I denna studie utgick vi från tre syften och det första syftet var att synliggöra hur skolpersonal i skolor arbetar med nätmobbning, studiens andra syfte var att se hur personalen kommunicerar med varandra angående arbetet med nätmobbning och studiens tredje syfte var att se vilka utmaningar respondenterna ser i arbetet kring nätmobbning. Tolv respondenter från olika delar av skolans verksamhet deltog i studien, de som deltog i studien var fritidspedagoger, grundskollärare, fältassistent, caféansvarig samt kurator. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer vid empiriinsamlingen då vi önskade få en övergripande bild av hur arbetet mot nätmobbning såg ut. I vår analys använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som vi sedan transkriberade med hjälp av inspelat material från intervjusamtalen, att använda sig av transkriberingar underlättade analysarbetet. Av studien framkom det att respondenterna anser att föräldrar har ett stort ansvar i det förebyggande arbetet, som ibland inte efterlevs och konflikter följde med in skolan och påverkade verksamhet. Studien visade också att majoriteten av respondenterna inte gör skillnad på traditionell mobbning och nätmobbning. Respondenterna berättade däremot att de jobbat mycket med värdegrundsfrågor och alltså inte med nätmobbning specifikt. Vår studie visar att samarbetet mellan skolpersonal och föräldrar behöver förbättras för att motverka och förebygga nätmobbning. Men även att ett förtydligande av skillnaden mellan traditionell- och nätmobbning är nödvändigt. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på hur klasslärare och fritidslärare arbetar med att förebygga nätmobbning, men även hur dem samverkar för att arbeta med nätmobbning i de olika verksamheterna. Studien är en kvalitativ då studien innehåller semistrukturerade intervjuer. Antalet lärare som intervjuades var 10 stycken och intervjuerna bygger på den intervjuades erfarenheter kring nätmobbning. Resultaten har delats upp i fem olika teman, dessa är; utmaningar, upptäckten av nätmobbning, förebygga, kompetens och samverkan. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att det är svårt att upptäcka nätmobbning då de flesta är anonyma på sociala medier. Lärarna har olika sätt att arbeta kring ämnet och samverkan ser olika ut på de olika skolorna som ingick i studien. Några av lärarna ansåg sig ha tillräckligt med kompetens för att arbeta med nätmobbning, medan ett fåtal sa att man aldrig kan bli fullärd. En av slutsatserna som kan dras utifrån studien är att lärare arbetar för lite kring ämnet nätmobbning i skolorna.

Social media today constitute a big part of everyday life for adolescents, but we believe that there is an inadequate knowledge of how young people in everyday contexts go about evaluating and reflecting upon the information mediated through Facebook. This study aims to examine how adolescents in their everyday life judge the credibility of information mediated through Facebook. In order to attain the aim the study also seeks to answer how adolescents reflect upon information on Facebook, what is their own role in the production of content and also to identify their cognitive resources and the practical doings which they apply in order to judge the credibility of the information. The theoretical framework on which the study is based are Patrick Wilson's theory of Cognitive authority and the theory of Uses and Gratifications. The data was accumulated by conducting two focus group interviews with a total of eight respondents, each focus group comprising four respondents. The study found that the content the respondents are exposed to is dependent on their own actions and that it is also a result of a wider range of age groups being more active on Facebook. Many of the respondents do not put much trust in the information and most of them are also passive in the production of it. The study also identified the following methods the respondents use when they evaluate the credibility of the information: to examine the sources, determine if there is any underlying political interest, reputation, how it is expressed, their attitude towards the information, compare sources, common sense and experience.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka värden som skapas i modehus marknadsföring på sociala medier samt vilken betydelse de värden som skapas har för varumärket. För att besvara syftet undersöks i denna uppsats det franska modehuset Balmain som en fallstudie. Balmains egna- samt huvuddesignern Olivier Rousteings konton på de populära sociala medie-plattformarna Twitter och Instagram analyseras med semiotisk bildanalys baserat på forskningsfrågor om vilka bilder som förekommer, hur relationen mellan bild och text ser ut samt vilka värden som skapas genom inläggen. Som en av forskningsfrågorna lyder, “Hur ser förhållandet mellan bild och text ut enligt Barthes skrivna mode?” så baseras analysen till stor del på Roland Barthes teorier om det skrivna modet i boken The Fashion System (1967/1990). Det skrivna modet är relationen mellan modebild och dess tillhörande bildtext och är till stor nytta vid analysen av det franska modehusets sociala medie-kanaler som till övervägande del består av just modebilder med text till. Resultaten som framkommit är att de fyra flödenas innehåll följer sex övergripande teman: celebritetsstöd, den självständiga kvinnan, relationer, estetik, Olivier Rousteing som maktfull samt gemenskap/inkludering. Genom att anspela på dessa teman i sina inlägg på Instagram och Twitter skapar Balmain sociala-, kulturella-, estetiska och ekonomiska värden. Dessa värden utgör grunden för hur Balmain framställer sig självt som varumärke; ett nytänkande och inbjudande varumärke som fokuserar på att skapa sociala och kulturella värden vilket genererar ekonomiska värden.

