It is a fact that the phenomenon of Influencer Marketing and sponsored posts on Instagram is one of the most effective marketing methods today (Tafesse and Wood 2021). What has contributed to this, among other things, is the great impact that these influencers have on consumers' buying behavior (ibid.). This study examines the factors that contribute to influencing consumers' buying behavior and whether such factors exist at all. This study consists of a triangulation, it is a combination of a quantitative and a qualitative research method. The quantitative method was applied in the form of a questionnaire survey and the qualitative method applied was semi-structured interviews. In addition to these research methods, other credible sources were also applied, such as expert-reviewed scientific articles and literature. The four theories applied are Influencer Marketing, electronic Word-of-Mouth, the Purchase Decision Process and The Two Step Flow of Communication. The main conclusions presented are that consumers believe that trust and genuineness towards influencers is a major factor in influencing. It also showed that sponsored posts are considered by consumers to be less credible than a recommendation from another consumer, due to the fact that influencers receive compensation. It also appears that consumers adapt the purchase decision process to the various purchases they make. Furthermore, the survey showed that one third of all participants have made a purchase via a sponsored post without a need as a basis. Based on the conclusions presented, a model has been constructed in order to describe the relationship between consumers' buying behavior and its impact by influencers’ sponsored posts.

No description available.

Sociala medier har fått en stor betydelse för all interaktion som sker mellan människor, vilket har blivit tydligt även för socialsekreterare inom socialtjänsten. En av nackdelarna är just risken att uppleva hot och våld från klienter på sociala medier. Utsattheten kan innebära allvarliga konsekvenser för socialsekreterarens arbetsroll och arbetsplatsens möjligheter och förmågor till att kunna hantera klientvåldet. Arbetsplatsen har en viktig roll i att både skydda och stödja sina anställda mot hot och våld. Det är viktigt att arbetsgivare medger allvaret i hoten och vidtar åtgärder för att förebygga dem, samt ger adekvat stöd och resurser till de som redan har drabbats.  Syftet med studien är att undersöka enskilda socialsekreterares upplevelser av hot och våld från klienter på sociala medier, utsatthetens påverkan på arbetsrollen och varför sociala medier används som plats för kommunikation.  För att undersöka detta och för att få verksammas egna berättelser användes en kvalitativ intervjumetod som var av semistrukturerad art. För att analysera resultatet av intervjuerna gjordes en tematisk analys. Urvalet utgörs av socialsekreterare som jobbar inom socialtjänsten i någon svensk kommun och som har upplevt utsatthet av klientvåld på sociala medier.  Resultatet visar att klientvåldet på sociala medier är ett problem som påverkar socialsekreteraren, arbetsmiljön och organisationskulturen negativt. Det krävs förändringar för att stävja problemet kring klientvåld på sociala medier och vi har presenterat en del förslag för framtida forskning som kan bidra till ett förändrande arbete.

