I takt med att allt fler nya sociala medieplattformar introducerats och utmanat definitionen av vad sociala media är, har även användarantalet ökat explosionsartat. Tidigare forskning har identifierat fenomenet migration mellan sociala medier, alltså att användare migrerar från en plattform till en annan. I en undersökning visades det att grupptryck och andra kontakters val att byta plattform låg bakom migration, därför undersöker denna studie vilka drivkrafter som ligger bakom migration utifrån fler aspekter än bara de rent sociala. Statistiken från den årliga rapporten om svenskarna och internet pekar på att migration mellan sociala medier sker. Åldersgruppen 20-25 åringar är de som använder flest olika sociala medieplattformar och därmed är de som har störst möjlighet att migrera. I den här rapporten undersöks vilka de bakomliggande faktorerna som motiverar dessa användare att byta sociala plattformar är. Därför ställs frågan: Vilka är dessa drivkrafter som får användare att migrera mellan sociala medier? Detta är av intresse för framtida social medieutveckling; dels för att förstå vad användare värderar hos nya plattformar, dels för att väletablerade plattformar ska förbli fortsatt relevanta för användarna. För att besvara frågeställningen utfördes elva stycken semistrukturerade intervjuer som var mellan 20-50 minuter långa. Under intervjuerna utgick respondenterna från eget socialt medieanvändande och frågorna berörde tekniska, sociala och organisatoriska motivationsaspekter. Studien visade att det som påverkade respondenternas migration mellan sociala medier framför allt var i) vänner som bytte till nya plattformar och ii) nya innovativa funktioner som lockade dem till en ny plattform. På mer etablerade sociala medier, exempelvis Facebook, upplevde de att kontaktnätet hade blivit för brett och svårare att rikta budskap till, vilket också bidrog till deras migration. Förhoppningen är att undersökningen ska bidra till vidare forskning och utveckling av sociala medier, och därmed bidra till mer långlivade plattformar. / As new social media platforms are introduced to us, each redefining what the concept “social media” is, the amount of users is growing fast. Previous research has identified the phenomenon user migration between platforms. One study showed that peer-pressure is motivating users to migrate. Statistics from the yearly report about the swedes and internet also indicate that migration between social media happens. This report investigates the underlying factors that motivate users to switch primary social platforms. The main question in this report is: What are the main drivers for users to migrate between social media? This is of interest to future social media developers; partly to understand what users value in new platforms, and partly for well-established platforms to remain relevant. In order to answer the question, semistructured interviews were conducted and the respondents were asked to answers based on their own social media use with the questions concerning technical, social and organizational aspects. The research showed that the respondents were most affected by friends who switched to new platforms and that new innovative features attracted them to new platforms. On more established social media, they found that the network of contacts became too wide and made direct communication difficult, which ultimately contributed to migration.

The computer today is an essential worktool for students. It is used during lectures, exercises and private studying. Notifications from the computer are very relevant as the area of use is expanding and developed constantly. Students are easily distracted during studies and procrastination is a recurring theme. Social media on both mobiles and tablets has proved to be a cause of distraction and stress during education. The aim of the study is to  answer the question "How do notifications from the computer affect the concentration of the students when studying?". To answer this question, the students have received notifications from two social media, Facebook and Slack, for a week. They have then used an application called "RescueTime" to log how much time they have spent on Facebook and Slack. The week after, the same group of students has been studying without having any notifications. They have then submitted the time they have spent on Facebook and Slack with "RescueTime". After each week, students have answered questions. The questions were partly about the time they spent on Facebook and Slack during their study work and, secondly, how productive or distracted they felt during the week. The result showed that more time was spent on Facebook and Slack during lectures the week with notifications. The notifications had an impact on how often the participants were on Facebook and Slack during lectures. According to the answers from the questions, the perceived feeling of the test subjects was that they were most disturbed by the notifications during their private studying. The participants, on the other hand, felt that the week without notifications felt less distracting as notifications did not interfere with their concentration. This shows that notifications and distraction have a connection. Although the participants in the survey did not enter the social media when they received notifications, the participants became distracted. This was also true when the participants received notifications they felt were irrelevant. This caused several short breaks and the participants thus had no continuity at work. / Datorn idag är ett essentiellt arbetsverktyg för studenter. Den används under föreläsningar, övningar och under eget arbete. Notifikationer från datorn är mycket aktuella då notifikationers användningsområde utvidgas och utvecklas konstant. Studenter blir lätt distraherade under studier och prokrastinering är ett återkommande tema. Sociala medier på både mobiler och surfplattor har visat sig vara anledning för distraktion och stress under undervisning. Undersökningen har därför som syfte att besvara frågan “Hur påverkar notifikationer från datorn studenters koncentration när de studerar?”. För att besvara denna fråga har studenter haft påslagna notifikationer från två sociala medier, Facebook och Slack, under en vecka. De har då använt en applikation som heter “RescueTime” för att logga hur mycket tid de har varit inne på Facebook och Slack. Veckan efter har samma grupp studenter fått studera utan att ha några notifikationer påslagna och loggat tiden inne på Facebook och Slack med “RescueTime”. Efter varje vecka har studenterna fått besvara frågor. Frågorna handlade dels om tiden de varit inne på Facebook och Slack under deras studiearbete och dels om hur produktiva eller distraherade de känt sig under veckan som gått. Resultatet visade att mer tid spenderades på Facebook och Slack under föreläsningar veckan med notifikationer. Notifikationerna hade en påverkan på hur ofta deltagarna var inne på Facebook och Slack under föreläsningar. Enligt svaren på frågorna var den upplevda känslan hos testpersonerna att de var mest störda av notifikationerna under eget arbete. Deltagarna upplevde däremot att veckan utan notifikationer kändes mindre distraherande då notifikationerna inte störde deras koncentration. Detta visar att notifikationer och distraktion har ett samband. Även om deltagarna i undersökningen  inte gick in på de sociala medierna när de fick notifikationer så blev deltagarna distraherade. Detta gällde även när deltagarna fick notifikationer de kände var irrelevanta. Detta orsakade flera korta pauser och deltagarna fick därmed ingen kontinuitet i arbetet.