Det förändrade medielandskapet i Sverige innebär att myndigheter måste hitta nya vägar för att nå allmänheten. Samtidigt visar statliga utredningar att medborgarnas delaktighet i demokratin bör ökas. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka på vilket sätt kommuner kan interagera med medborgare i åldern 18–45 på sociala medier, samt om interaktionen kan öka medborgarnas delaktighet i samhället. Uppsatsen utgörs av en fallstudie av Luleå kommuns kommunikation i sociala medier, och undersöker både kommunens och medborgarnas perspektiv. Den övergripande forskningsfrågan är: ”Kan en kommun öka medborgarnas delaktighet i det lokala samhället genom interaktion i sociala medier?”. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av Ines Mergels (2013a) teori om myndigheters användning av sociala medier, samt Jesper Strömbecks (2004) resonemang om deltagardemokrati. Metoden består av två informantintervjuer med anställda på Luleå kommuns kommunikationskontor, samt en enkätundersökning riktad till kommunmedborgare i åldern 18–45, där 106 svar inkom. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att kommunen främst använder sociala medier för att sprida information och öka sin tillgänglighet, snarare än att interagera med medborgare. Medborgarna är mycket positiva till att kommunen använder sociala medier för att sprida information. I dagsläget är det inte särskilt troligt att medborgarna skulle interagera med kommunen för att utöva inflytande över kommunala frågor på sociala medier, även om de i hög grad är positiva till idén om att Luleå kommun vill skapa dialog och be om deras åsikter via sociala medier. På grund av att kommunens sociala medier hålls politiskt neutrala, och eftersom medborgarna inte är särskilt intresserade av att utöva inflytande över kommunala frågor på sociala medier, kan medborgarnas delaktighet i det lokala samhället i mycket låg grad ökas genom interaktion med kommunen i sociala medier.

