Syfte och forskningsfråga Syftet med studien är att undersöka hur det maktskifte från institution till individ som uppstått av sociala medier förändrat förutsättningarna för branding av livsmedelsproducerande företag. Vidare är det vår avsikt att tydliggöra på vilka sätt förutsättningarna i sociala medier kan hanteras i ett imageförstärkande syfte. Med detta syfte i åtanke formuleras forskningsfrågorna enligt följande:   1. På vilka sätt har arbetssättet inom branding för producentföretag i livsmedelssektorn påverkats av maktskiftet?   2. Hur påverkar kunders makt i sociala medier betydelsen av branding för livsmedelsproducerande företag?    Metod Uppsatsen är utformad efter en kvalitativ branschstudie. Ansatsen bygger på ett växelspel mellan deduktion och induktion. Den empiriska datan utgörs av nio semistrukturerade intervjuer med experter inom området.    Slutsatser Studiens resultat har identifierat ett antal karaktärsdrag och aktiviteter som krävs för att ur ett branding-perspektiv hantera kundens ökade makt i sociala medier. De delas in i tre övergripande huvudområden: lyhördhet, det sociala varumärket och transparens. Studien visar även att de tre huvudområdena behöver integreras med varandra för att uppnå sitt syfte. Vidare har resultatet visat att termen branding behöver omdefinieras för att anpassas till sociala medier. I sin nya innebörd, som innefattar både företagets och kundens insatser, visar det sig att branding i hög grad är betydelsefullt för företag.

Abstract Titel: ”Vi behöver finnas i sociala medier” – En kvalitativ studie om hur Göteborgs stad interagerar med sina invånare med hjälp av sociala medier. Författare: Alexander Lätt och Damir Grande Handledare: Ebba Sundin Examinator: Linus Andersson Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap [15 hp] Termin: VT-16 Antal ord: 15 386 Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka hur Göteborgs stad använder sig av sociala medier för att interagera med invånarna i staden, samt att undersöka hur Göteborgs stads framtida användning av sociala medier kan se ut såväl som att se hur Göteborgs stad fungerar som en opinionsbildare eller ej. Frågeställningar:1. Hur arbetar Göteborgs stad för att interagera med invånarna med hjälp av sociala medier?2. Vad är Göteborgs stads mål och förväntningar med användningen av sociala medier?3. Hur tror Göteborgs stad att användningen av sociala medier kommer att se ut i framtiden?4. Hur uppfattar Göteborgs stad sin roll som opinionsbildare? Metod och material: Studien använder sig av en kvalitativ metod. Materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Materialet består av intervjuer med sex personer som arbetar med kommunikation i Göteborgs stad. Huvudresultat: Göteborgs stads externa kommunikation är endast informativ och inte interaktiv, samt att Göteborgs stad inte är en opinionsbildare utan de informerar enbart om beslut som har fattats i politiken. Nyckelord: sociala medier, interagerande, kommun, Habermas offentlighetsteori, Tvåstegshypotesen

Syftet är att undersöka antiflykting-propaganda på sociala medier med fokus på multimodala texter för att förstå vilken bild av flyktingar som ges, i texter med olika modaliteter.  -Hur kan antiflyktingkampanjer på sociala medier förstås utifrån teori om propaganda? -På vilket sätt reproducerar antiflykting-propaganda myter med grund i orientalism? -Vilka ord och/eller begrepp används i propaganda materialet för att beskriva flyktingar och övertyga mottagaren om att gränserna bör stängas? Artikeln "Sweden: State-funded Muslim sniper training", blogginlägget "Shariapoliser nu lagliga i Tyskland" samt bilderna "Flykting vs Terrorist" och "Rape, Rape, Rape: You can do it in Finland" ligger till grund för analysen. Materialet analyseras via propaganda-tekniker, Edward Saids studie om orientalism och med redskap från semiotiken. Huvudresultatet visar att propaganda-teknikerna förenkling, förstärkning, förtätning och förklädnad används aktivt. Digital kommunikation utgår från den klassiska propaganda-modellen. Sex myter har identifierats som grundar sig i en islaminriktad orientalism. Materialet innehåller ett avhumaniserande språkbruk.

