The aim of this thesis is to examine young adults’ attitudes towards libraries marketing in social media. Libraries mainly use social media to reach out to young adults. However, young adults mainly use social media to communicate with their friends. The question that arises is if young adults are interested in communicating with organizations such as libraries on social media. To fulfill our purpose we asked two research questions:What attitudes do young adults have towards libraries use of marketing in social media?What kind of communication with libraries in social media is of interest for young adults?The theoretical framework for this thesis is based on relationship marketing, a theory which sets focus at relationships, networks and interaction. The theory is based on an organizational perspective, but we choose to interpret it from the perspective of users. In this thesis we choose a qualitative approach. We also conducted ten semi-structured interviews to gather our empirical material.The results show that the young adults in our thesis not are aware of libraries existence in social media. They also have a stereotypical image of libraries as an organization mainly connected to books and reading. However, they do believe that libraries use social media to “follow the stream”. In young adults’ use of social media, interests are a decisive factor as well as communication with friends. If libraries want to reach out to young adults, they need to create a strategy to help them communicate with young adults. / Program: Bibliotekarie

The study examines how social media can be used in a business-to-business context. To understand the communication conditions, factors has been identified that affects the choice of communication channels for different types of information transferred between parts. Furthermore, the study investigates the underlying reasons for why certain communication channels are chosen before others, in different situations. The study results are based on qualitative semi-structured interviews with employees in a small engineering consulting company. The investigation has focused on employee communication and choice of communication tools primarily in relation to the business relationship. The study answers the following questions: What factors may contribute to the selection of different communication tools in business-to-business? What are the conditions and reasons for employees to use social media in business-to-business? What opportunities can social media pose for managing knowledge exchange with customers in business-to-business? The theoretical framework is based on Media Richness Theory and Social Influence Theory. The results show that factors that affect use of social media between businesses are 1) social environmental influences on attitudes towards social media (positive or negative), 2) individual analogue and digital values, 3) social media are primarily used in a private context 4) individual's role and level within the company. It is proposed that companies require strategies and increased knowledge to operate efficiently with social media in business to business. The results also shows that factors affecting the choice of communications channels between employees and business relationship are: 1) context-dependent, 2) the availability and accessibility, 3) the role and level in the company, 4) customer relationship development, 5) the information degree of ambiguity, 6) communication channel degree of "richness", 7) urgency, 8) confirmation of agreement. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Avsikten med vår uppsats är att bringa förståelse kring hur modevarumärken använder sig av nytänkande marknadsföring vid förmedling av sitt budskap, med fokus på: sociala mediekanaler, varumärkesambassadörer och Pop up stores. Vår huvudfråga är; Hur använder sig modeföretag av innovativ marknadsföring för att kommunicera sitt varumärkesbudskap? Innovativ marknadsföring är vårt egna begrepp vilket vi definierar som marknadsaktiviteter med syfte att skapa uppmärksamhet kring ett varumärke med fokus på kreativitet och nytänkande snarare än med pengar. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med respondenter från Jumperfabriken, Svenska Moderådet, Dragster Kommunikation och Hope. Vår teoretiska referensram berör teorier gällande varumärkets tre nivåer, märkets författare, deltagande och absorbering, dold marknadsföring, pullmarknadsföring samt diffusionsteorier. Varumärkets tre nivåer skildrar kärna, stil och tema. Där kärnan motsvarar varumärkets själ, stil beskrivs som den kultur varumärket gestaltar och tema handlar om hur detta kommuniceras till marknaden. Märkets författare kategoriseras som märkesinnehavare, konsumenter, populärkultur och andra viktiga intressenter. Samtliga aktörer är skapare av märkets mening. Kundens grad av deltagande samt typ av anknytning/relation till omgivningen kopplas i uppsatsen till olika typer av marknadsföringsaktiviteter. Kunden kan vara enbart mentalt närvarande, fysiskt närvarande eller bli medproducent till händelsen och på så sätt påverka resultatet. Dold marknadsföring är ett innovativt sätt att nå ut med sitt varumärkesbudskap genom mediebruset. Ett dolt marknadsföringsbudskap kan spridas fysiskt, verbalt eller virtuellt. Det nya sättet att kommunicera kallas pullmarknadsföring och innebär att information finns tillgänglig då konsumenten vill ta del av den. Diffusion innebär spridning i och genom sociala system. Diffusionsprocessen omfattar många människors beslut kring att anamma en nyhet. Ett varumärke måste även legitimeras för att bli erkänt och en välanvänd legitimeringsmetod är att visa upp sina plagg på välkända personer. Uppsatsen visar att företag inte använder sig av innovativ marknadsföring i rent försäljningssyfte. Det huvudsakliga användningsområdet är istället att förmedla budskap och frambringa associationer. Innovativ marknadsföring används också för att skapa en relation till varumärkets konsumenter, för att de i sin tur skall sprida budskapet vidare. Denna typ av marknadsföring kan i många fall ses som synonym till dold marknadsföring. De tre delarna fysiskt, verbalt samt virtuellt är centrala och bör kombineras. Även pullmarknadsföring kan knytas samman med innovativ marknadsföring, i avseende att konsumenter är vana vid att välja vilka budskap de vill ta del av. Den innovativa marknadsföringen är upplevelsebaserad och i takt med att konsumenters medvetenhet kring reklam ökar måste aktiviteterna ständigt förnyas. Sociala medier är ett självklart inslag i företags marknadsföring. Det innovativa ligger dock i aktiviteterna, snarare än i själva kanalerna. Dessa aktiviteter kräver en reaktion för att få spridning. Ambassadörer kan ha en stor påverkan i diffusionen av ett modevarumärke. Det är dock viktigt att varumärket noggrant tänker igenom sitt val av ambassadör för att undvika oönskade associationer. En annan viktig aspekt är att ambassadörskapet bör framhållas som ett samarbete för att undvika den negativa klangen i företagssponsring. I framtiden tror våra respondenter att ambassadörskapet kommer nå nya dimensioner genom innovativa samarbeten. Vi kan i och med detta dra slutsatsen att en ambassadör inte enbart behöver vara en känd person utan kan lika väl vara en plats varumärket vill associeras med. Genom att sätta upp en Pop up store kan varumärken nå ut till medvetna konsumenter och nya marknader. Butiken uppfattas ofta som slumpmässig, men är i själva verket en strategiskt planerad marknadsföringsaktivitet. Pop up stores och andra analoga aktiviteter är i dagsläget mer sällsynta än de innovativa marknadsföringsaktiviteter som sker på internet. Vi kan därav dra slutsatsen att Pop up stores och liknande aktiviteter är här för att stanna. / Program: Butikschef, textil och mode