Sociala medier skapar stora förändringar runt både människor och organisationer. Det betyder att organisationer behöver anpassa sin kommunikation för att nå ut till sin målgrupp. Myndigheter har idag en uppgift i vårt demokratiska samhälle att informera och upplysa samhället och det är även centralt för myndigheter att börja använda sig av sociala medier för att nå sin målgrupp. Syftet med undersökningen är att kartlägga hur en polismyndighet kommunicerar via sociala medier till sin målgrupp. Vi har valt att göra en fallstudie på en specifik polisgrupp - ungdomspolisen och hur de kommunicerar till sin målgrupp. Undersökningen ämnar besvara följande frågeställningar: Hur kommunicerar polisen på sociala medier? Hur kommunicerar ungdomspolisen på Åland genom sin Facebooksida? Och i vilket syfte använder ungdomspolisen sig av Facebook? För att besvara dessa frågor har två metoder använts - netnografisk observation och semistrukturerade intervjuer. Genom en observation av Facebooksidan besvaras frågan hur de kommunicerar på Facebook och genom intervjuer framkommer svaret på i vilket syfte de använder sig av Facebooksidan. Det insamlade materialet analyseras sedan i ljuset av uppsatsens teoretiska ramverk där public relations, Schneiders kommunikationsmodell och strategier för myndigheter på sociala medier presenteras. De övergripande resultat som framkommit genom denna studie är att ungdomspolisen inte har någon specifik strategi för hur de kommunicerar. Poliserna har dock olika sätt att skriva, vilket på så sätt leder till vad man skulle kunna kalla egna individuella strategier för användandet. Deras huvudsyfte med Facebooksidan är att göra polismyndigheten mer öppen och transparent, vilket de gör genom inlägg där de vill informera, visa arbetet som polis, uppmana och föra en dialog med målgruppen. Polisen hade från början ungdomar som målgrupp, men med tidens gång har målgruppen förändrats till föräldrar och egentligen hela allmänheten. Slutsatsen utifrån analysen är att myndigheter som använder sig av sociala medier måste använda rätt plattform för att nå sin målgrupp, men även att sociala medier är ett utmärkt verktyg för att upprätthålla relationer och skapa förståelse för polisyrket vilket i sin tur kan leda till förbättrade relationer mellan polisen och målgruppen. / Social media creates new conditions around both individuals and organizations. This means that organizations need to adjust their communication efforts to reach their target group. Therefore, it is central to the authorities to start using social media to reach their target group when the usage of social media increases. The purpose of this study is to identify how a specified police group communicate through social media to their stakeholders. We have chosen to do a case study on a specific group of police – The Youth Police and study how they communicate through social media to their stakeholders. The study aims to answer the following questions: How does the police communicate on social media? How does the Youth Police communicate through their Facebook page? And for what purposes are the Youth Police using the Facebook page? To answer these questions, we have used two methods - observation and interviews. The collected material is then analysed in the light of the theoretical framework, where we describe public relations, Schneider's communication models and different strategies for authorities on social media. The overall results obtained by this study is that the Youth Police do not have a specific strategy for how they communicate, but the police have their own ways of writing and thus form an unspoken individual strategy. Their purpose with this Facebook page is to make the police more transparent, which they do through Facebook posts where they inform, show their work and have a dialogue with their target group. The Youth Police had initially adolescents as a target group, but along with the passage of time, their target group has changed into the parents of the adolescents and the public instead. The conclusion from the analysis is that the authorities, who use social media, have to choose the right platform to reach their target group.  Social media is also a great tool for maintaining relationships and creating an understanding of the police work, which in turn can lead to improved relations between the police and their target group.

Syfte och Forskningsfråga:Syftet med studien är att klarlägga aktuella marknadsföringskanaler för kommuner i arbetet mot att stärka och bearbeta kommuners varumärken. En digital tid är här där många synsätt och tillvägagångssätt ständigt förändras vilket utgjort grund för följande forskningsfråga:  Hur arbetar kommuner med olika marknadskanaler för att stärka sitt varumärke i en tid med digitala möjligheter? Metod: Denna studie har varit av kvalitativ karaktär där målet varit att få en djupare förståelse för kommuners arbete i att stärka sitt varumärke genom användningen av olika marknadskanaler. Utgångspunkten i studien har varit av deduktiv karaktär för att senare även tagit induktiva drag vilket gjort att den kan kategoriseras som en abduktiv ansats. Den empiriska delen utgörs av sju stycken djupintervjuer med respondenter som jobbar på olika sätt med kommuner och deras varumärkesutveckling och användning av marknadskanaler. Slutsatser: I studie har det framgått att kommuner ses som mer komplexa jämfört med vanliga varumärken. Ett samspel mellan kommun, invånare, näringsliv och besökare måste finnas för att kunna utveckla ett starkt varumärke för en kommun. De sociala medierna spelar en stor roll och är i tydligt fokus samtidigt som stora utvecklingsmöjligheter hittas för dessa kanaler. Med en ökad förståelse för de digitala kanalerna, ett tätare samarbete mellan samtliga delar hos kommuner samt ett helhetsperspektiv med samarbeten mellan regioner så hittar vi stora möjligheter inför framtiden. Detta i kombination med en utveckling av annonseringsverktygen för främst de sociala medierna så ges goda förutsättningar för kommuner i framtiden.

