Enligt tidigare vetenskaplig forskning och rapporter framkommer det att utsattheten mot socialsekreterare har ökat under de senaste åren. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka och analysera hur socialsekreterarna i olika städer i Sverige upplever utsatthet och säkerhet på sin arbetsplats. Erfarenheterna av säkerhet och utsatthet analyserades genom tre teorier; våldets normaliseringsprocess, kognitiv dissonans och teorin om klientrelationer. För att kunna använda en korrekt metod har sex intervjuer genomförts. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. De viktigaste resultaten som konstaterades i det empiriska materialet var att socialsekreterare kände sig säkra på sin arbetsplats. Dessa känslor kunde dock blekna när socialsekreterarna blev en måltavla för en klient, främst genom verbala attacker. En slutsats som dras är att en känsla av falsk säkerhet kan ske i socialsekreterarens yrke. Den falska säkerheten vara en riskfaktor för socialsekreterares psykiska hälsa och därför kan det vara viktigt att göra ytterligare forskning om detta ämne. / According to previous scientific research and reports it states that the exposure towards social welfare secretaries has increased in the recent years. The main purpose of this study was to examine and analyse how the employees at swedish social welfare services experience exposure and security in their place of work. The experiences of security were analysed through three theories; violence normalization process, cognitive dissonance and theory about client relations. In order to use a correct method, six interviews were carried out with the employees. The data found through the material was transcribed and analysed based on an thematic analysis. The main results that were found in the empirical material concluded that the secretaries thoroughly felt safe in their workplace. These feelings could however fade whenever targeted by a client, mostly by verbal attacks. A conclusion that was drawn is that a feeling of pseudo-security can be notable in the profession of the social secretary. This might be a risk factor for social secretaries mental health and therefore it may be important to make further rechears about that subject.

The study investigates how social workers looks at theris treatment when they come in contact with young offenders. The intention of this study is to find out how social workers debate about when they respond to young offenders, which treatment style they use and the opportunities but also the difficulties may arise in the meeting. In order to get answers to our questions we chose a qualitative study based on interviews with social workers that all work with young offenders. Seven people were interviewed and all of them are between 26 and 40 years of age. The theoretical starting points for this study were selected based on the Johan Asplunds (2010) theory on social responsivitet and Per Echeverris (2010) response theory on the outside and inside the perspective of the treatment and treatment styles.  The conclusions we have formed from the interviewees is that the treament is something central and guiding the work for people, but especially with young offenders. Through a good treatment and good cooperation as social worker the opportunity  to be able to influnce young people for a positive behavior pattern. To achieve this, the social worker has different strategies to ensure the good cooperation with the youths. But there are also various obstacles in responding to the interviewees agreed, and that's including lack of time. We are aware that our study is not possible to generalize over all social workers but, despite that, we have given a more positive image of the responses within the social services and social workers profession. We knew that the treatment was an important part of the social workers but what we did  not know was that the treatment was so governs almost all of the work with youths. We have, thanks to this study received better understanding and knowledge of the social services and social workers work.

The aim of this study was to investigate how the presence of the interpreter as a third person affects the meeting between social secretary and client. The study has been conducted through semi-structured interviews based on social secretary's experiences of interpreted meetings and experiences of power. The respondents are multilingual and have experience of participating in interpreted meetings where they themselves have been able to interpret the language. We have analyzed our empirical data based on Foucault's theory of pastoral power. In our empirical data, we found that it tends to be more difficult for social secretaries in interpreted meetings to create relationships and guide their clients, and thus the pastoral power loses its most fundamental principle. The triangular power theory that arises in interpreted meetings makes the relationship creation more difficult as the interpreter could have the opportunity to prevent or distort the information that is conveyed between the social secretary and the client. We have also found that all three parties in the conversation carry various factors into the meeting that can affect the situation in different directions, examples of factors can be age, gender and ethnicity. The social secretaries are aware of the influencing factors that can occur in interpreted meetings and have developed various tools and strategies to be able to respond to this. However, the social secretaries believe that it is difficult to pay attention to clear deficiencies in interpreted meetings when one cannot speak the language.