The rapid advancement of digitalization has redefined society and transformed human interaction. The proliferation and functionality of mobile phones have dissolved temporal and spatial boundaries in social interactions, enabling constant connectivity and impacting daily routines. In Sweden, mobile phone usage has increased, particularly among young adults who use social media intensively. This creates both opportunities for easy communication and challenges such as social stress and mental health issues. The purpose of this study is to examine how young adults perceive the social environment on mobile devices. The study was based on a qualitative method with seven semi-structured interviews. The findings revealed that mobile phones are primarily used for communication with close friends and family, contributing to the maintenance of strong relationships. Young adults develop personal preferences in how they prefer to communicate via mobile, with a tendency for more intimate communication methods, such as video calls, occurring more frequently within family relationships. Young adults often use emojis to deepen text message conversations. Social media has evolved from showcasing positive images of oneself to being more about interaction and creativity. Platforms like TikTok engage young adults in less social but more intensive usage patterns. Mobile interaction lacks the intimacy found in face-to-face interactions, and face-to-face interactions remain important. Young adults often experience FOMO due to social media, and social media use leads to a quest for validation on these platforms. Moreover, mobile phone usage can disrupt and diminish the quality of physical interactions. The mobile phone diverts attention from the interaction, making other participants feel ignored. / Digitaliseringens snabba framväxt har omdefinierat samhället och förändrat hur människor interagerar. Mobiltelefonens spridning och funktioner, har upplöst tid och rum i sociala interaktioner, möjliggjort konstant uppkoppling och påverkat vardagliga rutiner. I Sverige har mobilanvändningen ökat, särskilt bland unga vuxna, som använder sociala medier intensivt. Detta skapar både möjligheter för enkel kommunikation och utmaningar som social stress och mental ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna upplever den sociala miljön på mobilen. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten från undersökningen visade att mobilen främst används för kommunikation med nära vänner och familj, vilket bidrar till att bibehålla starka relationer. Unga vuxna utvecklar egna personliga preferenser i hur de föredrar att kommunicera på mobilen, en tendens är att mera intima kommunikationsmetoder som videosamtal sker mer i familjerelationer. Unga vuxna använder ofta emojis för att fördjupa sms-konversationer. Sociala medier har utvecklats från att visa upp positiva bilder av sig själv till att användas mer för interaktion och kreativitet. TikTok och liknande plattformar engagerar unga vuxna i mindre sociala, men intensiva användningsformer. Mobilinteraktion saknar den intimitet som finns i ansikte-mot-ansikte interaktioner och ansikte-mot-ansikte interaktioner framstår som viktiga. Unga vuxna upplever ofta FOMO på grund av sociala medier och att sociala medier leder till bekräftelsesökande på dessa plattformar. Dessutom kan mobilanvändning störa och minska kvaliteten på fysiska interaktioner. Mobilen tar uppmärksamhet från interaktionen och resterande personer i interaktionen kan kännas ignorerade.

Misinformation and desinformation is a big problem in the social media landscape. It has been recently discovered that a Swedish political party has been spreading hate and desinformation through anonymous social media accounts to gain votes and to act against minorities in Sweden. To combat the issue with desinformation the media users need to have the ability to locate false facts and underlying motives from the source.This study's aims to discover how Swedish media students describe and reason about source criticism on TikTok with a qualitative interview study. The study has three research questions that is how Swedish media students describe the characteristics of TikTok, how they describe their strategies for being source critical on TikTok and how they reason about the connection with their education and their ability to be source critical on social media. The theoretical framework is media literacy and social media literacy that helps to analyze the interviews and to make relevant conclusions of the material. The study discovers that the media students are aware of TikTok´s characteristics and how to deal with them and they show a great ability to be media literate on social media. But they also witness a difficulty to be critical to content on TikTok because of the great exposure of information and the eternal scrolling on for you page.

