This is a qualitative study with the purpose of examining the emotional labor affecting socialworkers, working with children and youths, and whether they get sufficient support to manage their work tasks. The study aims to answer the two following questions: “Do socialworkers, working with children and youths, feel that they are emotionally affected by their work and if so, how do they manage this?” and “In what ways is support from the workplace crucial to manage the emotional labor?”. The theories that this study is based on are Hochschild's theory about emotional labor, Goffman’s dramaturgical theory and organizational theory. Four qualitative interviews with social workers, working with children and youths, were conducted and the data was analyzed in accordance with Braun and Clarke’s (2008) thematic analysis.The findings indicate that social workers, working with children and youths, are emotionallyaffected by their work, both in positive and negative ways. To manage this they account fordifferent ways to work with their emotions, for instance they enter a professional role, convey certain feelings and hide some feelings. The findings also indicate that support from the workplace is essential to manage the emotional aspects of the work and avoid negative workrelated consequences for the social workers. This entails support from colleagues andstability within the organization, but some also indicate that support from family and a stablehome is a necessity to be able to manage the emotional aspect of work.

Den viktigaste lagen inom socialtjänsten på enhet ekonomiskt bistånd är ramlagen socialtjänstlagen (2001:453). Utifrån socialtjänstlagen kan socialsekreterarna på enhet ekonomiskt bistånd dokumentera, bedöma, utreda och ta ett beslut gällande rätten till olika slags bistånd för enskilda individer. För att socialsekreterarna skall kunna fatta olika beslut på ett korrekt sätt måste detta göras utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, då det handlar om påverkandet av andra individers ekonomiska och sociala situation. Uppsatsen syftar till att förstå hur socialsekreterarna i sin yrkesroll upplever att dokumentera, bedöma och utreda rätten till ekonomiskt bistånd, ur ett rättssäkerhetsperspektiv och vilka för och nackdelar detta i sin tur kan leda till. Uppsatsen syftar även till att förstå hur handlingsutrymmet i socialsekreterarnas yrkesroll påverkas. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer för att få en djupare inblick av intervjupersonernas egna upplevelser av arbetet som socialsekreterare. Vi har intervjuat sex socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten inom enhet ekonomiskt bistånd. Resultatet visade bland annat att socialsekreterarna ser socialtjänstlagen (2001:453) som en trygghet. De anser att de som har erfarenhet av arbetet också har möjlighet till ett stort handlingsutrymme när de fattar beslut. Rättssäkerheten kan enligt socialsekreterarna påverkas både positivt och negativt beroende på de individuella bedömningar som handlingsutrymmet och socialtjänstlagen (2001:453) ger utrymme för. / The most important law in social services at economic assistance is the framelaw “socialtjänstlagen” (2001: 453). Based on the “socialtjänstlag”, the social workers at the economic assistance should document, assess, investigate and make decisions regarding rights to various kinds of assistance for individuals. Social workers should be able to make different decisions in a proper way. This must be done from a legal certainty perspective, when it comes to exerting influence of other individuals’ economic and social situation. The purpose of this study is to explore and understand how the professional role of social workers at economic assistance on social services experience to document, assess and investigate rights to economic assistance, from a legal certainty perspective and what advantages or disadvantages for the social workers, this can lead to. Also how the social workers experience that their discretion can be affected in their professional role. We have used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews to gain a deeper insight of the interviewees’ own experience of working as a social worker. We interviewed six social workers working in social services within the economic assistance. The results showed that the social workers see “socialtjänstlagen” (2001:453) as a security. They believe that those social workers who have a longer experience of the work also have the opportunity for a wide discretion when making decisions. The legal certainty according to social workers affected both positively and negatively, depending on the individual assessments that discretion and the “socialtjänstlagen” (2001:453) provides space for.