Författare/Alievski, N. ”Makt, kontroll och konflikter!” En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever mötet med klienten när det uppstår konflikt. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, maj 2018.Uppsatsen är en kvalitativ studie som huvudsakligen handlar om socialsekreterares upplevelser i mötet med klienter när det uppstår konflikter angående ekonomiskt bistånd i socialtjänsten. Studiens fokus ligger på hur socialsekreterare upplever och hanterar dessa konflikter med klienterna. Vilka tillvägagångssätt tillämpas för att övervinna dessa konfliktsituationer och hur upplever socialsekreterare att dessa konflikter påverkar deras arbetssätt? I studien intervjuades fem socialsekreterare som jobbar med ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten. Mötet mellan socialsekreterare och klient har en dynamisk karaktär där socialsekreteraren har makt och klienten har ingen makt. Makten är osynlig när parterna är överens med varandra, dock blir makten synlig då parterna är oense om saker och ting. De viktigaste resultaten som kommit fram i uppsatsen är att regler och lagar delvis kan vara orsaker till att det ger upphov till konflikter, exempelvis när det gäller riksnormen. En annan orsak att det uppkommer konflikter är när socialsekreterarna är stressade, har brist på tid eller har för många klienter att de inte hinner ta hand om dessa och att utföra sina arbetsuppgifter på rätt sätt. En tredje orsak till konflikter är när klienterna avviker från planeringen och socialsekreteraren begär ett läkarintyg, vilket klienterna saknar. / Author/Alievski, N. "Power, control and conflict!" A qualitative study of how social secretary experience a meeting with a client when conflict arises. Degree Project in Social Work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, Maj 2018.The essay is a qualitative study that mainly deals with social workers' experiences in meeting clients when conflicts arise with financial assistance in social services. The focus of the study is on how social secretaries experience and handle these conflicts with clients. What approaches are being taken to overcome these conflict situations and how do social secretaries feel that these conflicts affect their way of working? For the study, five social secretaries were interviewed who work with financial assistance in social services. The meeting between a social secretary and a client has a dynamic character in which the social secretary has power and the client has no power. The power is invisible as long as the parties are in agreement. However, power becomes relevant when the parties disagree with things. The most important findings made in the paper are that rules and laws may in part be the cause of conflicts, such as the national norm. Another reason for conflicts is that the social secretaries are stressed, have lack of time or have too many clients that they cannot handle clients, which leads to conflicts because the social secretaries are unable to perform their duties properly. A third cause of conflicts is when clients deviate from the planning and the social secretary requests medical certificates, which the clients cannot provide.

Syftet med denna studie har varit att utifrån socialsekreterares perspektiv undersöka hur de arbetar för att uppnå barns delaktighet i barnavårdsutredningar. Sex intervjuer har hållits med utredande socialsekreterare inom barnavården. Det framgår av resultatet att socialsekreterare anpassar sig efter barnet för att skapa trygghet i mötet. Därutöver framkommer att socialsekreterarna använder olika samtalsverktyg, vid behov i mötet med barnet. Resultatet belyser också betydelsen av att väga in det barnet har sagt när ett beslut ska fattas i utredningen. Det framgår även att barn inte bjuds in att närvara under de beslutsfattande mötena. Därmed att de inte heller tilldelas någon direkt makt eller ansvar över det beslut som ska fattas. Resultatet klargör försvårande faktorer i arbetet med barns delaktighet i form av tidsbrist, hög arbetsbelastning och föräldrars inställning till utredningen. Slutsatser dras härav att socialsekreterare under utredningen lyssnar på barnet, hjälper barnet att komma till uttryck och beaktar barnets åsikter inför ett beslut. En ytterligare slutsats som dras är att barn inte görs delaktiga vid själva beslutsfattandet samt att de inte heller tilldelas någon faktisk makt. Vad gäller de försvårande faktorerna konkluderas att förändringar behöver ske för att underlätta arbetet med barns delaktighet. / The purpose of this study has been to, from the perspective of social secretaries, examine how they work to achieve children's participation in child care investigations. Six interviews have been held with the investigative social secretary in child care. It is clear from the results that the social secretary adapts to the child to create security in the meeting. In addition, it appears that the social secretaries use various conversation tools, if necessary in the meeting with the child. The result also highlights the importance of considering what the child has said when a decision is to be made in the investigation. It also appears that children are not invited to attend at the decision-making. Thus, they are also not assigned any direct power or responsibility over the decision to be made. The results clarify aggravating factors in the work with children's participation in the form of lack of time, high workload and parents' attitude to the investigation. Conclusions are drawn from this that during the investigation, the social secretary listens to the child, helps the child to express himself or herself and takes the child's opinions into account before making a decision. Another conclusion that is drawn is that children are not involved in the actual decision-making and that they are not assigned any actual power either. With regard to the aggravating factors, it is concluded that changes need to be made to facilitate the work with children's participation.

