area. The theoretical perspective has been preceded from a democratic perspective at an individual level.</p><p>The results show that education is relevant in how women see themselves, and also gender equality in the household can be connected to influence in social life outside the household. This also shows that traditional norms play an important role. Especially in the case that the woman traditionally in Thailand has been responsible for the household, while the husband in the family has had responsibility for political decisions in society. Education can be seen to provide better conditions in life for women; an opportunity for more jobs, as well as an opportunity for an income. One difference is that for some rural women, educational aims are to learn to read and write Thai, while all the women in the city point out that a degree from the university is important.</p><p>The comparison for women's responsibilities in the household and child-rearing shows that the rural women I interviewed in general are taking a greater responsibility in the household since the husbands are working a lot. The women in the city split the household chores more often between husband and wife. The Karen women I interviewed have highlighted the importance of the family, and then also their relatives. In the past, minority groups have been more vulnerable in the country, which could play a part in that family and relatives still are an additional safety net.</p><p>In the area of participation in society outside the household, women in the rural area strongly believe that participation on a political level is an issue for men. And despite higher degree of education the women don’t have an increasing interest in participating. The women in the rural area though live close to the political authorities, which means that the majority of the women there have spoken directly to the leaders and thus can influence. Here, the level of education does not matter.  </p><p>The women in the city have not talked directly to the leaders to the same extent. Meanwhile, one of the women in the city has engaged herself politically. She thinks she could get respect, both as a woman and as Karen. She also sees that the possibilities for women to participate are growing in the cities, where the level of education generally is higher. Though, the other interviewees in the city would not want to be politically active. The only interest for them is to read about the situation and to vote. The women also speak about the leader as corrupt and selfish, which leads to low confidence in politicians.  </p><p>Finally, the study shows that traditional norms are still strong in the country, despite education and more equality in the household. Especially that woman should be responsible for the household, while the husband involve in social issues. This is shown particularly in the rural areas. In the city however, this is not highlighted in the same way. The women there have freed themselves more from the traditional norms. And two of the women with a higher degree, can run a household on only one salary. Several of my interviewees have also been moving between urban and rural areas. This makes transition between urban and rural areas not as strong as it were earlier, now it’d more gradual. At the same time the women have an everyday life in the specific social context, which result in that traditional norms are still stronger in the rural areas.</p> / <p>Denna studie baseras på en fältstudie som utförts i Thailand under november och december år 2009. Materialet utgår från djupintervjuer med nio kvinnor som lever i de norra delarna av Thailand. Sju av dessa kommer från minoritetsfolket Karen. Syftet med studien har varit att synliggöra de olika perspektiv som finns, i stad, respektive på landsbygd, i områdena utbildning och arbete, jämställdhet i hushållet, samt deltagande i samhällslivet inom den politiska sfären. Det teoretiska perspektivet har utgått från ett demokratiskt perspektiv på en individnivå.</p><p>Resultaten visar att utbildning har betydelse för hur kvinnorna ser på sig själva, och även jämställdhet i hemmet kan kopplas till inflytande i samhällslivet. Här visar också att traditionella normer spelar en viktig roll. Speciellt i fråga om att kvinnan traditionellt i Thailand har haft ansvaret för hushållet, medan mannen i familjen har haft ansvaret för politiska beslut i samhället. Utbildning ses också som möjligheten till bättre förutsättningar i livet för kvinnorna, en möjlighet till fler jobb, samt en möjlighet till inkomst. En skillnad är dock att hos flera kvinnor på landsbygden syftar utbildning till att lära sig att kunna skriva och läsa Thai, medan alla kvinnor i staden framhåller att en utbildning med universitetsexamen är viktigt.</p><p>I jämförelsen för kvinnornas ansvar i hushållet samt barnuppfostran, visar de intervjuade kvinnorna på landsbygden generellt att kvinnorna tar störst ansvar i hemmet då männen arbetar mycket. I staden är en uppdelning mellan hushållssysslorna större. Samtidigt kan två av kvinnorna i staden klara sig själva på en egen inkomst. De Karen-kvinnor jag intervjuat har lyft fram familjens betydelse, och då också sina släktingar. Tidigare har minoritetsgrupperna varit mer utsatta i landet, vilket kan spela in i att familj och släkt blir ett extra skyddsnät.