Den här studien undersöker hur två svenska klädföretag använder sin Facebook-profil och sitt Instagram-konto i marknadsföringssyfte. Syftet med undersökningen är att besvara frågan: I vilken utsträckning överensstämmer innehåll och form i företagens marknadsföring på Instagram och Facebook med plattformarnas tänkta användning för inlägg? Metoder som använts för att besvara problem-formuleringen är en litteraturstudie, observationer av företagens profiler samt en enkätstudie som skickades ut till företagens butikspersonal. Resultaten visar att företagen till största del följer plattformarnas riktlinjer med några undantag. Slutsatsen som kan dras ur undersökningen är att de riktlinjer som finns för de sociala medierna är mycket vaga. Vi anser att det beror på att de är relativt nya sätt för marknadsföring som behövs studeras vidare för att kunna sätta mer konkreta riktlinjer.

Sparring, Lina (2010). ”Jag är inte ”någon” utan ”bara finns””, ”I’m not ”anybody” I ”just ”exist”. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att titta närmare på vilka slags bekräftande moment de sociala medierna, ”den virtuella verkligheten”, ger unga på gymnasiet och att ge exempel på bekräftande moment unga på gymnasiet får i sin skolvardag, ”verkligheten”. Arbete bygger på en fältstudie av en elevs vardag i ”verkligheten” och i den ”virtuella verkligheten”. Fältstudien består av fotoobservationer, informantens egna reflektioner och Facebook-uppdateringar . Dessutom består studien av en skriftlig intervju med informanten för att ytterligare ringa in studiens syfte. Resultatet är därefter analyserat genom en litteraturbaserad teoriram.Resultatet utvisar vad en elev på gymnasiet under en skoldag upplever sig få ut i form av olika slags bekräftande moment i relation till ”verkligheten” och den ”virtuella verkligheten”. Resultatet pekar på att informanten upplever att de bekräftelsemoment som hon får från det sociala mediet Facebook syftar till att stärka hennes självkänsla, medan de bekräftande moment som hon fick i sin ”verklighet” syftade åt att stärka hennes självförtroende.

Sociala medier används mer än någonsin förr, och har utvecklats till en viktig, integrerad del utav samhället. I samband med detta har även möjligheten att utnyttja sociala medier i kombination med undervisning blivit en realitet. Utgångspunkten för vår studie är att undersöka hur en utav de mest populära sociala medierna, Facebook, upplevs i undervisningssyfte, utifrån lärarperspektivet.Syftet med vår undersökning är att granska hur väl lärare anser Facebook vara lämpligt att integrera i sin undervisning. Ett av delmålen var även att utifrån lärarnas åsikter skapa en konkret lista över risker och möjligheter kopplat till detta. Vi har därmed intervjuat sex stycken lärare på grundskole- och gymnasienivå. Resultaten är analyserade med fenomenografisk ansats.Alla lärare är överens om att det både finns risker och möjligheter med att använda Facebook i undervisningen. Bland de mest nämnda riskerna är att Facebook lätt kan bli ett distraktionsmoment för eleverna, och att det kräver tid och kunskap ifrån lärarnas sida. De vanligaste möjligheterna som framkommit är att Facebooks verktyg för kommunikation bidrar positivt till undervisningen, både socialt och praktiskt, samt dess dragningskraft, d.v.s. att information enklare når ut till eleverna. Utöver detta är det en risk att Facebook konkurrerar med skolans lärplattform, vilket man måste acceptera, eftersom lärplattformen fortfarande bidrar med administrativa verktyg som Facebook i dagens läge inte kan ersätta.

Sammanfattning/abstract Syfte: Syftet med detta arbete är att få större förståelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra människor uppmärksamma på vad mobbning via sociala medier innebär och vilka åtgärder som möjligen finns tillgängliga.Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillämpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via sociala medier.Metod: Metoden som använts har varit anonyma enkätundersökningar med elever i årskurs fem och sex på tre olika skolor, samt en enkätundersökning med organisationerna Friends och BRIS.Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man kränker någon via internet så kan man vara anonym, samt att det är lättare att kränka någon via sociala medier då man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. Utifrån elevenkäterna kunde man tyda att eleverna vill ha bättre vuxennärvaro på internet, och menade bland annat att det ska finnas någon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer.