Abstract As the media intensity increases, it becomes more difficult for companies to obtain people's attention, and a risk that the message will pass its target audience arises. Social media has generated new possibilities for companies to be able to profile their message and reach specific target audiences. Within all groups in society there are certain people who have an ability to influence others. These individuals have become more important on social media. Several names have been used in previous research to describe them, in this paper the term social media influencers, SMIs, will be used. Through collaborations with SMIs, companies can promote their organization or their brand. During this process, the authors of this paper have found several studies which focuses mainly on how companies should identify the right SMIs to collaborate with and also what distinguishes these individuals. The authors recognize that less research has been dedicated to studying this phenomenon from the consumers’ perspective. Therefore, this study aims to contribute to the research in this specific area. The purpose of this study is to get an insight in consumers’ attitudes towards social media influencers, as well as how consumers value and perceive corporate-sponsored posts by influencers on social media. A qualitative approach was used in this study, based on fifteen interviews with consumers who use social media in which they follow one or more SMIs. The empirics have then been analyzed based on the theoretical framework, which mainly consists of theories and previous studies within the field of marketing communication, among others buzz-marketing, sponsorship, product placement and covert marketing. The conclusion of this paper is that none of the respondents had a positive attitude towards corporate-sponsored posts. The respondents tend to trust SMIs that are genuine and have a sense of humor. The respondents trusts information from other consumers more than they trust information from companies. The credibility for SMIs decreases when they get financial compensation to publish corporate-sponsored posts. Keywords: SMI, social media, influencer, corporate-sponsored posts, trust, attitudes, credibility / Sammanfattning På grund av den ökade medieintensiteteten blir det svårare för företag att fånga människors uppmärksamhet, det uppstår en risk att budskapet passerar dess tilltänkta målgrupp. Sociala medier har skapat nya möjligheter för företag att kunna profilera sitt budskap och nå ut till specifika målgrupper. Inom alla grupper i samhället finns vissa typer av personer som har en förmåga att påverka andra människor, inom samma grupp. Dessa personer har fått ökad betydelse på sociala medier och benämns inom tidigare forskning med flera olika namn. I denna studie kommer de benämnas social media influencers, SMIs. Genom samarbeten med SMIs kan företag marknadsföra sin organisation eller sitt varumärke. Under denna process har uppsatsförfattarna funnit flera tidigare studier som har fokuserat på hur företag kan identifiera de rätta personerna att samarbeta med samt vad som utmärker dessa personer. Samtidigt har uppsatsförfattarna upplevt att mindre forskning tillägnats åt att studera fenomenet ur konsumenternas perspektiv. Därför ämnar denna studie att bidra till forskningen på detta område. Syftet med denna studie är att få en inblick i konsumenters attityder gentemot social media influencers samt hur konsumenter värderar och uppfattar företagssponsrade inlägg från dessa. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats bestående av femton personliga intervjuer med konsumenter som använder sociala medier samt följer någon eller några SMIs inom dessa. Empirin har därefter analyserats utifrån det teoretiska ramverket, vilket huvudsakligen består av teorier och tidigare studier inom marknadskommunikation, bland annat buzz-marknadsföring, sponsring, produktplacering och dold marknadsföring.   Slutsatsen i denna studie är att ingen av respondenterna i studien hade en positiv attityd gentemot företagssponsrade inlägg. Respondenterna känner mer förtroende för SMIs som är äkta, har humor och kan bjuda på sig själva. Respondenterna har även större förtroende för information från andra konsumenter än från företag. Vetskapen om att SMIs får finansiell kompensation för att publicera företagssponsrade inlägg gör att trovärdigheten för dem minskar.   Nyckelord: SMI, sociala medier, influencer, företagssponsrade inlägg, förtroende, trovärdighet, attityder

Sociala medier fyller idag upp en stor del av människornas vardag och med sociala medier kan företag nå ut till en stor mängd människor på ett relativt enkelt och snabbt sätt. Användningen av sociala medier för företag har blivit ett ”måste” när det kommer till att synas, marknadsföra och komma ut med information. Det handlar även om att skapa en relation med sina konsumenter och bygga ett förtroende. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera användningsområde, fördelar och nackdelar vid användning av sociala medier för restaurangbranschen i medelstora orter. För att identifiera detta har datainsamling genomförts genom kvalitativa intervjuer med fyra olika restauranger i Karlstad. Resultatet av studien visar att sociala medier används främst för informationsspridning till sina gäster och följare. Restaurangerna vill snabbt och enkelt komma ut med information till sina gäster och följare, det kan vara allt från tillfälliga öppet tider till att sprida information om en nyinkommen vinsort i vinlistan. Studien visar även att den största fördelen är även den största nackdelen med sociala medier, nämligen tvåvägskommunikationen. Att gästerna och följarna numer inte enbart är mottagare av information utan även kan skapa och sprida information är en fördel. Däremot kan de som enbart är ute för att skada restaurangens rykte lika enkelt skapa och sprida information om restaurangen, nämligen troll. Dessa troll har restaurangerna ingen kontroll över. Så länge det är befogade kommentarer är det värdefull kritik för restaurangen. Gäster och följare kan även bidra till att sprida restaurangens varumärke genom funktionerna gilla, kommentera och dela.