Socialsekreterares arbetsvillkor inom utredning barn och unga i socialtjänsten är ett ständigt aktuellt ämne. Det är hög arbetsbelastning och många krav som den enskilde ska hantera. Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares arbetsvillkor inom utredning barn och unga och vilka utmaningar de möter i sitt arbete. Hur hanterar socialsekreterarna utmaningarna samtidigt som de ska jobba för barnens bästa. Studien baserades på intervjuer utifrån en kvalitativ metod med krav-kontroll-och stödmodellen som teoretiskt perspektiv.Resultatet visade att socialsekreterarna hade många krav att hantera i sitt arbete som de inte alltid kunde påverka. Socialsekreterarna fann dock stort stöd i kollegor och blev stärkt i det. Det är tydligt att arbetsvillkoren behöver förbättras för socialsekreterare för att skapa en hållbar arbetssituation. / The social secretary's working conditions in the investigation of children and young people in the social services is a constantly current topic. There is a high workload and many requirements that the individual must handle. The purpose of the study was to investigate social workers' working conditions in investigating children and what challenges they face in their work. How do the social secretaries handle the challenges while at the same time working for the best interests of the children and young people. The study was based on interviews based on a qualitative method with the requirements-control and support model as a theoretical perspective.The results showed that the social secretaries had many demands to deal with in their work that they could not always influence. However, the social secretaries found great support in colleagues and were strengthened in it. It is clear that working conditions need to be improved for social workers in order to create a sustainable work situation.

Dagens socialtjänst kännetecknas av att ha hög personalomsättning som resulterat i olika arbetsrelaterade problem, såsom hög arbetsbelastning, stress och otillräckliga resurser. Denna studie syftar till att undersöka och kvantifiera de arbetsmiljörelaterade faktorer som, i störst utsträckning, leder till att socialsekreterare inom Stockholms socialtjänst stannar kvar på sina arbetsplatser. Studiens datainsamlingsmetod består av en enkät som totalt fick 35 respondenter. Slutsatserna visade en randordning mellan de arbetsmiljörelaterade faktorerna, där de personliga egenskaperna hos socialsekreterarna visade sig vara de starkaste/viktigaste faktorn till att socialsekreterarna stannar på sina arbetsplatser. Stöd och handledning var den näst starkaste faktorn som hade en större betydelse för socialsekreterarna inom området barn och unga. Återhämtning och självkännedom var den tredje starkaste faktorn. Stimulans och utveckling var den fjärde starkaste faktorn som hade en större betydelse för socialsekreterare som hade längre anställningstid. Den svagaste faktorn för socialsekreterarna i denna studie var kall och drivkrafter. / Sweden’s social services are today characterized by having high staff turnover which has resulted in various work-related problems, such as high workload, stress and insufficient resources. This study aims to investigate and quantify the work environment-related factors that, to the greatest extent, lead to the social secretaries staying at their workplaces within Stockholm's social services. The study's data collection method consisted of a survey that received a total of 35 respondents. The conclusions showed a certain hierarchy between the work environment-related factors, where the personal characteristics of the social secretaries turned out to be the strongest / most important factor in keeping them at their workplace. Support and supervision were the second strongest factor that had certain significance for the social secretaries in the field of child-welfare. Recovery and self-awareness were the third strongest factor. Stimulation and development was the fourth strongest factor that had certain significance for social secretaries that had longer periods of employment. The weakest factor for the social secretaries in this study was call and driving forces.