</p><p>Gällande deltagande i samhället utanför hushållet, menar kvinnorna på landsbygden starkare att detta är en fråga för männen. Trots utbildning för kvinnorna ökar inte intresset för att delta nämnvärt. En av kvinnorna känner dock inflytande med hjälp av sin utbildning.  Dock lever kvinnorna närmare de politiska makthavarna på landsbygden, vilket gör att majoriteten av kvinnorna där direkt talat med ledarna och på det sättet har inflytande. Här har inte utbildningsnivån spelat roll.</p><p>Kvinnorna i staden har dock inte i samma utsträckning talat direkt med ledarna. Samtidigt har en av kvinnorna i staden själv engagerat sig politiskt. Hon kände där att hon kunde få respekt, både som kvinna och Karen. Hon ser också att möjligheterna för kvinnor att delta ökar i städerna där utbildningsnivån generellt också är högre. Allmänt är informanterna annars intresserade av situationen och går och röstar. Majoriteten har dock inget intresse av att själva delta. Kvinnorna talar också om ledarna som korrumperade och själviska, vilket leder till ett lågt förtroende för politikerna.</p><p>Slutligen visar studien att traditionella normer fortfarande lever starkt i landet, trots utbildning och mer jämställdhet i hushållet. Där kvinnan ska ansvara för hushållet medan mannen engagerar sig i samhällsfrågor. Detta visas framförallt på landsbygden. I staden är dock inte detta lika tydligt och där har kvinnorna frigjort sig mer från traditionella normer. Flera av mina informanter rör sig också över stora områden och mellan stad och landsbygd. Det gör att övergångarna mellan stad och landsbygd inte blir så starka som de tidigare varit, de blir mer gradvisa. Samtidigt visar informanterna att vardagslivet i det specifika sammanhanget påverkar den sociala kontexten, vilket gör att traditionella normer fortfarande lever starkare på landsbygden.</p>

Personas are fictitious characters that represent the needs of the intended users, and scenarios complementing the personas describe how their needs can be met. The present doctoral thesis considers the usage of personas and scenarios and how they are used in system development projects. The study is motivated by the relative lack of empirical data on the persona method in actual use. The study was carried out in the context of a large international research project called Nepomuk and involved two conceptually dif­ferent field studies. On the one hand, field studies in user settings were conducted, which aimed at creating personas and scenarios, and for which a user-centered design approach was applied using partici­pant observation, contextual interviews, video brainstorming and proto­typing. On the other hand, a field study in the setting of the Nepomuk project itself was conducted, which aimed at observing how the per­sonas and scenarios were received and used in the project work. The work conducted in the project setting was a multi-sited ethnographic field study, which was documented through ethnographic writing. The project setting field study showed that the persona method was difficult to put into consistent use, and the support of persona advocates guiding usage would have been helpful. The method was used without much effort to communicate about the needs and desires of the intended users, but was less successful in compelling project members to use personas and scenarios during various design activities. The field study also revealed alternative usages of the method that can be supported and utilized. The contributions of the thesis include an account of the effect the storytelling aspect has on the creation as well as usage of personas and scenarios. Also, the essential elements of constructing personas and scenarios are discussed as well as the prerequisites for making personas and scenarios support the design process in system development projects. Lastly, the thesis describes how personas and scenarios can support the communication of user needs and desires to project members and stakeholders as well as support design activities in system development projects. / QC20100629

Detta är en kvalitativ studie vars huvudfokus belyser hur två etniska folkgrupper, ”assyrier/syrianer” samt bosniaker förhåller sig till sin etniska identitet utanför ursprungslandet och hur dem ser på att leva i diasporiska grupper. Studien behandlar även betydelsen av transnationella nätverk och förbindelser över nationsgränser. Diasporiska grupper har kommit att utveckla transnationella nätverk som överskrider nations gränser och människor liv påverkas dagligen direkt samt indirekt av att leva mellan två identiteter. Det finns människor i samhället som drar nytta av denna kulturella rikedom som finns inom etniska och kulturella föreningar men det finns även dem som ser begräsningar inom samhället genom att ha två identiteter. / This is a qualitative study whose primary focus illustrates how the two ethnic groups, assyrians/Syriac and the bosniaks relate to their etnich identity outside their country of origin, and how they look at living in diaspora communities. The study also addresses the importance of transnational networks and connections across national borders. Diasporic groups have come to develop transnational connections that excess nation´ borders and human lives are affected daily direct and indirect of living between two identities. There are people in society who benefit from this cultural richness that exists within ethnic and cultural associations, but there are also those who see the limitations of the society having two identities.