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) rapporterar att allt fler unga begår brott. Trots att tidiga insatser och förebyggande åtgärder har identifierats som nyckeln för att minska ungdomsbrottsligheten, finns det brist på resurser och kunskap för att effektivt implementera detta. Samtidigt som samhällets strukturer begränsar ungdomar och deras individuella möjligheter att motstå brottslighet. Syftet med denna studie var att genom intervjuer med socialsekreterare utforska deras syn på "hinder" och "möjligheter" för unga människor när det kommer till brottslighet, samt den roll som relationen spelar i deras arbete med denna målgrupp. Resultatet tyder på att det finns mycket kvar att göra för att socialtjänsten ska kunna arbeta förebyggande i praktiken, samt att om ett positivt paradigmskifte ska vara möjligt krävs det att fokus förskjuts från att släcka bränder och repressiva åtgärder till ett mer förebyggande arbete som stärker ungdomars möjligheter att motstå eller ta sig ur brottslighet. Samtidigt visar resultatet att några kommuner är på god väg, även om det finns mycket kvar att utveckla med det förebyggande arbetet i praktiken. / Swedish National Council for Crime Prevention is reporting that the issue of youth delinquency in Sweden is increasing. Early intervention and prevention are crucial to reducing youth crime, however, there is a lack of resources and knowledge to effectively implement prevention measures. The purpose of this study is to investigate how social workers understand and handle youth delinquency and to explore their views on the obstacles and opportunities of young people in relation to youth delinquency. Also to explore the importance of relationships in the work with youth delinquency. The results suggest that social services need to shift their focus from repressive measures to more preventive work to strengthen young people's opportunities to resist or leave a criminal life. While there is still much to be done, some municipalities are on the right track in developing preventive work in practice.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares föreställningar om skamkänslor hos kunder på ekonomiskt bistånd. För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem socialsekreterare. Intervjuerna analyserades med hjälp av teorier om stigma och skam, stämplingsteori samt intersektionalitet- och genusteori. Resultatet visade att skamkänslor upplevdes ta sig uttryck genom alltifrån kroppsspråk, muntligt yttrande till att kunden uteblir från möten. När det kom till hur skamkänslor påverkade samarbetet mellan socialsekreterare och kund, upplevde informanterna att det fanns flera faktorer som kunde påverka det, både i samband med och utöver skamkänslor, exempelvis individuella förutsättningar. Huruvida kundens kategoritillhörigheter upplevdes vara relaterade till skamkänslorna, varierade mellan informanterna. Avslutningsvis diskuterade informanterna hur kundens skamkänslor kunde minska på individ-, grupp- och samhällsnivå. Till exempel att kunden fick möjligheten att använda sig av e-ansökningar. Socialsekreterarnas roll blev också viktig gällande att informera om hur arbetet gick till både med kunden och ute i samhället. Olika stödinsatser nära kopplade till ekonomiskt bistånd upplevdes också vara i ett behov av att rustas upp för att förbereda individerna för arbetsmarknaden, exempelvis svenska för invandrare (SFI). Samhället upplevdes också behöva bli bättre på att släppa in stigmatiserade individer med psykisk ohälsa, missbruk och språksvårigheter på arbetsmarknaden. Vår slutsats utifrån intervjuerna var att skamkänslor upplevdes finnas hos en majoritet av kunderna. Det kunde uttryckas både fysiskt och muntligt i kundmöten och ha en positiv påverkan på hur fort kunden tog sig från ekonomiskt bistånd samt att kategoritillhörigheter inte var avgörande för individens skamkänslor, enligt informanterna. / The purpose of this study was to examine feelings of shame linked to social assistance based on the perceptions of social workers. To examine said purpose, a qualitative method was chosen by interviewing five social workers. The interviews were analyzed using theories about stigma and shame, labeling theory, intersectionality- and gender theory. The result showed that feelings of shame could be expressed through body language, verbal expressions and the customer not coming. There were several factors that could affect the cooperation between the social worker, with and excluding feelings of shame, for example individual circumstances. How the customers' characteristics were connected to feelings of shame, varied between the informants. Lastly, the informants discussed how customers' feelings of shame could lessen on an individual-, group and societal level, for example that the customer had the option to electronically apply for financial aid. The social worker’s role was important when informing how they work with the customer and out in the public. Different support instances connected to social assistance were perceived to be in need of rehabilitation to prepare the individuals for the labor market, for example through Swedish for immigrants. Society needed to improve on letting in stigmatized individuals with mental illnesses, addiction and language difficulties on the labor market. In conclusion: feelings of shame were perceived to exist in most customers, both physically, verbally and could positively affect how quickly they left social assistance. The customers' characteristics were not definitive for the individual’s feelings of shame, according to the informants.