Syftet med denna studie är att undersöka hur textila modeföretag kan använda sociala medier. Vi frågar oss också hur företagen ska använda medierna för att få en närmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stärka textila modeföretag. Vi gör en studie på hur textila modeföretag ska lyckas skapa närmre relationer utanför sociala medier och går in på budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att få svar på vårt problem kände vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn på sin närvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer med företagen för att få en lagom strukturerad intervju med utrymme för följdfrågor och diskussioner. De fyra företagen som ställde upp i vår empiriska undersökning hade alla en sak gemensamt och det är att de har olika tankar bakom varje social mediekanal. Det finns olika syften med varje kanal och fungerar nästan som en andra hemsida eller kundservice portal. Vi ser också hur bloggen har blivit mindre intressant hos företagen och kanaler som Facebook och Instagram har tagit över allt mer. Vi såg att företagen har en strategi för social mediekanalerna men att den inte var tillräckligt tydlig och utarbetad som den annars hade varit om det hade varit en ”typisk” marknadsföringsstrategi. De slutsatser vi kommit fram till genom vår undersökning är att företagen måste börja se sociala medier som ett strategiskt val då det krävs mycket resurser och tid för att underhålla och sköta. Det är enkelt att starta ett konto, det är oftast gratis och företagen syns för stor del av sin målgrupp men utan strategisk tanke bakom och omhändertagande utnyttjar företag inte möjligheterna med sociala medier. De bör se det som ett verktyg i deras relationsmarknadsföring och interaktiva kommunikation. Sociala medier är en stor tillgång om företag använder det på rätt sätt. Vad vi menar med det är att allt som ett företag publicerar sprids som en löpeld och därför måste allt material som läggs ut handskas med försiktighet. Ett felsteg är svårt och omständligt att reparera. / Program: Butikschef, textil och mode