This study is based on a field study carried out in Thailand during November and December 2009. The material is based on in-depth interviews with nine women that live in the northern parts of Thailand. Seven of them belong to the Karen minority group. The purpose of the study has been to highlight the different perspectives that exist in the city, and in the rural region, in the question of education and employment, equality in the household, and participation in society within the political area. The theoretical perspective has been preceded from a democratic perspective at an individual level. The results show that education is relevant in how women see themselves, and also gender equality in the household can be connected to influence in social life outside the household. This also shows that traditional norms play an important role. Especially in the case that the woman traditionally in Thailand has been responsible for the household, while the husband in the family has had responsibility for political decisions in society. Education can be seen to provide better conditions in life for women; an opportunity for more jobs, as well as an opportunity for an income. One difference is that for some rural women, educational aims are to learn to read and write Thai, while all the women in the city point out that a degree from the university is important. The comparison for women's responsibilities in the household and child-rearing shows that the rural women I interviewed in general are taking a greater responsibility in the household since the husbands are working a lot. The women in the city split the household chores more often between husband and wife. The Karen women I interviewed have highlighted the importance of the family, and then also their relatives. In the past, minority groups have been more vulnerable in the country, which could play a part in that family and relatives still are an additional safety net. In the area of participation in society outside the household, women in the rural area strongly believe that participation on a political level is an issue for men. And despite higher degree of education the women don’t have an increasing interest in participating. The women in the rural area though live close to the political authorities, which means that the majority of the women there have spoken directly to the leaders and thus can influence. Here, the level of education does not matter.   The women in the city have not talked directly to the leaders to the same extent. Meanwhile, one of the women in the city has engaged herself politically. She thinks she could get respect, both as a woman and as Karen. She also sees that the possibilities for women to participate are growing in the cities, where the level of education generally is higher. Though, the other interviewees in the city would not want to be politically active. The only interest for them is to read about the situation and to vote. The women also speak about the leader as corrupt and selfish, which leads to low confidence in politicians.   Finally, the study shows that traditional norms are still strong in the country, despite education and more equality in the household. Especially that woman should be responsible for the household, while the husband involve in social issues. This is shown particularly in the rural areas. In the city however, this is not highlighted in the same way. The women there have freed themselves more from the traditional norms. And two of the women with a higher degree, can run a household on only one salary. Several of my interviewees have also been moving between urban and rural areas. This makes transition between urban and rural areas not as strong as it were earlier, now it’d more gradual. At the same time the women have an everyday life in the specific social context, which result in that traditional norms are still stronger in the rural areas. / Denna studie baseras på en fältstudie som utförts i Thailand under november och december år 2009. Materialet utgår från djupintervjuer med nio kvinnor som lever i de norra delarna av Thailand. Sju av dessa kommer från minoritetsfolket Karen. Syftet med studien har varit att synliggöra de olika perspektiv som finns, i stad, respektive på landsbygd, i områdena utbildning och arbete, jämställdhet i hushållet, samt deltagande i samhällslivet inom den politiska sfären. Det teoretiska perspektivet har utgått från ett demokratiskt perspektiv på en individnivå. Resultaten visar att utbildning har betydelse för hur kvinnorna ser på sig själva, och även