Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i hur en av dagens opinionsbildare kommer till uttryck i olika medieformat bidra till ökade kunskaper om hur unga vuxna uppfattar opinionsbildningsprocesser i dagens medielandskap. Utifrån syftet formulerades en huvudfråga och tre följande forskningsfrågor: “På vilka sätt beskriver unga vuxna att en av dagens opinionsbildares mediala uppmärksamhet haft för betydelse för synen på miljöfrågor i allmänhet och klimathotet i synnerhet?”, “På vilket sätt upplever unga vuxna nyhetspridningen och sociala mediers villkor?”, “På vilket sätt beskriver unga vuxna betydelsen av en av dagens opinionsbildare och dess roll?” samt “På vilka sätt beskriver unga vuxna betydelsen av opinionsbildning i sociala medier jämfört med opinionsbildning i traditionella medier?”. Metod och material: I uppsatsen har vi använt ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om klimatfrågor, opinionsbildning samt internetanvändning. Ramverket utgörs av Agenda-setting Theory och tvåstegshypotesen. Uppsatsens metod baseras på kvalitativa fokusgruppsintervjuer, innefattande tre grupper med tre deltagare i vardera. Huvudresultat: Studiens resultat visar att de unga vuxna upplever att Greta Thunbergs uppmärksamhet i media kommit att få en större effekt på den yngre generationen likaväl som allmänheten, snarare än på dem själva samt politiken. Respondenter uttrycker att hennes engagemang och aktivism i medier bidrar till en ökad kunskap om miljöfrågor för befolkningen. Vidare upplever de unga vuxna att opinionsbildningen både snabbare, lättare och i större utbredning kommer till uttryck i sociala medier, jämfört med traditionella medier.

Från och med 2017 har Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderats och har nu allt större fokus på digitalisering och att utveckla elevernas digitala kompetens. I samband med revideringen förändrades läroplanens två första kapitel samt flera kursplaner där undervisningen i de olika ämnena nu ska fokusera allt mer på elevernas utveckling av digital kompetens. Ansvarsfullt användande av digitala medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter är ett av de centrala innehåll som tillkommit i samhällskunskapen i och med revideringen. Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskaper inför att undervisa utifrån det nya centrala innehållet men med ett fokus på enbart sociala medier. Studien avser också att undersöka vilken fortbildning lärare fått i och med läroplanens revidering samt hur lärarna ser på det centrala innehållet ansvarsfullt användande av sociala medier. Studiens frågeställningar besvaras genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Resultatet visar på att lärare anser att de har goda kunskaper inom tekniska verktyg och pedagogik men att en grupp av lärare saknar väsentliga ämneskunskaper för att kunna bedriva undervisning om ansvarsfullt användande av sociala medier. Lärare anser att de fortbildningar som erbjuds är bristfälliga och att kunskapsnivån på dessa kurser inte matchar deras individuella behov. Studien visar dock att trots bristen på ämneskunskaper och relevant fortbildning ser lärare fram emot att undervisa om ansvarsfullt användande av sociala medier eftersom de anser att det är ett viktigt och aktuellt ämne. / <p>SO</p>

As today’s most commonly used Self-portraits, this essay analyses the Selfie as a modern andvisual phenomenon which for its users contribute a reflexive project of the Self-Identity. Thepurpose of this paper was to systematical study specific features of the Selfie, according tovisual studies.Through the methods of semiotics, theory of sociology about the Self and theory about theSelfie phenomenon, the result shows that selfie users make use of biographical depictions – asposes next to elements – to revise and create new meanings, which is important for thereflexive project of the Self-Identity.

Detta examensarbete behandlar unga kvinnors upplevelser och identifikationskänslor av att följa influencers på Instagram, där fokus ligger på att analysera det rituella beteendet som sker i samband med användandet av det sociala mediet.  Studiens syfte är att besvara följande frågeställningar: Hur påverkas unga kvinnor av influencers på Instagram? Kan fenomenet influencers på Instagram liknas vid en modern form av religion då det dels inkluderar rituella beteenden och dels innebär ett slags dyrkan där unga kvinnor tillskriver influencers en idolstatus som de vill identifiera sig med?   Teoretisk utgångspunkt för studien är olika psykologiska teorier kring människans behov och beteenden, som ligger inom ramen för religionspsykologi. Tidigare forskning inom området behandlar studier kring sociala medier, idoldyrkan, rituella beteenden, samt vad religion är eller gör.    Metoden som används är en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, där materialet inhämtas från fem mailintervjuer, 25 enkäter, observationer, samt tidigare forskning kring ämnet. Materialet analyseras med hjälp av tidigare forskning, de teoretiska perspektiven och begreppen influencers, religiösa ledare, idoler och religion. Resultatet delas in i olika teman: Hur unga kvinnor påverkas av influencers på Instagram, idoldyrkan kring dem och om fenomenet influencers på Instagram kan liknas vid en modern form av religion.   Studien visar att samtliga respondenter känner till fenomenet influencers och att de någon gång aktivt har följt en sådan. Resultatet är inte entydigt, men visar att respondenterna i högre eller lägre grad blir påverkade av influencers uppdateringar på Instagram. En slutsats är att en jämförelse kan göras mellan respondenternas relation till influencers och idoldyrkan, samt att vissa individers användande av Instagram kan liknas vid en modern form av religion, där religiösa funktioner uppfylls. Nyckelord: Flöde, Idoldyrkan, Influencers, Instagram, Religion, Rituellt beteende och Sociala medier.