Bakgrund: Kuratorer inom hälso- och sjukvården har ett brett uppdrag och de beskrivs ofta behöva kämpa för sin jurisdiktion. Allt fler kuratorer tar nu på sig rollen som rehabiliteringskoordinator, en roll som i vissa viktiga aspekter skiljer sig från kuratorns. Det saknas idag forskning på hur detta uppdrag inverkar på kuratorernas yrkesroll. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvården som även arbetar som rehabiliteringskoordinatorer upplever detta dubbla uppdrag samt hur det påverkar deras yrkesroll. Metod: För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultat och slutsats: Studien fann möjligheter, så som högre status, men även risker i form av bland annat fokusförflyttning, samt beskriver viktiga förutsättningar i kombinationen av de två rollerna där gränsdragning och tydlighet framstår som viktigt. / Background: Healthcare social workers (HSW) have a broad mission and are often described as having to fight for their jurisdiction. More HSW’s are now taking on the new role of Return To Work Coordinator, a role that differs in some important aspects from that of the HSW. There is currently a lack of research on how this new role affects the professional role of the HSW’s. Purpose: The aim of this study was to explore how healtcare social workers that also work as return to work coordinator experience this double mission and how it effects their professional role. Method: This was a qualitative study where five semistructured intervews were conducted. Results and conclusions: The study findings presents both opportunitys, such as higher status, risks, includig shift of focus, and prerequisites, boundary work and distinctness, forcombining the two roles.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjänsten, Individ- och familjeomsorgen, IFO, arbetar med olika skyddsfaktorer hos barn i åldrarna 0 - 20 år som växer upp i en svår hemmiljö, exempelvis föräldrar med missbruksproblematik eller familjevåld. I studien användes en kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med sju socialarbetare som idag arbetar som utredare med barn och unga inom socialtjänsten eller som nyligen har arbetat som det. Studien genomsyras av de teoretiska utgångspunkterna gräsrotsbyråkrat, handlingsutrymme samt barnperspektivet. Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar arbetet med skyddsfaktorer, till exempel föräldrar och arbetsplatsen. Socialarbetarna arbetar med barnet, föräldrarna samt nätverket. Nätverket var en stor del av arbetet med skyddsfaktorer. I resultatet framkom det även att samverkan med andra aktörer är viktig i arbetet men att det inte alltid genomförs. Slutsatsen som kunde dras var att klienter kan ha förutfattade meningar om socialtjänsten vilket gör att de ställer sig negativa till insatser vilket skapar en problematik när det gäller arbetet med skyddsfaktorer. Arbetet med skyddsfaktorer är viktigt för att barn ska må bra. / The purpose of the study was to investigate how social workers within the social services, Individual and family care, IFC, works with various protective factors with children at the age of 0 - 20 that grow up in a difficult home environment, for example parents with substance abuse problems or family violence. The method that was used in the study was a qualitative method in the form of individual interviews with seven social workers that work as investigators of children at the social services or social workers that previously have worked as investigators. The study is permeated by the theoretical points of grassroots bureaucracy, room for maneuver and the child perspective. The result showed that there are various factors that affect the work with protective factors, for example the parents and the workplace. The social workers work with children, parents and the network. The network was a big part of the work with protective factors. Cooperation with other actors is important in the work according to the social workers, but this doesn't always happen. The conclusion that could be drawn was that clients have preconceptions about the social services, which leads to negative clients toward contribution which creates problems with the work with protective factors. The work with protective factors is important so that children feel good and therefore should the positive side of the social services show.

The aim of this study was to explore how women in social work experience the equality in their workplace, and their experience of an unequal gender distribution. To answer this, a qualitative method was used, and four individual interviews were conducted. At the time of the study all four interviewees worked as social workers in medium sized municipalities in the middle of Sweden. Yvonne Hirdman’s theory on gender systems, Joan Ackers theory on gender regimes and the theory of homo- and heterosociality were used for the analysis. The result of the study showed that the interviewees considered their place of work to be equal between men and women but at the same time described differences between male and female coworkers. It appeared that there were mainly structural factors that seemed undetectable, like norms, values and stereotypes, that contributed to the gender difference and inequality between genders in the workplaces. These structural differences were only detectable when critically examining the concrete experiences the interviewees talked about. In conclusion, there were some structural patterns that contributed to a gender difference and therefor an inequality between genders in the workplaces, at the same time, the interviewees mentioned factors that contributed to gender equality in the workplaces. What this essay illustrated is women’s perspective and concrete experiences of gender differences and gender equality and inequality. / Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kvinnor inom socialtjänsten upplever jämställdheten på deras arbetsplats, och deras erfarenheter av en ojämn könsfördelning. För att besvara detta användes kvalitativ metod och fyra individuella intervjuer utfördes. När intervjuerna utfördes så jobbade kvinnorna inom socialtjänsten i medelstora kommuner i mellansverige. Som teoretiskt ramverk har främst både Yvonne Hirdmans teori om genussystem och Joan Ackers teori om genusregim används, men även teorin om homo- och heterosocialitet använts. Resultatet av studien visade att kvinnliga socialsekreterare ansåg arbetsplatsen de jobbade på som jämställd samtidigt som de nämnde de erfarenheter som tydde på skillnader mellan manliga och kvinnliga kollegorna. Det framkom att det främst var strukturella faktorer som verkade osynliga, som normer, värderingar och stereotypa, som bidrog till en könsskillnad och ojämställdhet på arbetsplatserna. Dessa strukturella ojämlikheter blev bara synliga när man kritiskt granskade de konkreta erfarenheter som intervjupersonerna berättade om. Slutsatsen var att det framkom vissa strukturella mönster som bidrog till en könsskillnad och därmed ojämställdhet på arbetsplatserna, samtidigt som intervjupersonerna även nämnde faktorer som bidrar till jämställdhet på arbetsplatserna. Det uppsatsen har belyst är kvinnornas perspektiv och konkreta erfarenheter om könsskillnader, och grad av jämställdhet och ojämställdhet.