jämställdhet i hemmet kan kopplas till inflytande i samhällslivet. Här visar också att traditionella normer spelar en viktig roll. Speciellt i fråga om att kvinnan traditionellt i Thailand har haft ansvaret för hushållet, medan mannen i familjen har haft ansvaret för politiska beslut i samhället. Utbildning ses också som möjligheten till bättre förutsättningar i livet för kvinnorna, en möjlighet till fler jobb, samt en möjlighet till inkomst. En skillnad är dock att hos flera kvinnor på landsbygden syftar utbildning till att lära sig att kunna skriva och läsa Thai, medan alla kvinnor i staden framhåller att en utbildning med universitetsexamen är viktigt. I jämförelsen för kvinnornas ansvar i hushållet samt barnuppfostran, visar de intervjuade kvinnorna på landsbygden generellt att kvinnorna tar störst ansvar i hemmet då männen arbetar mycket. I staden är en uppdelning mellan hushållssysslorna större. Samtidigt kan två av kvinnorna i staden klara sig själva på en egen inkomst. De Karen-kvinnor jag intervjuat har lyft fram familjens betydelse, och då också sina släktingar. Tidigare har minoritetsgrupperna varit mer utsatta i landet, vilket kan spela in i att familj och släkt blir ett extra skyddsnät. Gällande deltagande i samhället utanför hushållet, menar kvinnorna på landsbygden starkare att detta är en fråga för männen. Trots utbildning för kvinnorna ökar inte intresset för att delta nämnvärt. En av kvinnorna känner dock inflytande med hjälp av sin utbildning.  Dock lever kvinnorna närmare de politiska makthavarna på landsbygden, vilket gör att majoriteten av kvinnorna där direkt talat med ledarna och på det sättet har inflytande. Här har inte utbildningsnivån spelat roll. Kvinnorna i staden har dock inte i samma utsträckning talat direkt med ledarna. Samtidigt har en av kvinnorna i staden själv engagerat sig politiskt. Hon kände där att hon kunde få respekt, både som kvinna och Karen. Hon ser också att möjligheterna för kvinnor att delta ökar i städerna där utbildningsnivån generellt också är högre. Allmänt är informanterna annars intresserade av situationen och går och röstar. Majoriteten har dock inget intresse av att själva delta. Kvinnorna talar också om ledarna som korrumperade och själviska, vilket leder till ett lågt förtroende för politikerna. Slutligen visar studien att traditionella normer fortfarande lever starkt i landet, trots utbildning och mer jämställdhet i hushållet. Där kvinnan ska ansvara för hushållet medan mannen engagerar sig i samhällsfrågor. Detta visas framförallt på landsbygden. I staden är dock inte detta lika tydligt och där har kvinnorna frigjort sig mer från traditionella normer. Flera av mina informanter rör sig också över stora områden och mellan stad och landsbygd. Det gör att övergångarna mellan stad och landsbygd inte blir så starka som de tidigare varit, de blir mer gradvisa. Samtidigt visar informanterna att vardagslivet i det specifika sammanhanget påverkar den sociala kontexten, vilket gör att traditionella normer fortfarande lever starkare på landsbygden.

Denna forskning genomfördes under åren 2000–2004. Forskningssammanhanget är både Lesbiska studier och IMER forskning. I avhandlingen studeras livserfarenheter som 21 lesbiska informanter från 15 olika länder, alla invandrare i Sverige, berättar om. Utgångspunkten för forskningen är sexualitet och migration. De övergripande forskningsfrågorna är: Genom vilka processer blir kvinnor medvetna om sin sexuella dragning till kvinnor? Hur ”lär” de sig att leva lesbiskt, samt inom vilket socialt sammanhang sker dessa processer? Forskningsfrågorna belyses genom de livserfarenheter som de 21 lesbiska informanterna berättar om. Analysen görs genom fokusering på det samband och den växelverkan som fi nns mellan lesbiskhet och migration i datamaterialet. Studien är etnografi sk och kvalitativ. Den narrativa metoden används för inhämtning av det empiriska materialet, vilket består av utskrivna intervjuer och anteckningar från deltagande observation. Analysen görs med hjälp av teorier om sociala relationer, heteronormativitet, stigmatisering, aktörskap och migration. Studien visar att informanternas erfarenheter av stigmatisering och marginalisering liknar varandra oavsett i vilket samhälle de växt upp. Marginaliseringen av lesbiska kvinnor hänger till stor del samman med en samhällsstruktur som förtrycker kvinnlig sexualitet. Det är genom komma-ut-processen som den lesbiska kvinnan ”lär” sig att ”vara” lesbisk. Stigmatisering är det sociala sammanhang i vilket den lesbiska kvinnan blir medveten om sin sexuella orientering. Genom