Uppsatsen handlar om hur det går att förstå olika målgrupper på Instagram och hur influencers genom detta enklare kan anpassa sitt innehåll till det som sin målgrupp av följare vill se. Målgruppen som används i uppsatsen är tjejer i åldern 15-20 år från Sverige och genom en enkätundersökningen skapades en bättre förståelse i hur de använder sig av Instagram. Genom en analys av de konton personerna i enkätundersökningen följde på Instagram kunde en sammanställning på vad för typ av personer de följer är. Efter detta skapades ett verktyg för att kunna testa vilket visuellt innehåll målgruppen vill se och studien avslutades sedan med intervjuer både på målgruppen och några av de influencers som de följer.

Arbetet med relationer på sociala medier gynnar personens legitimitet. / Working with relationships on social media beneficial for personal legitimacy.

I och med dagens digitaliserade samhälle har det skapats en uppsjö av nya termer. Selektivexponering är ett av dessa, vilket betyder att människor i största mån väljer att exponera sig för information som stämmer överens med de befintliga åsikter och övertygelser som personen redan erhåller. Grundat i detta finns det en uttalad oro kring ett fenomen som kan uppstå, ett begrepp som har kommit att kallas filterbubblor. Fenomenet innebär att människor skapar sig en parallell informations-värld som ej nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten, vilket skulle kunna få tänkbart stora oönskade effekter på samhälle och individ. Studien syftar till att undersöka den selektiva exponeringen hos en yngre målgrupp, genom att studera deras informationsinhämtning om dagsaktuella ämnen där miljö och klimatfrågan ligger i största fokus. Ungdomarnas medvetenhet kring hur den information som de exponeras för påverkar dem studerades också. För att samla in den information som behövdes för att besvara studiens syfte genomfördes fokusgruppsintervjuer. Den sammanställda datan visade på att dagens ungdomar är selektiva och källkritiska när det kommer till deras informationsinhämtning om dagsaktuella ämnen och att förtroendet för dagstidningar är lågt. Medvetenheten kring att algoritmer styr och påverkar vad de exponeras för på sociala medier visade sig vara högt. Resultatet visade även att ungdomarna tenderar till att stöta ifrån sigi nformation som ej överensstämmer med deras ståndpunkt, då denna sorts information triggar negativa känslor som provokation eller irritation. Vetenskapliga studier, TV och Radio och andra intresseorganisationer som driver olika frågor är de källorna ungdomarna använde sig av då de aktivt väljer att söka efter fakta, eftersom dessa källor anses vara mest sannhetsenliga. Studien visar att interpersonella möten och meningsutbyten med andra människor har en stor påverkan på åsiktsbildningen hos ungdomar.