Background: The usage of social media in Sweden have increased steadily in recent years. These communication channels have transformed the communication between customers and companies from a passive monologue to a dialogue in which the customers gets involved in order to create new, and maintain already existing relationships which ultimately creates long-term profitability. Although, this phenomenon is not exclusive for B2C but seems to in-clude B2B as well. Purpose: This study aim to gain a deeper understanding around social media as a marketing channel for food distributors in Sweden. For this reason, the study also want to sort out how the companies use, evaluate and legitimize these marketing activities. Method: This study is based on five interviews with three B2C-companies and two B2B-companies within food distribution in Sweden. Result and analysis: The result of this study show that the companies aim to be represented in the social mediums where they can find their customers. The most used social mediums was revealed to be Facebook and Instagram and that the sought values of marketing through social media was to distribute digital material, brand-building, create new and maintain present relations as well as directing customers towards the company’s homepage. In this study the similarities was found to exceed the differences between the B2C-companies and the B2B-companies. However, the differences that was highlighted in this study was that B2B-companis seems to be favored by a more earnest tonality and that the receiving parties of the communication in B2B are not as likely to further distribute the company’s message, nor do they move between communication-channels as “sprawling” as regular consumers. / Bakgrund: Användandet av sociala medier har ökat stadigt i Sverige de senaste åren. Dessa kommunikationskanaler har förändrat kommunikationen mellan kund och företag från att ha varit en passiv monolog från företagets sida, till att vara dialog där kunderna engageras för att skapa och upprätthålla relationer vilket i förlängningen skapar långsiktig lönsamhet. Detta fenomen är dock inte exklusivt inom B2C utan tycks sträcka sig även till B2B. Syfte: Denna undersökning ämnar att skapa djupare förståelse kring sociala medier som marknadsföringskanal för livmedelsdistributörer i Sverige. Av denna anledning ämnar undersökningen också att utreda hur företagen använder, utvärderar och legitimerar denna typ av marknadsföring. Metod: Denna undersökning bygger på fem kvalitativa intervjuer med tre B2C-företag och två B2B-företag inom livsmedelsdistribution i Sverige. Resultat &amp; Analys: Resultatet från de genomförda intervjuerna visar att företagen vill befinna sig där kunderna är. De mest använda medierna visade sig vara Facebook och Instagram och de främsta värdena med att marknadsföra sig på sociala medier uppgavs vara att få spridning på digitalt material, bygga varumärke, skapa nya och vårda befintliga relationer samt att styra trafik mot den egna hemsidan. I denna undersökning upplevdes likheterna överstiga olikheterna mellan B2B-företag och B2C-företag. De skillnader som dock belystes var att B2B gynnas av en mer allvarsam tonalitet och att mottagarna inom B2B inte är lika benägna att sprida material vidare samt att de inte förflyttar sig lika “spretigt” mellan olika kommunikationskanaler som inom konsumentmarknaden.