sitt aktörskap ändrar den lesbiska kvinnan sin sociala position i marginalen och växer som ett självständigt och stolt lesbiskt subjekt. Detta leder henne till att söka sig till andra homosexuella (kvinnor och män). Känslan av grupptillhörighet baserad på likartade livserfarenheter, som har sin grund i samhällets attityd till deras lesbiskhet är centralt för informanternas liv och avgörande för bygget av ett lesbiskt samhälle, oavsett etnisk och nationell bakgrund. Det lesbiska samhället (och gaysamhället) är internationellt. / This research was carried out during the years 200-2004. The theoretical basis of the thesis is found within the fields of Lesbian Studies and IMER-studies (studies of International Migration and Ethnic Relations). In the thesis the life experiences of 21 informants, originating from 15 different countries are studied. The 21 informants are all immigrant women living in Sweden. The point of departure of the research is that of sexuality and migration. The main questions of the research are: through which processes do women obtain consciousness about their lesbian orientation, how do they “learn “to “be” lesbians and within which social context do these processes take place? Answers to these questions are given through an analysis of the life experiences of the 21 informants. The analysis is focuses on the connection and the interaction between lesbianism and migration. The study is ethnographic and qualitative. The narrative method is applied to obtain the empirical material containing transcribed interviews and notes from participant observation. Theories of social relationship, heteronormativity, stigmatization, agency, and migration are applied. The study shows that the informants’ experience of stigmatization and marginalization are very similar irrespective of which society they grew up in. Marginalization of lesbian women is very much a consequence of social structure, which oppresses female sexuality. It is through the coming out process that lesbian women “learn” to “be” lesbian. Stigmatization is the social context in which the lesbian women becomes aware of her sexual orientation and grows into conscious lesbian. It is through conscious action (agency) that she alters her social position in the margin and becomes an independent and proud lesbian subject. In the course of this process she seeks contact with other homosexuals (women and men) and she develops a sense of belonging to a group of people who share similar life experiences of stigmatization on the grounds of their homosexuality. This feeling is crucial for the establishment of a lesbian community, irrespective of ethnic and national background. The lesbian community (and gay community as a whole) is international.

Fornskandinavisk religion har historiskt sett i hög utsträckning tolkats inom en patriarkal diskurs. I min uppsats bereder jag plats för röster hos människor för vilka fornskandinavisk religion är personligt betydelsefull, men som tolkar och använder sig av den på ett subversivt sätt. Undersökningen bygger på organiserade samtal förda mellan mig och ett antal samtalsdeltagare. För att utljämna maktbalansen mellan forskare och studieobjekt har jag valt att rikta forskarblickan mot ett fält jag själv tillhör, och i studien betraktar jag därför mig själv inte bara som samtalsledare, utan även samtalsdeltagare, och gör mina egna erfarnheter till föremål för analys genom introspektiv metod.        Mitt forskningsperspektiv är queerteoretiskt, och i fokus i studien står de sätt på vilka bilder, berättelser och föreställningar om fornskandinavisk religion används som en del i skapandet av normöverskridande genusidentiteter. I undersökningen framkommer det att samtalsdeltagarna tolkar den fornskandinaviska religionen som präglad av mångfald och jämlikhet, i kontrast till en monoteistisk, dualistisk världsbild. Det queera, gränsöverskridande och kaotiska uppfattas ha en betydelsefull plats i religionen, och man betraktar detta som en källa till kreativitet och kraft. Sejden förknippas särskilt med genusöverskridande, vilket kopplas till att gränsöverskridande av olika slag ses som en källa till kraft och kunskap inom shamanska kulturer världen över. Sejden framstår även som betydelsefull i skapandet av normöverskridande genusidentiteter genom att rollen som völva särskilt försätter kvinnligt kroppsmarkerade individer i en maktposition. Normen för hur en ”kvinna” ska vara utmanas ytterligare genom de bilder av självständiga, mäktiga och ambivalenta gudinnor som framträder i samtalsdeltagarnas tolkningar.