Problemformulering och syfte:Sociala medier har blivit en stor del i människors vardag och påverkar människors beteende gentemot varandra samt hur vi väljer att kommunicera. Föräldrarna visar upp stora delar av barnens uppväxt på sociala medier, problemet blir dock att barnen själva inte kan bestämma vad som publiceras. Studiens syfte är att undersöka sociala medieanvändares uppfattning och åsikter kring barns medverkan på sociala medier. Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur olika grupper inom sociala medier förhåller sig till området, samt studera vilka aspekter som är relevanta för ett ansvarsfullt användande av sociala medier i samband med publicering av barn. Metod och material: För att genomföra studien valdes fokusgrupper som metod. Det utformades 3 st fokusgrupper  med 4 personer i varje grupp. Samtliga deltagare i grupperna är sociala medieanvändare, detta eftersom studien undersöker barns medverkan på sociala medier utifrån användares uppfattningar och åsikter. Utifrån studiens syfte, frågeställningar och teorier kunde intervjufrågor utformas, och stimulusmaterial visades för att stimulera samtal. Intervjumaterialet genomgick en transkribering fö att underlätta arbetet med analys och diskussionsdel.  Huvudresultat: Studiens resultat visar att diskussionen kring publicering av barn på sociala medier är komplex och kräver vidare forskning. Utifrån deltagarnas perspektiv används barn i sociala medier i syfte att kommunicera till specifika målgrupper. Barns medverkan på sociala medier kan uppfylla behovet avi genkänning och självrepresentation enligt användarna. Regler och riktlinjer ansågs viktiga för ansvarsfull publicering av barn, och individens egna etiska ansvar betonas som avgörande.

Syftet med studien är att beskriva och diskutera hur förskolor utan centralt beslutad digital lösning väljer att förmedla sin verksamhet via sociala medier. Studien är en kvalitativ studie som har genomförts genom semistrukturerade intervjuer av två förskollärare. Studien analyserar också förskolornas publicerade material på Instagram. Studien utgår från ett multimodalt så väl som ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med syftet att få syn på hur respektive förskola konstruerar sin verksamhet via sociala mediet Instagram. Vad som lyfts fram i publikationerna och vad som hamnar i bakgrunden. I resultatet framträdde fem teman som tillsammans visar på konstruktionen av sociala medier i förskolorna som ingår i studien. Resultatet visade utifrån de framträdande teman att förskolorna utgår från samma syfte och förhållningsregler när det gäller publikationerna. Publikationerna visar i huvudsak barnens lärprocesser och verktyget Instagram används i samverkan med vårdnadshavare och som stöd för barnens återberättande.

On the eighth of July 2023, the Swedish tabloid newspaper Aftonbladet published the identities of the anonymous music group Hooja. The publication provoked strong reactions from the fans of Hooja. Only a few of the Swedish newspapers chose to publish the disclosure or to make a remark on it. In this study the publishers and editors-in-chief who were essential to the debate have been interviewed. The journalist who wrote the revealing article of the music group Hooja, has also been interviewed for the essay. The study and the interviews have been done based on the disclosure of Hooja's identities and have discussed the topics about ethical considerations and journalistic decisions associated with the emergence of social media and its impact on the industry. The essay has been done with a qualitative method, more precisely, with research interviews and a thematic analysis. The theory of media ethics is used in the study. News selection and news valuation are also theories that have been used in the essay. With the emergence of social media, a new form of authorities has also emerged. It has affected the Swedish news industry in different ways. During the research interviews the pros and cons of the definition of what an authority is, were discussed. Furthermore it is discussed how a publisher and editor-in-chief may think about investigative journalism in a changed media landscape with a new form of authorities. What emerges is that it is no longer clear to determine who has authority and therefore determine who should be investigated. It must be an individual assessment on a case-by-case basis. The revealing of Hooja's identities are an example of when different news media are not in agreement. What is set against each other in the news evaluation is the public interest and relevance versus the possible publicity damage.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan antalet sociala medieplattformar som individer använder och deras självskattade psykiska välmående. Sambandet undersöktes bland individer i Sverige som var 18 till 62 år och som använde sociala medier. För att undersöka sambandet utformades en digital enkät som bestod utav frågor om kön, ålder, Tiden som Spenderas på Sociala Medier (TSSM), antalet sociala medieplattformar som deltagarna varit i kontakt med under den senaste veckan och ett välmåendeformulär. Välmåendeformuläret mäter individers subjektiva psykiska välmående och är utformat av Ström och Carlbring (2014). Det innehåller frågor där deltagarna får skatta sig själva på en femstegsskala (α = .922). 150 (37 män, 113 kvinnor) deltagares svar analyserades i en hierarkisk multipel regression vilken visade på att TSSM var den enda variabeln som hade ett signifikant samband med psykiskt välmående. Psykiskt välmående verkar således vara mer förknippat med individers ålder och den tid som spenderas på sociala medier snarare än medantalet plattformar som individer använder.