Syfte: Denna studie syftar till att analysera användningen av sociala medier i B2B-företagens marknadsföringsstrategi utifrån de sex komponenterna övervaka konversationer och lyssna på kunder, empowerment och engagera anställda, skapa attraktivt innehåll, stimulera elektronisk word of mouth (eWOM), utvärdera och välj kanaler samt förbättra förekomsten av varumärket. Metod: Denna studie antar en deduktiv ansats. Studien genomförs i form av en multipel fallstudie med kvalitativ forskningsdesign. Utifrån den teoretiska referensramen utformades en intervjuguide som användes i tolv kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna utforma en tematisk analys. Materialet har analyserats och diskuterats, för att vidare kunna presentera en slutsats som besvarar studiens syfte. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att användningen av sociala medier hos B2B-företag till stor del stämmer överens med Cawsey och Rowleys strategiska ramverk. Vi fann dock att den fjärde komponenten inte utgör en väsentlig del i företagens marknadsföringsstrategier och kan länkas samman med sjätte komponenten. Under femte komponenten fann vi att företagen fokuserar på att finna minst ett tydligt syfte med att inträda i en kanal, vilket skulle kunna tolkas som en ny komponent i ramverket. Förslag till vidare forskning: Utifrån begränsningarna i denna studie kan vidare forskning genomföras. En begränsning är att studien har tolkats utifrån ett företagsperspektiv. Vidare forskning kan därmed tänkas behandla området utifrån de anställdas perspektiv. En annan begränsning som har uppkommit i studien är huruvida varje komponent har diskuterats djupgående. Det finns därmed ett behov av att studera hur företagen arbetar med en särskild komponent. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med en ökad förståelse för hur B2B-företag använder sociala medier i marknadsföringsstrategierna. Denna studie bidrar med riktlinjer hur företag kan arbeta med sociala medier. Följaktligen har studien bidragit till ökad förståelse för vilka faktorer som kan vara bra att tänka på vid användningen av sociala medier hos B2B-företag, samt vilka områden det finns utrymme till att förbättra och utveckla i strategin. / Aim: This study aims to analyze the use of social media in B2B-companies’ marketing strategies based on the six components monitoring and listening, empowering and engaging employees, creating compelling content, stimulating electronic word of mouth, evaluating and selecting channels and enhancing brand presence through integrating social media. Method: This study takes a deductive approach. The study is conducted in the form of a multiple case study with qualitative research design. Based on the theoretical frame of reference, an interview guide was developed that was used in twelve qualitative semi-structured interviews. The interviews were recorded and transcribed in order to design a thematic analysis. The material has been analyzed and discussed to further present a conclusion that answers the purpose of the study. Result &amp; Conclusions: The study shows that the use of social media in B2B companies is largely consistent with Cawsey and Rowley's strategic framework. However, we found that the fourth component does not constitute an essential part of the companies’ marketing strategies and can be linked to the sixth component. In the fifth component, we found that companies focus on finding at least one clear purpose of entering a channel, which could represent a new component of the framework. Suggestions for future research: Based on the limitations of this study, further research can be carried out. One limitation is that the study has been conducted from a business perspective. Further research may therefore be done based on an employee perspective. Another limitation that has arisen in the study is whether each component has been discussed in depth. Thus, there is a need to study how companies work with a particular component. Contribution of the thesis: The study contributes with an increased understanding of how B2B companies use social media in their marketing strategies. This study provides guidelines on how businesses can work with social media. Consequently, the study has contributed to an increased understanding of what factors may be useful to have in mind when using social media in B2B companies. Also, in which areas there is room for improvement and development in the strategy.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur musikämnet legitimeras i olika texter. Arbetets undersökning ämnar redogöra för vilka diskurser som blir synliga när musikämnet legitimeras i texter skrivna på webben. Arbetets teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism, från vilken världen anses skapas genom social kommunikation. Norman Faircloughs teori om den kritiska diskursanalysen har vidare fungerat som en inspiration i arbetet. För att samla in material gällande musikämnets legitimering har en textanalys med inspiration från en litteraturstudie genomförts. Material som samlats in har utgjorts av texter som gått att finna i sociala medier (i form av bloggar och onlineforum) samt texter från olika digitala tidningar. Dessa har sedan analyserats för att visa på vilka de bakomliggande diskurser är till de olika yttranden som synliggjorts. Resultatet av arbetet visar på fyra diskurser ur vilket musikämnet legitimeras. Musikämnet legitimeras baserat på (1) ämnets förmåga att underlätta för lärande genom att integreras med andra skolämnen, (2) ämnets förmåga att skapa förutsättningar till anställningsbarhet på en attraktiv arbetsmarknad, (3) ämnets koppling till det större fenomenet som är musik och (4) ämnets påverkan av människans fysiska och psykiska kropp.