Studien handlar om att utveckla en förståelse för ”Lagen om valfrihet” ur biståndshandläggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare där samtliga har serviceinsatser från olika utförare. Utförarna är de företag som har en verksamhet inom hemtjänst för äldre. De äldre väljer utifrån beslut från biståndshandläggaren vilket företag de vill använda sig av. Resultaten i studien redovisade vi efter teman. Vi använde oss av Habermas teori om kommunikativt handlande samt av rollteorin som bidragit till en ökad förståelse kring lagens betydelse för biståndshandläggarna respektive brukarna. Resultatet visar att biståndshandläggarna ger den information som brukaren behöver för att kunna göra ett lämpligt val efter de behov som brukaren har. Biståndshandläggaren förhåller sig neutralt och påverkar inte brukaren i sitt val. Från brukarnas synvinkel visade det sig att de såg lagen som något positivt men att det inte var alla som tagit sig an lagen av olika anledningar. Nyckelord: Biståndshandläggare, brukare, valfrihet, lagstiftning, kvalitativ metod.

Idag talas det mycket om den sociala dokumentationens och IT:s betydelse inom omsorgen. Kontentan av denna debatt är dels att den sociala dokumentationen är nödvändig och dels att IT är ett bra hjälpmedel. I den tidigare forskning som belyser detta område är personalen positivt inställd till både dokumentationen och användandet av IT. När det gäller den sociala dokumentationen så är den lagstadgad, tillsynsmyndigheten är i detta fall Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ofta kommit med kritik över hur denna dokumentation sköts. Detta väckte vårt intresse för hur personalen upplever den sociala dokumentationen och IT som arbetsredskap. Syftet med vår undersökning är därför att belysa personalens upplevelse av den sociala dokumentationens funktion i det dagliga arbetet och vilken roll IT-arbetsredskapet har i sammanhanget. För att belysa detta syfte har vi valt en kvalitativ metod som utgår ifrån intervjuer. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har varit grundad teori. Resultatet visar på en rad olika faktorer som har betydelse för personalens upplevelse av vikten att genomföra den sociala dokumentationen och att använda sig av IT-arbetsredskapet. För att ytterligare utröna faktorernas betydelse har dessa även kopplats till en motivationsteori och en motivationsmodell.

Denna studie belyser vad ett delat ledarskap kan innebära för vård och omsorgsverksamheten i Nyköpings kommun. Tanken med uppsatsen är att få fram mer kunskap om begreppet delat ledarskap och om Nyköpings kommuns chefer är positivt eller negativt inställda till att dela ledarskap. Frågeställningarna är: Vilken syn har divisionschef/områdeschefer och enhetschefer på delat ledarskap? Vad lägger divisionschef/områdeschefer och enhetschefer in i begreppet delat ledarskap? Vad anser divisionschef/områdeschefer att enhetschefer ska kunna dela på och vad anser enhetscheferna själva? Undersökningen bygger på en kvantitativ och en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats. I undersökningen ingår en enkät- och intervjuundersökning för att få ett bredare och djupare resultat.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande. Särskoleungdomarnas tankar om självbestämmande visar på ett stort intresse för möjligheten att kunna påverka sin nuvarande och framtida livssituation. De fritidsaktiviteter som intervjupersonerna har i dag är många och av varierande slag, men oftast anpassade för denna målgrupp. Ett eget boende i framtiden är något som våra intervjupersoner ser fram emot, men önskan av boendealternativ verkar i stor utsträckning vara påverkad av föräldrarnas åsikter. Vad det gäller önskan om kommande arbete och sysselsättning är drömmarna mycket varierande. Yrkesvalet är ofta inspirerat av det arbete som ungdomarna provat på under sin praktik i gymnasiesärskolan, eller av föräldrarnas yrke.

Denna C-uppsats i social omsorg är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på teorierna om ledarskap, ledarstilar och förändringar i organisationer inom social omsorgsverksamhet. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet och att öka förståelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar är att chefer/ledare inom social omsorgsverksamhet ständigt möter nya förändringar. Detta beror dels på samhällsutvecklingen och synen på funktionshindrade, dels på att chefer inom social omsorgsverksamhet stöter på nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebär detta att han eller hon måste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i.

Syftet med denna C-uppsats är att söka förståelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin i Eskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data har samlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer med personal som är verksam inom socialpsykiatrin. Intervjuerna är halvstrukturerade till sin karaktär, då de dels är fördefinierade av oss författare men också tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berätta om sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie använt oss av symbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstå och fördjupa oss i det material som fokusgruppsintervjuerna resulterat i. Symbolisk interaktionism betonar människan som en social varelse, som ständigt befinner sig i interaktion med andra, och att detta påverkar hur vi ser på vår vardag och formar och omformar den men också hur vi ser på oss själva. En människa agerar utifrån vad en annan människa gör och genom detta påverkar vi varandra hela tiden. Tidigare forskning pekar på att bemötandet och interaktionen till stor del styrs av våra attityder och de kunskaper vi har kring ett visst ämne. Vilken grundsyn vi har på människan påverkar också till en viss grad, bemötandet och interaktionen. I vår studie framkommer att personalgruppen och dennes värdegrund och kultur i stor utsträckning påverkar bemötandet. Det framkommer också att bemötande och interaktion är ett professionellt förhållningssätt i arbetsgruppen och att dessa begrepp är centrala verktyg i arbetet med psykisk funktionshindrade.