Den här uppsatsen handlar om socialsekreterare som arbetar med barn och unga som riskerar att bli omhändertagna. Kvalitativa intervjuer har gjorts med åtta socialsekreterare på olika platser i Sverige. Syftet är att få en bättre förståelse för svårigheterna som socialsekreterare ställs inför i arbetet med familjer och barn som har hamnat utanför samhället. Teoretiska utgångspunkter är Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, Michel Foucaults teori om makt och Arlie Russell Hochschilds teori om känsloregler. Resultatet visar att svårigheterna som socialsekreterare upplever är att lagar och regler kan försvåra arbetet, vilket kan leda till att socialsekreterarna förlora makten och kontrollen över klienterna. Socialsekreterarna är medvetna om att makt är något de utövar, men att den oftast sker via motivationsarbete där språket är en maktform. Resultatet visar att det finns förväntningar på dem och att allmänheten inte förstår att de måste arbeta utifrån lagar och regler. När allmänheten inte förstår svårigheterna i socialsekreterarnas arbete kan det leda till orättvis kritik från samhället. Socialsekreterarna upplever att det går att styra känslorna efter ett tag, men väldigt jobbiga situationer medförde att känslorna kan sitta kvar en längre period. Man bör helst undvika att visa negativa känslor mot klienterna, då det kan upplevas oprofessionellt. Relationen till klienterna är viktig och det kan bli problematiskt när klienterna inte vill samarbeta. / This essay examines social secretaries working with children, and young people, who are atrisk of being taken into care. Qualitative interviews were conducted with eight social secretaries working in different places in Sweden. The aim is to gain a better understanding of the difficulties that social workers face working with families, and children, who live outside society. Theoretical starting points are Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats, Michael Foucault's theory of power and Arlie Russell Hocschild's theory of emotional rules. The results shows that the difficulties social secretaries experience are that laws and regulations can complicate their work; it can also lead to the social secretaries losing power and control over their clients. The social secretaries are aware of the fact that they exercise power, but that it usually takes place through motivational work where language is a form of power. The results shows that the public has expectations of them, but does not understand that the social secretaries perform their work based on laws and regulations. When the public does not understand the difficulties in the work of social workers, it can lead to unfair criticism from society. The social secretaries feel that it was possible to control their emotions after a while, but very difficult situations can remain in their memory for a long time. A social secretary should preferably avoid showing negative feelings towards clients, because then they can be perceived as unprofessional. The relationship with the clients is important and it can be problematic when a client does not want to cooperate.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare hanterar de yrkesmässiga kraven på att vara både empatiska och objektiva i klientnära arbete. Målet med uppsatsen var även att ge insikt i hur empati och objektivitet används i arbetet med klienter. Det empiriska materialet samlades in genom åtta intervjuer som genomfördes med socialsekreterare i två kommuner i Mellansverige. Empirin bearbetades genom en fenomenografisk analysmodell för att tematisera resultatet utifrån forskningsfrågorna. Resultatet analyserades med stöd i rollteori, kommunikationsteori och humanistisk praktik. I resultatet framkom det att empati är betydelsefullt för yrkesutövningen och att det främst används för att skapa och vidmakthålla relationer till klienterna. Dessutom visade resultatet att objektivitet används i beslutsfattandet och myndighetsutövningen och att den ofta påverkas och säkerställs av kollegorna på arbetsplatsen. Det framkom även i resultatet att det är möjligt att kombinera ett empatiskt förhållningssätt med att vara objektiv genom att ha en myndighetsdistans mellan socialarbetaren och klienten. Resultatdiskussionen fokuserades kring de centrala delarna i resultatet och hur vi tolkat dessa. Metoddiskussionen fördes kring för- och nackdelar gällande vald metod fram i syfte att stärka studiens trovärdighet och tillförlitlighet. En slutsats som framfördes var att empati används som verktyg för ett specifikt ändamål, nämligen byggandet av klientrelationer. En annan slutsats som framkom var att socialsekreterarna strävar efter att vara objektiva men att det inte alltid är möjligt. / The purpose of the studies was to investigate how social workers handle the professional demands of being both empathetic and objective in client-related work. The goal of the essay was to provide