Syfte och frågeställningar: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svenska pensionärer ser på sin användning av sociala medier och på vilka sätt som sociala medier upplevs påverka både skapandet och upprätthållandet av relationer med den nära omgivningen. Studien ämnar även undersöka hur de uppfattar eventuella konsekvenser av sitt lägre deltagande i sociala medier, i relation till digitalt utanförskap.   Hur beskriver pensionärer 67 år och äldre sitt användande av sociala medier?   Hur upplever pensionärer att sociala medier har förändrat deras sätt att skapa och upprätthålla relationer med sin omgivning?   Om deltagandet i sociala medier är lågt, hur upplever pensionärer att det kan medföra konsekvenser för att upprätthålla relationer med sin omgivning?   På vilka sätt kan användandet av sociala medier bidra till att nyttja eller öka individers sociala kapital? Metod och material: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 17 seniorer (67-86 år).   Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna uppgav att de använder sociala medier på daglig basis och att deras kommunikation med omgivningen har påverkats av sociala medier. Vidare beskriver respondenterna att ett lågt deltagande inte nödvändigtvis hänvisas till ett digitalt utanförskap – och att sociala medier är ett verktyg för att nyttja sitt sociala kapital.

Utbredningen av sociala medier är markant och endast en minoritet av befolkningen finns inte med på sociala medier i någon form. Detta skapar värdefull information som bland annat används av organisationer och rekryterare för att skapa sig en bild om och riskminimera nästa rekrytering. Dock är detta ett förhållandevist nytt sätt att rekrytera och inhämta information och det saknas riktlinjer och förståelse för hur det kan användas på ett ansvarsfullt sätt. Ny lagstiftning som GDPR visar på att det finns ett behov av att säkerställa att informationen inte används felaktigt. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur rekryteringsföretag använder information från sociala medier i rekryteringsprocessen utifrån ett ansvarsperspektiv. En kvalitativ studie utfördes med 10 informanter inom bemanningsbranschen. Metoden användes då studien ville fånga respondenternas uppfattning gällande sociala mediers användande i en rekryteringsprocess. Då bemanningsbranschen jobbar inriktat mot just rekrytering ansågs dessa var den målgrupp som erbjöd mest expertis och kunskap. Studien har kommit fram till att det finns en problematik med screening av sociala medier då det är ett oreglerat verktyg. Lagstiftningen är inte tillräcklig och det finns ingen tydlighet i vad för ansvarsroll som gäller. Rekryterare vill gärna använda sociala medier utan att vara oroliga för att de går över gränser och de befinner sig i en dialektal spänning där de anser det vara ett bra verktyg samtidigt som det riskerar att anses ansvarslöst att använda det. En ökad tydlighet om hur det kan och ska användas visar sig vara önskvärt från rekryterare för att ge dem möjlighet att vara transparenta med sitt arbete. / The prevalence of social media is significant and only a minority of the population is not on social media in any form. This creates valuable information that is used by organizations and recruiters, among other things, to create an image and risk minimize the next recruitment. However, this is a relatively new way of recruiting and collecting information and there are a lack of guidelines and understanding of how it can be used in a responsible manner. New legislation such as GDPR shows that there is a need to ensure that the information is not used incorrectly. The aim of the study is to increase understanding of how recruitment companies use information from social media in the recruitment process from a responsibility perspective. A qualitative study was conducted with 10 informants in the staffing industry. The method was used as the study wanted to capture the respondents' perception of social media use in a recruitment process. Since the staffing industry is focused on recruitment, these were considered the target group that offered the most expertise and knowledge. The study has concluded that there is a problem with screening of social media as it is an unregulated tool. Legislation is not sufficient and there is no clarity on what role of responsibility applies. Recruiters would like to use social media without being worried that they are crossing borders and they are in a dialectical tension where they consider it a good tool while at the same time risking being considered irresponsible to use it. Increased clarity on how it can and should be used proves desirable from recruiters to give them the opportunity to be transparent with their work.