Digitaliseringen inom marknadsföring har resulterat i att företagen numera lägger stor vikt vid att synas på sociala medier, vilket gett upphov till en omfattande användning av Influencer Marketing. Detta används särskilt effektivt vid marknadsföring av kläder mot målgruppen millennials, via Instagram. Samtidigt ger klädbranschenupphov till omfattande miljöproblem, vilket tyder på att konsumtionen av kläder i dagens samhälle inte är hållbar, varken miljömässigt eller socialt. Inom området för Influencer Marketing identifierades därmed ett kunskapsgap gällande avsaknaden av ett hållbarhetsperspektiv på konsumtion. Utifrån detta kunskapsgap formulerades innevarande studiens frågeställning till hur Influencer Marketing kan bidra till hållbarhet och etisk konsumtion bland millennials. Därmed fokuseras studien till en generation med hög betydelse både inom Influencer Marketing och hållbarhet. Målsättningen var att ta reda på hur Influencer Marketing av kläder kan bidra till ett mer hållbart samhälle, istället för mindre hållbart, som det gör i nuläget genom överdriven klädkonsumtion med tillhörande konsekvenser för miljö och samhälle. Syftet med studien är att skapa djupare förståelse av Influencer Marketings betydelse för hållbarhet och etisk klädkonsumtion bland millennials. På så sätt ska undersökningen hitta faktorer i influencers offentliga livsstil och i reklamsamarbeten på Instagram, som påverkar millennials attityder till hållbarhet, etisk klädkonsumtion positivt. Genom att studera dessa attityder i en kvalitativ ansats, kan Influencer Marketings påverkan på millennials konsumtionsbeteende undersökas, utifrån den teoretiska ramen för innevarande studie. Den teoretiska ramen inkluderar Influencer Marketing, hållbarhet och etisk klädkonsumtion, samt millennials utmärkande konsumentbeteende. Utifrån denna ram genomfördes åtta semistrukturerade djupintervjuer med kvinnliga millennials. Trots detta urval är inte målet med studien att begränsa resultatet endast till kvinnliga millennials. Det empiriska resultatet analyserades i förhållande till den teoretiska ramen med en tematisk analys. Denna analys ledde till slutsatser om att Influencer Marketing har hög potential att påverka millennials till hållbarhet och etisk konsumtion, men att det krävs specifika åtgärder hos både företag och influencers. Dessa åtgärder sammanfattas i en ny strategi för Influencer Marketing. Strategin visar på specifika beteenden och egenskaper hos influencers, samt företagens åtgärder och val av influencers, som kan göra att Influencer Marketing bidrar till hållbarhet och etisk konsumtion bland millennials. Studiens praktiska bidrag är således ökade förutsättningar för en utveckling mot ett hållbart samhälle, både bland konsumenter och företag, genom etisk klädkonsumtion. Teoretiskt bidrar studien med en omfattande teoretisk ram för hur Influencer Marketing kan bidra till hållbarhet, genom en strategi inom Influencer Marketing med ett hållbarhetsperspektiv som tidigare saknades.

Användandet av sociala medier fortsätter att växa allt mer. Influencer marketing är ett relativt nytt fenomen, och många företag väljer att använda sig utav influencers för att marknadsföra sina produkter. Syftet med denna studie är att utifrån ett kommunikationsperspektiv undersöka hur olika organisationer inom livsstilsbranschen förhåller sig till influencer marketing. Detta för att utveckla en förståelse för hur organisationer jobbar med influencers som en del av marknadsföringsstrategin.

Studier utförda i icke digitaliserade kontexter visar att konsumenter överväger marknadsföring av högengagemangsprodukter kognitivt, och att köpintention av dessa produkter påverkas av argumentens kvalitet. Vidare visas att konsumenter vid lågengagemangsprodukter överväger marknadsföring emotionellt, och att köpintention av produkter som förknippas med lågt engagemang därför påverkas av källans trovärdighet. Studier utförda på sociala medier visar däremot att konsumenters köpintentioner påverkas av emotionella stimuli, oavsett produkttyp. Det visar följaktligen att vad som påverkar konsumenters köpintentioner av olika produkter bör skilja sig mellan icke digitaliserade kontexter och sociala medier. I denna studie undersöks därför vad som påverkar köpintention av dessa produkttyper genom marknadsföring på sociala medier, mer specifikt via influencer marketing. Studien har genom 8 semistrukturerade intervjuer undersökt vilka karaktärsdrag hos en influencer samt vilka dimensioner i dennes inlägg som påverkar konsumenters köpintentioner av låg- respektive högengagemangsprodukter när dessa marknadsförs på Instagram. Det visades att vad som främst påverkar köpintention av båda produkttyperna är dimensioner i bilden; kvalitet, miljö, sammanhang och genuinitet. Vidare är tillgänglighet en dimension i texten som påverkar konsumenternas köpintention av båda produkttyperna, det vill säga att företaget ska finnas taggat i inlägget och därmed göra det enkelt för konsumenten att ta sig vidare för eventuell informationssökning eller köp. Övriga dimensioner och karaktärsdrag skiljer sig mellan produkttyperna. Gällande lågengagemangsprodukter har inga fler dimensioner i inlägget någon betydelse och inte heller vilken influencer som marknadsför produkten. Däremot vid högengagemangsprodukter, bör influencern besitta karaktärsdragen trovärdighet, som beskrivs genom matchning och kompetens, samt attraktivitet. Texten bör även innehålla personlig information från influencern gällande dennes användning av produkten. Utöver karaktärsdrag och dimensioner visades konsumentens inställning till produkten påverka köpintentioner av båda produkttyperna. Inställningen till produkten innebär; egen preferens, behov och varumärke. Slutligen kan utläsas att det krävs mer av en influencer och dennes inlägg för att påverka konsumenter till köpintention vid marknadsföring av högengagemangsprodukter, då fler dimensioner och karaktärsdrag visades viktiga vid marknadsföring av denna produkttyp