insight and a deeper understanding of the use and importance of empathy and objectivity in working with clients. The empirical material was collected through interviews conducted with social workers in two municipalities in Central Sweden. The empirical work was processed through a phenomenographic analysis model to thematize the results based on research questions. The result was analyzed with support in role theory, communication theory and humanistic practice. The results showed that empathy is important for professional practice and that it is primarily used to create and maintain relationships with clients. In addition, the result showed that objectivity is used in decision-making and exercise of public authority, and that it is often influenced and ensured by colleagues in the workplace. It also emerged in the results that it is possible to combine an empathic approach with being objective by having an authority distance between the social worker and the client. The results-discussion focuses on the central parts of the results and how we interpret them, and in the method discussion the pros and cons of the selected method were brought forward in order to strengthen the credibility and reliability of the study. One conclusion that was put forward was that empathy is used as a tool for a specific purpose, namely the building of client relationships. Another conclusion that emerged was that the social workers strive to be objective but that this is not always possible.

Studien syftar till att få en förståelse för hur socialsekreterare uppmärksammar samsjuklighet hos individer som söker hjälp för beroende. Vidare undersöks hur socialsekreterare upplever mötet med individer som har beroende och som har psykisk ohälsa. Syftet är även att undersöka socialsekreterares upplevelser om vilka faktorer som kan påverka arbetet med samsjuklighet. Studiens empiriska material grundas på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare som har erfarenhet av att arbeta med individer som har samsjuklighet. Tre verksamheter i samma kommun besöktes. Det empiriska materialet grundas också på kunskapsläget inom området. De teoretiska perspektiv som har applicerats är samverkan och stigma. Resultatet visar att socialsekreterare möter i sitt arbete individer som har beroende parallellt med psykisk ohälsa, vilket de identifierar som samsjuklighet. De arbetar med individuella anpassningar utifrån individens situation. Det finns också en viss samverkan mellan socialtjänsten och psykiatrin. Samtidigt pågår det ett samverkansarbete för att utveckla nya arbetssätt som kan användas i samverkan kring individer som har samsjuklighet. Individer som har samsjuklighet är särskilt utsatta och riskerar att hamna mellan verksamheter. De faktorer som kan påverka arbetet med samsjuklighet är individens intelligens, tillgång till bostad, arbete, socialt nätverk och psykiatrikontakt. Socialsekreterares upplevelser kring mötet med individer som har samsjuklighet upplevs som komplext och svårhanterligt. Detta till följd av samsjuklighetens innebörd, avsaknad kunskap samt att samverkansarbetet har problematiserats och att nya arbetssätt utvecklas. / The study aims to gain an understanding of how social workers attend to comorbidities in individuals who search help with their addiction. Furthermore, it is investigated how social workers experience meetings with indviduals who have an addiction and who have mental illness. The aim is also to investigate social workers’ experiences of which factors can affect the work of social harmony. The empirical material of the study is based on qualitative, semi-structured interviews with five social workers who have experiences with individuals comorbidities. Three operations were visited in the same community. The empirical material is also based on the knowledge situation in the field. The theoretical perspectives that have been applied are collaboration and stigma. The results show that social workers that face individuals who have an addiction as well as mental illness, which they identify as a comorbidity. They work with individual adaptations based on the individual’s situation. There is also some interaction between social services and psychiatry. At the same time, there is a collaborative effort to develop new working methods that can be used in collaboration around individuals who have comorbidities. Individuals who have comorbidities are particularly vulnerable and at risk to end up between businesses. The factors that can affect the work with social harmony are the individual’s intelligence, access to housing, work, social network, and psychiatric contact. Social workers experience about meeting with indviduals who have comorbidities are perceived to be complex and difficult. This is because of the meaning of comorbidites, lack of knowledge, and that collaborative work has been problematized and new working methods are being developed.