I vårt allt mer förändrade medielandskap så har de sociala medierna kommit att spela en större roll för både organisationer och företag. Många har valt att ta till sig den nya tekniken för att tillgodogöra sina intressenters informationsbehov. I den här studien har jag valt att rikta in mig på att undersöka hur kommuner arbetar aktivt med sina sociala medier och jag har gjort en avgränsning där det valda sociala mediet som ligger till grund för min analys är Facebook. Att jag valde just Facebook beror på att det är ett av de äldsta sociala medierna vi har och att de flesta är bekanta med detta, såväl invånare som medarbetare på de olika kommunerna. Det övergripande syftet i undersökningen är att lämna ett bidrag till forskningen inom samhällskommunikation och sociala medier samt att förstå vilken betydelse sociala medier får i kommunernas strategiska kommunikationsarbete. I studien används en kvantitativ innehållsanalys. Empirin utgörs av analysmaterial från fem utvalda kommuners Facebooksidor där 187 inlägg har legat till grund för min analys, förutom detta har intervjusvaren från expertintervjuerna fungerat som kompletterande empiri. Uppsatsens slutsats visar på att kommunikationen på kommunernas Facebook har varit svag, tunn och ibland obefintlig. Kommunens förhoppningar om att sociala medier ska fungera som en demokratisk kommunikationskanal speglar därmed inte verkligheten. Det går att se att diskussionen uteblir och förhoppningarna på IT och vad nya medier ska lösa dessvärre inte verkar fungera fullt ut.

Idag brukas internet av majoriteten människor i Sverige och företag har upptäckt möjligheten att använda internet i sin marknadskommunikation. Det har öppnat upp nya dörrar för företag att annonsera ut sitt budskap på internet istället för i de traditionella kommunikationskanalerna, såsom tv, radio och tidningar. Utvecklingen gör det möjligt för företag att nå en bredare målgrupp och även enklare att målgruppsanpassa sitt budskap. Vid produktlanseringar gäller det att synas i de medier som företagets målgrupp befinner sig och placera marknadsföringsbudgeten rätt. Sociala medier ett modernt sätt att nå ut med sin marknadskommunikation och detta har ändrat synen på de gamla kommunikations rutinerna. På sociala medier finns det så kallade influencers som företag kan använda som en kommunikationskanal där influencern blir budbäraren av budskapet.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur företag marknadskommunikation vid produktlanseringar har förändrats allt eftersom influencer marketing etableras som kommunikationskanal utifrån ett företagsperspektiv. Metod: Genom en kvalitativ metod samlades empiriska data in i form av 7 intervjuer. Respondenterna arbetade antingen som marknadschef eller marknadsansvarig på respektive avdelning. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att svenska detaljhandelsföretag inte längre använder sig av traditionella kommunikationskanaler vid produktlanseringar i samma utsträckning. Företag tenderar idag att välja kanaler och verktyg efter vart konsumenten befinner sig, vilket till största del är på nätet.

Is social media a human right? The first of July 2018 the Ugandan government implemented a new tax on social media, called “Over-The-Top” tax which includes over 60 social media platforms. The tax needs to be paid before entering the social media platforms such as Facebook, Instagram, LinkedIn and Whatsapp. The tax can be paid through a daily, weekly, monthly or through a fee every year. The reason for the tax according to the president Yoweri Museveni is to boost the government revenue and to end “lugambo”, gossip on social media. The aim of this thesis is to analyze whether the tax is violating human right and specially freedom of speech. The hypothesis of the thesis is that the OTT-tax is a cumbrance to people’s right to freedom of speech. The thesis concludes that freedom of speech is a negative right which means freedom from state influence. African Commission on Human and Peoples’ Rights(ACHPR) and the Banjul charter is defining freedom of speech such as every individual shall have the right to receive information, right to expression and to disseminate his opinion. ACHPR has also chosen to get inspiration from the UN which has established that internet is included in freedom of speech, rights which exists offline shall also exists online. Social media has served as an important tool throughout different occasion such as the #Metoo campaign, Arabic spring and through domestic´s events in Uganda as “Save Mabire” and #FreeBobiWine. Through argumentation analysis are the arguments for and against OTT-tax reviewed to verify or falsify the thesis hypothesis and the question formulation. The thesis concludes that the president´s arguments are neither solid or evidence-based and can thereby not falsify the hypothesis. The arguments against the OTT-tax are however solid and evidence-based and gets support from international law, therefore confirms the thesis hypothesis. The thesis concludes that there is a restriction on freedom of speech due to the OTT-tax since less people are able to access social media after the introduction of the tax.