Interna sociala medier visar sig vara ett vanligt förekommande kommunikationsverktyg i dagens organisationer. Genom den ökade kommunikationen som interna sociala medier erbjuder, kan gränser mellan ledare och anställda suddas ut och därmed skapa en gemenskap och ökad interaktion mellan parterna. Anställda har även möjlighet att dela personliga- och arbetsrelaterade meddelanden och filer med sina kollegor, något som har visat sig öka de anställdas engagemang i arbetet utifrån tidigare studier. Tidigare forskning i ämnesområdet har utförts till stor del genom kvantitativa metoder och interna sociala mediers påverkan på de anställdas engagemang, transparens- och organisationstransparens har undersökts. Då en kunskapslucka uppmärksammats kring en mer djupgående förståelse i ämnet, ämnas denna studie bidra till akademin utifrån en kvalitativ utgångspunkt. Syftet med studien var att undersöka huruvida interna sociala medier påverkar de anställdas engagemang, transparens- och organisationsidentifikation i en svensk medieorganisation. Genom intervjuer och en dokumentanalys undersöktes mellanledarnas perspektiv genom intervjuer, en dokumentanalys, för att sedan utföra en triangulering av metoderna i jämförande syfte. Slutsatsen visade att de anställdas användande av de interna sociala medierna ökat i samband med pandemin Covid-19 som eskalerade under studiens gång, i jämförelse med innan dess utbrott. Detta visade bland annat på ett ökat medarbetarengagemang samt en ökad organisationsidentifikation, eftersom de anställda tillsammans med ledaren, nu kommunicerade varje dag, något som inte skett tidigare i samma utsträckning. Transparensen bland de anställda visade sig vara låg, medan transparensen anställd och ledare emellan var hög. Studiens resultat ämnades att bidra med det aktuella kunskapsläget inom ämnesområdet för framtida forskning. / Internal social media appears to be a common communication tool for today’s organizations. Through internal social media, boundaries can be blurred between managers and employees, and by that create a solidarity and added interaction between them. Employees also have the opportunity to share personal- and work-related messages and files with their colleagues, which has been shown to increase employee engagement at work. Previous research in the subject area has been made mainly through quantitative methods and the focus has been around internal social media and its influence on employee engagement, transparency and organizational transparency. As a knowledge gap has shown to a deeper understanding of the subject, this study aims to contribute to the academy based on a qualitative starting point. The purpose of the study was to investigate whether internal social media affects employees’ engagement, transparency and organizational identification in a Swedish media organization. Through interviews and a document analysis, the middle managers' perspective, on the purpose of a Swedish organization, has been investigated which was later compared in a triangulation. The conclusion showed that the employees' use of the internal social media has improved in connection as the Covid-19 pandemic escalated during the study, compared to before. This showed, among other things, increased commitment and organizational identification, since the employees, together with the manager, had a meeting every day, something that has not happened to the same extend as before in the organization. The transparency among employees turned out to be low, while employee and middle managers’ transparency was high. The study's results were intended to contribute with the current state of knowledge in the subject area for research in the future.

Bakgrund: I samband med den teknologiska utvecklingen har begreppet interaktivitet blivit allt mer omdiskuterat, inte minst vid framställning av interaktiva berättelser. Interaktiv storytelling är ett relativt nytt forskningsområde som öppnat upp för ett nytt sätt att driva marknadsföringskampanjer på. Däremot har ingen forskning påträffats gällande hur en interaktiv marknadsföringskampanj kan drivas och visualiseras på sociala medier med hjälp av omröstningsfunktioner. Studien anses därav vara betydande förutvecklingen av ett nytt tillvägagångssätt för verksamheter att interagera med sin målgrupp. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga processen för hur företag kan driva och visualisera interaktiva marknadsföringskampanjer, på sociala medier. Metod: Studien lutar sig mot en design och skapande strategi där en kombination av olika metoder har används för insamling av relevant data. Metoderna utgjordes av en kvalitativ litteraturstudie, en visuell innehållsanalys, tre webbenkätundersökningar samt en prototypframställning. Metoderna har insamlat data genom ett iterativt förhållningssätt. Urvalet av den visuella innehållsanalysen utgjordes av totalt 20 marknadsföringskampanjer med storytelling som metod. Urvalet för webbenkätundersökningarna utgjordes av bekvämlighetsprincipen där urvalet bestod av 677 grafiska designers. Resultat: Resultatet av studien visar att det är möjligt att skapa en interaktiv kampanj med hjälp av tillgängliga omröstningsfunktioner på sociala medier, där två till sex parallella handlingar möjliggörs via omröstningar. Vidare resulterade studien i en prototyp av en interaktiv kampanj med två parallella handlingar. Slutsatser: Studiens samlade resultatbild presenteras som en processkarta vars uppgift är att guida företag att visualisera och driva interaktiva marknadsföringskampanjer på sociala medier. / Background: With the technological development, the concept of interactivity has become increasingly debated, not only in the prodution of interactive stories. Interactive storytelling is a relatively new area of research, which has opened a new way of running a marketing campaign. However, no research has been found regarding how an interactive marketing campaign can be run and visualized, on social media. The study is therefore, considered significant for the development of a new approach for businesses to interact with their target audience. Purpose: The purpose of this study is to map out the process for how companies can run and visualize interactive marketing campaigns, on social media. Method: The study used design and creative as a strategy, where the methods used consisted of a qualitative literature study, visual content analysis, three web surveys and prototyping. The methods have collected data through an iterative approach. The selection of the visual content analysis consisted of a total of 20 marketing campaigns with storytelling. The sample for the web surveys consisted of the convenience sampling, where the sample consisted of 677 graphic designers. Results: The result of the study indicates that it’s possible to create an interactive campaign using available poll functions on social media, where two to six parallel actions are made possible through voting. Furthermore, the study resulted in a prototype of an interactive campaign, with two parallel actions. Conclusions: In conclusion the study resulted in the creation of a process map, with the purpose of guiding companies to visualize and run interactive marketing campaigns, on social media.