The aim of the study was to examine how social workers investigate and assess addiction cases whether gender matters or not. The following questions were asked in the study;•Does the gender of the client influence whether a case is opened after the first meeting at the Addiction Unit?•Do social workers consider there is a difference in handling an addiction treatment investigation when the client is a man or a woman? •Do divergences exist in the assessment and the final decision process when the case concerns a man or a woman?The study is based on the qualitative method. The material is gathered from semi-structured interviews with social workers. Their job tasks include assessment and evaluation of addiction cases. The empiric interview material has been analyzed from a gender perspective. The results show that the social workers unanimously agree; the gender does not affect the investigation, assessment and whether a case is opened or not when a client asks for addiction treatment. The social workers almost agree; it is primarily the client’s point of view and treatment needs that decide the focus in the investigation, assessment and decision. However, gender may influence the selection of available treatments for the individual client. According to two social workers gender may influence reception, how the social workers at the Units talk about their clients, the severity and need.

Syftet med studien var att undersöka hur könstillhörighet hos individer i missbruk kan påverkasocialarbetares bemötande av klienten och bedömning av behandling. För att besvara syftetanvändes en kvalitativ metod i form av intervjuer med tio respondenter. Empirin analyseradesgenom kvalitativ innehållsanalys och de teoretiska begreppen “Göra kön”,socialkonstruktivism och genusbias. Resultatet av studien visade att socialarbetare finner attdet förekommer skillnader i bemötande och bedömning av klienters behov utifrån deraskönstillhörighet och genus. Respondenterna observerade män och kvinnor på olika sätt utifrånnormativa och stereotypiska förutfattade meningar, kopplade till individens genus vilket leddetill olika bedömningar och synliggörande av behov. Detta bidrog till den utmaningsocialarbetare finner i sitt arbete, att bemöta och behandla klienter lika och samtidigtindividbaserat. Studiens slutsats var att det finns ett behov av att se över forskning ochinformation gällande hur klienters könstillhörighet och genus påverkar det bemötande och den vård de får tillgång till. / The purpose of this study was to examine how social workers perceived the treatment andformation of addictioncare changed based on the clients’ gender. To answer the purpose thestudy used a qualitative method in the form of interviews with ten participants. The collecteddata was analyzed through a qualitative analysis and the theoretical concepts “Doing gender”,social constructivism and genusbias. The result of the study showed that social workers founddifferences in treatment and formation of addictioncare based on the clients’s gender and sex.The participants found that women and men could be perceived differently based on normativeand stereotypical preconceptions, linked to the gender of the individual, which led to differenttreatments and assumptions of needs. This furthermore contributed to the challenge that socialworkers found, to treat clients’ equal and individualized. The conclusion of the study was thatthere is a need to look over research and information regarding how the gender of clients’within addictioncare affects the treatment and care they get access to.

This is a qualitative study based on semi-structured, open interviews with three social workers whose tasks involve taking decisive decisions regarding children. The purpose of the study is to investigate social workers' experiences of the implementation of the UN Convention on the Rights of the Child (CRC) into Swedish law and how it affects their work after the incorporation of 2020. The purpose of the incorporation was that all the changes should be in benefit for children's participation. And that the CRC should focus on the workof social workers, with demands and responsibilities. The incorporation has so far proven tobe positive. The social workers have presented various programs and support materials forthe social workers in order to facilitate full use of the Convention on the Rights of the Childin children's investigations. Overall, my findings suggest that the incorporation of CRC into Swedish law has affected social workers' practices due to the fact that children’s human rights are taking a more prominent position.