Influencer utnämndes, av Språkrådet och Språktidningen, som nyord 2016. Fenomenet har sedan dess befunnit sig i blickfånget för vetenskapliga studier, årsrapporter och för det mediala landskapet i Sverige. Tidigare studier har i huvudsak fokuserat på hur influencers inlägg påverkar följare på sociala medier som Instagram, Twitter och Facebook. Primärt har kvantitativa metoder använts för att undersöka faktorerna som avgör vilket material som sprids. De årliga rapporter som beskriver användningen av sociala medier har visat att det huvudsakligen är ungdomar som använder de digitala sociala tjänster där influencers vanligen figurerar. Denna studie ämnar därför att med kvalitativ ansats och diskurspsykologisk analysmetod undersöka hur ungdomar som bor i Sverige konstruerar fenomenet influencer. Vi hoppas att med vår studie skapa en förståelse för hur unga vuxna konstruerar influencers. Denna studie har genom kvalitativa intervjuer undersökt tio ungdomar från Uppsala och Stockholm som följer influencers på sociala medier. Det insamlade materialet analyserades med diskurspsykologisk utgångspunkt med avsikt att urskilja de språkliga resurser deltagarna använde sig av för att förstå fenomenet. Vi fann två etablerade tolkningsrepertoarer som intervjupersonerna använde för att förstå fenomenet influencer. Typisk influencer och egen influencer utkristalliserade sig under studiens analys och vi fann att moraliska aspekter avgjorde distinktionen mellan de två tolkningsrepertoarerna. Avslutningsvis fann vi även att majoriteten av deltagarna under intervjuerna uppvisade ett avståndstagande mot den typiska influencern.

Social media is today a large and important part of most people's everyday lives. The combination of the high user frequency, ready availability and cost efficiency makes social media an attractive marketing channel. Instagram is one of the largest players on the Swedish market and it is based on visual content. Because of the focus on visual content, Instagram is a more complex service to analyze and therefore research on this service is still limited. We have chosen to examine the service Instagram from a marketing perspective in order to identify which factors make individuals choose to follow and interact with companies on Instagram. This was done through a combination of quantitative- and qualitative data in the form of a questionnaire and semi-structured interviews. The study showed that it is common that individuals follow companies on Instagram but that they are selective regarding which companies they choose to follow. They need to gain some sort of value from the account in order to continue to follow and interact with the company on Instagram. For a company to be interesting to follow and interact with on Instagram it is required that the company meet a number of parameters which are presented in the study. Most common was a continually updated stream of visually appealing and inspiring images and videos. The study also shows that there is a majority who feel they have a better relationship with companies they follow on Instagram compared to the companies that they don’t follow on Instagram but do follow on other social media. Based on the conclusions of this study companies that are active on Instagram and therefore communicate mainly through visual content have a lot to gain. By using this study companies can develop a strategy to optimize their presence on the Instagram in order to get people to interact with them, to expand the knowledge of the company on the market, strengthen relationships and to increase the company's sales. / Sociala medier är idag en stor och viktig del av de flesta människors vardag. Kombinationen av den höga användarfrekvensen, dess lättillgänglighet och kostnadseffektivitet gör sociala medier till attraktiva marknadsföringskanaler. Tjänsten Instagram hör till de största aktörerna på den Svenska marknaden och är baserad på visuellt innehåll. Det visuella innehållet gör Instagram till en mer komplex tjänst att analysera och forskningen kring denna tjänst är därmed begränsad. Med detta som grund valde vi att i denna studie undersöka tjänsten Instagram ur ett marknadsföringsperspektiv i syfte att identifiera vilka faktorer som gör att individer väljer att följa och interagera med företag på Instagram. Studien baserades på en kombination av kvantitativa- och kvalitativa data i form av en enkätstudie samt semistrukturerade intervjuer. Resultatet från studien visar på att det är vanligt att individer följer företag på Instagram men att de är selektiva i vilka de väljer att följa samt att det krävs att individen känner att de får ut något av att följa företaget. För att ett företag ska vara intressant att följa samt interagera med krävs det att företagets Instagramkonto uppfyller en rad parametrar vilka presenteras i studien. Mest förekommande var att företag bör erbjuda ett kontinuerligt uppdaterat flöde av visuellt tilltalande och inspirerande bilder och videor. Studien visade även att majoriteten upplever att de får en bättre relation till företag de följer på Instagram jämfört med företag som de inte följer på Instagram men som de valt att följa på andra sociala medier. Utifrån studiens slutsatser har företag som är aktiva på Instagram och som därmed har valt att kommunicera främst via visuellt innehåll mycket att vinna på detta. Utifrån studiens resultat kan en tydlig strategi för hur företag ska optimera sin närvaro på tjänsten tas fram. En strategi som kan hjälpa företag att sprida sitt varumärke, stärka relationer, få ökad interaktion med konsumenter samt öka företagets försäljning.

Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samarbeten mellan företag och influencers kan skapa värde för influencern och dess varumärke. Vidare också vilka utmaningar de ställs inför i sitt yrke som influencer. Utifrån detta har två frågeställningar tagits fram: På vilket sätt skapar ett samarbete värde för en influencers varumärke? Vilka är de stora utmaningarna för en influencer i sitt arbete med influencer marketing? Metod Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsansats. Detta för att få en djupare förståelse för studiens forskningsområde och syfte. Det empiriska materialet består utav fyra semistrukturerade intervjuer med noggrant utvalda respondenter inom området. Slutsats Slutsatsen vi kan dra utifrån studiens resultat är att vi ser ett tydligt samband där samarbeten mellan företag och en influencer som verkar inom samma nisch med samma målgrupp är de samarbeten som ger störst värde för influencern på Instagram. Detta genom att det passar dess följare, målgrupp vilket kan generera i långsiktiga relationer med företag samt dess följare. På lång sikt ger detta bättre ekonomiska förutsättningar för influencern och på så sätt ett starkare varumärke och färre utmaningar i sitt arbete. Vi har också fått en förståelse för hur arbetet som en influencer ser ut genom de stora utmaningar som att få tiden att räcka till samt att ständigt behöva synas.

Sociala medier är ständigt närvarande i dagens samhälle och det som händer på sociala medier har en inverkan på unga människor. Bildbaserade sociala medier utgör en stor del av utbudet på internet och bilder på olika typer av ideal sprids snabbt över hela världen. Studien syftar till att undersöka bakgrunden till att unga kvinnor använder sociala medier samt hur de upplever att de påverkas av det. Genom två fokusgrupper har det empiriska materialet samlats in och utgjort grunden för resultatet. Kvalitativ innehållsanalys har sedan använts för att bearbeta materialet. Även tidigare forskning och för ämnet utvalda teoretiska perspektiv som socialkonstruktivistiska perspektivet, användarperspektivet samt social jämförelseteori har använts för att analysera och tolka det insamlade materialet. Resultatet visar att unga kvinnor använder sociala medier för att visa upp en bra sida av sig själv och sitt liv. Av resultatet framgår även att bilder på ideal har en påverkan på unga kvinnors kroppsuppfattning och psykiska hälsa. Påverkan beskrivs som både positiv och negativ och skiljer sig åt mellan olika personer. Det framgår att de unga kvinnorna påverkas mer när de själva känner sig sårbara. / <p>2019-01-15</p>

Syftet med den här uppsatsen är att skapa en djupare förståelse och reflektera kring unga kvinnors användande av sociala medier och hur det påverkar deras livsvärld. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och det utfördes 8 semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor i åldrarna 16- 19 år. Studien tolkades ur ett hermeneutiskt perspektiv och i samband med teorierna, Intrycksstyring (Goffman), Konsumtionsliv (Bauman) och Det andra könet (Beauvoir) har arbete med empirin framskridit och ett resultat växt fram. Huvudresultatet visade att sociala medier styr unga kvinnors livsvärld då många av deras vardagliga val styrs av deras användande av sociala medier. Resultatet visade att valen som görs av dem unga kvinnorna över sociala medier grundar sig i perfektion, bekräftelse och rädsla. Studien lyfter även upp förslag på hur ett behagligare klimat kan skapas och hur en hyperverklighet över sociala medier kan reduceras. Empirin skildrar att unga kvinnor använder sig av strukturerade strategier för att uppnå bekräftelse och popularitet på sociala medier och framställa sig själva ur ett förskönat perspektiv.