Syftet med denna studie är att undersöka vad destinationsmarknadsföringsorganisationerna (DMC) Stockholm Visitor Board och Destination har för syn gällande sociala medier. Samt att titta på hur dessa två arbetar med sociala medier i sin marknadsföring och även vilka fördelar och nackdelar en sådan marknadsföring kan ha. Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt när det gäller metodval. Men ett inslag av kvantitativa aspekter har förekommit då en enkätstudie har utförts. Flertalet kvalitativa intervjuer har ägt rumt med relevanta personer för denna studie. En vardera representant från Stockholm Visitor Board och Destination Sigtuna har intervjuats. Även personer från den akademiska världen har kommit tills tals för att ge sin syn på sociala medier både generellt men även som ett marknadsföringsverktyg. Utifrån intervjuerna så har författarna kommit fram till att både Stockholm Visitor Board och Destination Sigtuna vill och strävar efter att ha en personlig kontakt via sociala medier med sina besökare. Detta är dock något som de inte lyckats med anser författarna. Närmast att lyckas kommer Destination Sigtuna. Då båda är mitt uppe i en ny satsning kring sociala medier så kommer det troligtvis ske stora förändringar när det gäller sociala medier för båda dessa företag. Det författarna menar är att dessa två använder sociala medier likt ett traditionellt sätt att marknadsföra sig, något som det inte är skapat för. Sociala medier ska inbringa till kommunikation mellan människor, både som företag till kund men även från människa till människa. Fördelarna med att marknadsföra sig via sociala medier är att det är ett billigt och enkelt att göra det. Det tar inte mycket av din tid och det kostar inte speciellt mycket. Men det krävs att man marknadsför sig på rätt sätt, annars kan det stjälpa mer än hjälpa. Nackdelarna är då att, som sagt, man gör det på rätt sätt. Att vara närvarande via sociala medier är viktigt, annars kan man inte svara på det som sägs om ens företag. / This study has as purpose to analyze how two destination management companies reflect on social media. The two companies are Stockholm Visitor Board and Destination Sigtuna. The authors also want to analyze how they market themselves via social media and what the advantages and downsides of such marketing strategy may be. By using a qualitative research point with several interviews, the authors wanted to come with an answer to the purpose of this study. The authors came to the conclusion that neither Stockholm Visitor Board nor Destination Sigtuna uses social media as the media is attended to do. They talk about having a personal level of communication, but they do not pursue it. This is something that probably will change do to that both are in a reorganization within the social media aspect. The advantages of marketing via social media are many. It’s a cheap and easy way to market your company. And if you do it right, it will save you a lot of money. The downside is the absent from social media. If your company isn’t on social media and talk to the costumers, it can be quite expensive in the long run.