Viral marknadsföring är någonting som alltid har funnits på ett eller annat sätt. De senaste åren har sociala medier tagit en stor roll inom marknadsföring, framförallt för virala kampanjer. De senaste åren har något som kallas “challenges” funnits i våra flöden på olika sociala medie plattformar. Många av dessa är kopplade till dans. Många känner igen “In My Feelings-Challenge, Harlem Shake, Watch Me (Whip/Nae Nae) och Gangnam Style”. Idag så har många låtar fått mer uppmärksamhet och streams, tack vare en viral koreografi som spridit sig på ett eller annat sätt. Syftet med den här studien är att undersöka hur artister kan använda koreografi för att marknadsföra en låt, samt vilka faktorer som höjer potentialen till att få den viral. Vidare undersöker vi betydelsen av image hos en artist vid marknadsföring av en låt med koreografi. Hur kan en låt bli viral i samband med koreografi? Hur kan en artist sprida sin koreografi via sociala medier? Detta är frågor som vi i denna studie har besvarat efter bästa möjliga förmåga. Vår empiri är baserad på 8 kvalitativa intervjuer med personer som har en relation till ämnet, samtliga respondenter har bidragit med mycket bra tankar och åsikter. Vi kom fram till att det ligger stor betydelse i vilken image artisten har, samt målgrupp och aktiviteten på sociala medier. Vi kom också fram till att video marketing är en oerhört central faktor vid spridandet av koreografier och man kan öka potentialen av att få en viral koreografi genom att samarbeta med passande influencers, men man ska inte som artist uppmana till att starta en koreografi självmant. / Viral marketing is something that has always existed in one way or another. For the past few years, social media has taken a major part within marketing, especially for viral campaigns. In the past years, something called "challenges" has existed in our feeds on our various social media platforms. Many of these challenges are connected to dance. Many people recognize "In My Feelings Challenge, Harlem Shake, Watch Me (Whip / Nae Nae) and Gangnam Style". Today, many songs has gotten more attention and streams, thanks to a viral choreography connected to the song, that has spread in one way or another. The purpose of this study is to investigate how artists can use choreography to market a song, as well as which factors increase the potential to get it viral. Furthermore, we analyze the importance of image for an artist with the cnnection to the marketing of a song with choreography. How can a song become viral with the help of choreography? How can an artist spread their choreography through social media? These are questions that we in this study have answered in the best ability as possible. Our empirical data is based on 8 qualitative interviews with people who have a relation in some way or another to the subject. All respondents have contributed with very good thoughts and opinions. Our conclution with this study is that it is a great importance in which image the artist has, as well as the target group and the artists activity on social media. We also found that video marketing is an extremely important factor in the spreading of choreographies. To increase the potential of having a viral choreography, the artist can cooperate with suitable influencers, but the artist their selfes should not encourage their fans to start a choreography independently.

Detta examensarbete har utifrån individuella intervjuer med fem elever vilka gick sitt tredje år på gymnasiet, och sex gymnasielärare vilka undervi-sade i ämnet religionskunskap undersökt fyra frågeställningar. Min första frågeställning rörde hur elever och lärare förhöll sig till, och reagerade på den våldsbejakande islamistiska propaganda terrorgrupper Daesh sprider på sociala medier. Frågeställning två och tre rörde hur lärare och elever upplevde att de inom ramen för skolans religionsundervisning fick möjlig-heter att reflektera över, och behandla frågor rörande våldsbejakande islamistisk extremism, samt allmänna attityder till kulturell och religiös tillhörighet kopplat till intryck från sociala medier? Den fjärde frågeställ-ningen behandlade hur elever och lärare inom ramen för skolans religions-undervisning uppfattade att det gavs utrymme att differentiera mellan våldsbejakande islamistiska extremgruppers kulturella och religiösa ut-tryck, och mer generella och för Islam representativa religiösa och kultu-rella uttryck? Svaren på dessa frågeställningar visade att det ur en elev och lärarperspek-tiv fanns olikheter i hur man förhöll sig till medierade budskap på sociala medier. Här framträdde att det utifrån ett elevperspektiv fanns en avsak-nad av behandlande av den våldsbejakande islamistiska extremismen inom religionsundervisningen. Ur ett lärarperspektiv sågs den våldsbejakande islamistiska extremismen som ett stickspår, och som ett område vilket på grund av tidsbrist, fick stå tillbaka för annat lärostoff. Begreppet extremism vidgades även utifrån ett lärarperspektiv. Och de anticivilisatoriska vålds-handlingar Daesh utför blev en del av ett större terror - och extremistbe-grepp. Bland lärarna fanns det även varierade attityder till vilka klasser som var mottagliga för diskussioner rörande den våldsbejakande islamist-iska extremismen. Detta kunde kopplas till varierade studiekulturer, det upplevda behovet att diskutera islamistisk extremism inom religionsunder-visningen, samt hur väl läraren kände elevgruppen i fråga. Möjligheterna till differentiering mellan den våldsbejakande islamistiska extremismen, och en mer representativ och rättvisande bild av Islam uppfattades av både lärare och elever som att detta gavs utrymme för inom religionsundervis-ningen. Detta skedde genom lärares positiva framställning av Islam som religion, och genom interkulturella möten där eleverna själva fick möjlig-heter att möta och uppleva Islam, och därmed också få en positiv kontrast till medias ofta negativa framställning av Islam och muslimer.