Syftet med undersökningen är att beskriva och öka insikten om enhetschefernas dubbla roll och deras arbetssituation då det gäller tillämpningen av arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen och hur de hanterar denna dubbla roll. De forskningsfrågor som vi har sökt svar till är: • Vad styr och vad består enhetschefernas arbete av? • Hur ser enhetscheferna på sin dubbla roll gentemot arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen? • Hur hanterar enhetscheferna motsättningar mellan arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen? Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex enhetschefer inom äldreomsorgen har intervjuats. Analysen har skett genom kodning som gav de kategorier och teman som resultatet redovisas under. Resultatet visar på att socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen styr enhetschefernas arbete och att lagarna genomsyrar hela verksamheten då de används som ett medel och redskap för att nå en lösning på motsättningar. Hanteringen av socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses av enhetscheferna och organisationen som en självklar del i arbetet och de upplever överlag inte hanteringen som ett problem. De svårigheter som uppkommer är i den gråzon som finns mellan olika lagar och dessa svårigheter har de ansvaret för att lösa. Resultatet visar tydligt på att enhetscheferna är fokuserade på HUR de ska genomföra uppdraget och lösa svårigheterna och inte på VAD de ska göra. Motsättningar löses genom ett samarbete mellan berörda parter och det är enhetscheferna som har den samordnande rollen. Socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses som två jämbördiga lagar men socialtjänstlagen prioriteras i tillämpningen eftersom brukaren måste få sina behov tillgodosedda. / The purpose of this research is to describe and gain a deeper insight in the dual role of the unit managers and their practical work situations in terms of applying and managing the work environment act as well as the social services act and possible oppositions between the two. The following research questions have been formulated for the subject: • Which are the tasks and responsibilities of the unit managers and which factors determine these? • What is the opinion of the unit managers, in terms of their dual role, towards the work environment act as well as the social services act? • How is the opposition in the work environment act and the social services act dealt with by the unit managers? The research is of qualitative nature based on an interview study in which six unit managers within the geriatric care participated. In order to analyze the outcome a coding system was used, which resulted in the different categories and themes under which the outcome is presented. The outcome of the research indicates that the work environment act and the social services act are the base for the work of the unit managers, the laws permeate the whole unit as they are used as tools in order to reach solutions to oppositions. The unit managers consider the management of the two acts as a natural task in their work and they do not, in general, perceive the management of the acts as problematic. The possible problematic and difficult areas are the issues, which can be said to be in the grey zone between different acts, and it is the responsibility of the unit managers to solve these difficulties. The outcome of the research is strongly showing that the unit managers are focused on HOW the task should be performed and difficulties solved rather then WHAT they should be doing. Oppositions are solved through cooperation between the involved parties and it is the unit managers who have the coordinating role. The work environment act and the social services act are regarded equally important but nevertheless the latter is prioritized in practice since it is necessary to fulfill the needs of the users.

Abstrakt   Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsättningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsställelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstå och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen är en kvalitativ ansats där empirin består av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. Sammanställandet av undersökningen har visat på bland annat att medarbetare och chefer såg olika på vad som hör till en chefs uppgifter. Ledarskapet kan ha en viss betydelse för dem som sökte arbete. Om man däremot redan arbetade i en organisation när en ny chef med ”dåliga” egenskaper anställdes hade man en benägenhet att i större grad ha överseende med detta.  En slutsats var att det inte fanns något tydligt samband mellan personalomsättning och ledarskap. .               Nyckelord: Personalomsättning, ledarskap/ledarstil, arbetstillfredsställelse.

Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män i biståndsutredningar samt att analysera och reflektera över de önskemål och behov som uttrycks. Frågeställningarna handlar om hur jämställdhet kommer till uttryck inom äldreomsorgen i Lidköpings kommun och om eventuella skillnader mellan kvinnor och män kan utläsas i biståndsutredningar. Avsikten är att undersöka jämställdheten inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv. För att finna svar på studiens frågeställningar har en dokumentanalys gjorts av 60 biståndsutredningar. Dokumenten har stegvis granskats och flera intressanta mönster har framträtt. Studiens resultat visar att kvinnor och män får den hjälp de ansöker om och att det inte finns några egentliga skillnader i vilka insatser de ansöker om. Detta resultat visar att kvinnor och män biståndsbedöms jämställt då det är behov som styr bedömningen och inte kön. Då studien också syftar till att reflektera över specifika önskemål har detta gjorts och det har visat sig att önskemål sällan uttrycks i biståndsutredningarna. Vår uppfattning om detta är att önskemål förmodligen uttrycks, men att de inte dokumenteras. Då materialet granskats för att finna eventuella skillnader mellan kvinnor och män har flera intressanta upptäckter gjorts som visar att kvinnor och män beskrivs på olika sätt i utredningarna. Vår tolkning av detta är att kvinnor beskrivs som hemorienterade och männen som omvärldsorienterade.

Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre? Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om. Resultatet är bearbetat och kategoriserat utifrån teman som empirin väckte. Analysen är gjord utifrån vald litteratur och forskning samt studiens centrala begrepp; ensamhet, välbefinnande och det goda åldrandet.  Studien har kommit fram till att insatsen social samvaro är till för att uppmärksamma det sociala innehållet i hemvårdsarbetet. Insatsen är även en kvalitetshöjning för äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Äldre ansöker om insatsen för att få ett socialt innehåll på vardagen och ansökningarna handlar om ensamhet, önskade pratstunder eller något att göra. Resultatet visar att insatsen är betydelsefull för äldre och påverkar deras vardag på ett meningsfullt sätt. I den avslutande diskussionen lyfter jag även funderingar som framkommit samt den lärdom jag tagit av studien.