The purpose of the essay is to find out how crisis communication takes shape on different social media. The essay deals with both organizations' risk and crisis management on Facebook and Instagram. A risk is defined in the essay as anything that could possibly lead to a crisis that could adversely affect an organization. A crisis is defined here as an unpredictable event that threatens key expectations of stakeholders. To answer the purpose, the essay authors have used the following main and sub-questions; How does the selected organizations' management of Facebook and Instagram look from a crisis communication perspective? What are the differences or similarities in risk and crisis management on Facebook and Instagram? How do organizations use Coombs different crisis management strategies on Facebook and Instagram? In what way, if so, does the tonality differ on the different platforms? The theoretical framework begins with a chapter that summarizes previous research and leads to the research gap. One theory that has been used in the study is Situational Crisis CommunicationTheory, where Timothy Coomb's seven strategies on crisis management are used throughout the essay. Other theories that have also been used are Social Mediated Crisis Communication, medialization and media logic. The method that has been used is quantitative content analysis where ten different organizations' feeds on both Facebook and Instagram have been analyzed. The units that were examined were classified as risk or crisis messages that were published during the period 2017-01-01 until 2018-11-20. The result shows that the organizations' management of Facebook and Instagram before, during and after a crisis looks different depending on the platform. There are similarities but also many interesting differences. One thing that differentiates the platforms is that it is more forgiving on Facebook and it is more common for the organizations to try to blame someone else on Instagram. The organizations also tend to be less personal on Instagram than on Facebook. The result also shows that Coomb's crisis management strategies are used in all found units and that the tone on Facebook tends to be more positive than it is on Instagram. An interesting discovery was that despite Instagram's visual logic, the platform was not used for that purpose when an organization goes through a crisis.

Denna studie handlar om fenomenet influencers. Influencers är ett relativt nytt och outforskat fenomen i Sverige som utgår från en värld som pågår online i sociala medier. Influencers är kända och berömda människor som skapat sig sin framgång genom att på olika sätt attrahera stora följarskaror på sociala medier. Det finns mycket kunskap och lärdom att hämta om influencers när det kommer till hur en internetbaserad social relation uppstår. Studien syftar till att undersöka vilka drivkrafter som finns i relationsbyggandet mellan influencers och deras följare online. Med en netnografisk metodansats hämtades det empiriska datamaterialet in från observationer och analyserades genom bearbetning av arkivdata och fältanteckningar. Utifrån frågeställningen Vilka drivkrafter skapar och upprätthåller relationer mellan influencers och deras följare på sociala medieronline?har fem framträdande teman i kommunikationen mellan influencers och följare visat sig som drivkrafter för skapandet och upprätthållandet av relationer online: olika nivåer av kommunikation, diskussioner och digitala samtal, vänskap, förebilder samt konsumtionspåverkan.De drivkrafter till relationsbyggande som primärt förekommer i interaktionerna mellan influencers och deras följare på sociala medier är vikten av att kommunikation i form av diskussioner och digitala samtal är möjlig, upprätthållande av vänskapsrelationer, influencers roll som förebilder och normskapare men också den ömsesidiga konsumtionspåverkan.

Problemformulering och syfte : Det har kommit en ny opinionsbildare i termen influencer som delar politisk information via sina sociala medier. Material på sociala medier har tidigare förekommit i underhållande sammanhang och ungdomar tar del av sociala medier i högre utsträckning än traditionella medier. I vår undersökning vill vi därför studera hur influencers presenterade riksdagspartiernas partiledare i sina sociala medier under valrörelsen 2018. Metod och material : Undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ del där 32 Youtube-videor, 34 Instagraminlägg och 30 blogginlägg studerats. Studiens urval är strategiskt. Huvudresultat : Av de 96 publiceringar vi analyserade var cirka 89 procent, motsvarade 8 timmar och 11 minuter, av materialet underhållande/triviainslag. Cirka 11 procent, motsvarande 1 timme och 41 minuter av materialet, var sakfrågor. Utrymmet i de sociala medierna som partiledarna fick kan beskrivas som vardagligt med inslag av sakfrågor. Annie Lööf förekom flest gånger (25 gånger) i influencernas publiceringar och vård och omsorg var den sakfråga som lyftes mest.

Sociala medier är en del av många människors vardag för att dela med sig utav personliga händelser. Denna studies syfte var att undersöka om det fanns skillnader mellan grupper beroende på hur aktiva de var på sociala medier och deras livstillfredställelse samt självpresentation. Genom en webbaserad enkät mättes livstillfredsställelse och självpresentation på 101 personer mellan 18 till 48 år. Studien påvisade att det fanns en signifikant skillnad mellan de som använder Instagram frekvent och minskad ökad självpresentation. Själv-presentationen var högre bland de som besöker Instagram frekvent jämfört med de som inte besöker Instagram frekvent. / Social media is a part of many people’s everyday today, especially to share personal events. The purpose of this study was to investigate whether there were differences between groups depending on how active they were on social media and their life-satisfaction and self-presentation. Through a web-based survey, life satisfaction and self-presentation was measured on 101 respondents between the ages of 18 to 38 years old. The study showed that there was a significant difference between those who use Instagram frequently and reduced increased self-presentation. The self-presentation was higher among those who visit Instagram frequently compared to those who do not visit Instagram frequently.