Abstract Follow us and we’ll forever be yours – A qualitative research about how companies working with package tours can use social media in creating customer relationships Authors: Pernilla Bengtsson & Terese Karlsson Advisor: Kaisa Lund Examiner: Leif Rytting Course: Bachelor Thesis, Business Administration, 15 hp. Marketing, Linnaeus University of Kalmar, Autumn 2015. Purpose & Research Question: The purpose of this study is to create a deeper understanding about the significant of social media in the service sector, how service companies should create and strengthening their customer relationships through social media and how companies working with package tours can use social media in interacting with their customers. Answering these three purposes enable to trouble the research question, which has been: How can companies within the package tour sector create beneficial customer relationships through social media? Method This study is based on a qualitative method with a both inductive and deductive approach. Eight qualitative semi structured interviews have laid the foundation for the empirical data. The selection of the respondents is based on their experience and knowledge about the research subjects, which enable to answering the purpose of the study. Conclusions: During this research we found that companies working with package tours can use social media to create beneficial customer relationships. This by having availability, communication, inspiration, information, interaction and value creation in mind while building customer relationships. Keywords: Social media, Customer Relationship, Communication, Package tour sector, Service sector

The aim of this master thesis was to examine how the use ofsocial media has influenced the way in which themunicipality of Jönköping communicates with the public andother stakeholders. To fulfill this aim the following twoquestions were formulated: How does the municipality ofJönköping use social media for its external communication?Has the external communication of the organization changedwith the use of social media? If so, how has it changed?The examination was carried out as a case study includinginterviews with six employees at different municipalitydepartments, who use social media for externalcommunication in their work.The theoretical framework was built mainly on differentperspectives of communication and a framework forcategorizing public organizations’ use of social media inthree different general purposes - representation, engagementand networking.The results of the study show that the municipality ofJönköping uses social media mainly for informationdissemination. To some extent it is also used for externalmonitoring and for trying to influence people’s attitudes andbehavior. The results further show that the use of socialmedia has not lead to any pervasive change of the externalcommunication of the organization. The communicationthrough social media to a large extent consists of onedirectionaltransmission of information, and at present thereseem to be only very limited ambitions to take the externalcommunication towards more of dialogue and interactivity.

Friendvertising är en metod marknadsförare använder sig av för att få konsumenter att själva sprida reklam via sociala nätverk. För att konsumenter ska sprida ett företags budskap krävs att de motiveras till det. Den här studien har undersökt vad som motiverar Facebookanvändare att dela reklam på Facebook, med syfte att skapa förståelse för dessa motiv. Totalt genomfördes fyra gruppintervjuer, med respondenter från gruppen unga studerande. Resultatet visar att Facebookanvändare motiveras att dela för att kunna påverka sin omgivning, kommunicera med vänner och vara altruistiska, samt för att stärka sin identitet. Resultatet visar också att Facebookanvändare anser att reklam bör ha ett nyhets- och underhållningsvärde, och därmed ett egenvärde. Därför kan reklam idag betraktas som en produkt i sig, där innehållet spelar större roll än varumärke och marknadsförd vara.

Företagens kommunikation på sociala medier är en relativt ny företeelse och som sådan är den outforskad och bruket varierar mellan företagen. Vår studie syftar till en ökad förståelse för företagens kommunikation på sociala medier, främst genom en kartläggning av företagens bidrag till kanalerna. Vi har använt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bär drag av grundad teori. Materialet består av 1318 inlägg på Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlägg har analyserats med hjälp av parametrar både av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att därefter kvantifieras för analysen. Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation på sociala medier. Ett tydligt resultat är att inläggens innehåll domineras av ”Information om företaget och dess tjänster”, samtidigt som inläggen på olika sätt signalerar att företagen söker dialog med läsaren. Företagens kommunikation kontrasterar därför delvis mot de råd som finns att tillgå från den litteratur med råd och ”best practice”, där företagen får råden att söka dialog och att sträva efter relevant innehåll. I någon mån kan vi alltså säga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen. Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier. Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus. De väljer noggrant vilket socialt medie de använder vid vilket tillfälle eftersom de upplever att det finns normer kopplade till applikationerna.  Bilddelning utgör en stor del av ungdomarnas vardag och kommunikation med vänner. De påverkas av andra och anser att det är viktigt att få respons på bilder de publicerar.

Problemformulering och syfte:
I den här studien har vi undersökt hur medborgare och medieaktörer ser på den lokala mediebevakningen av Bräcke kommun i Jämtlands län, samt hur medborgarna i orten tar del av nyheter.
Metod och material:
Studien baseras på elva samtalsintervjuer med ett urval av medborgare i Bräcke kommun samt representanter från de fyra största mediehusen verksamma i kommunen.
 Huvudresultat: Resultatet av studien visar att invånarna i Bräcke är missnöjda med bevakningen och att den enligt respondenterna varit undermålig under en längre period. Medierepresentanterna håller till viss del med om denna bild - de anser att Bräcke skulle kunna bevakas bättre, men menar också att det är en resursfråga för mediehusen. Genom att intervjua människor i orten har vi delvis fått ett annat resultat än annan aktuell forskning. Bland annat visar institutet för medieforskning att Bräcke har en bra kommunbevakning i jämförelse med andra kommuner. Denna studie kan ge en fingervisning om problemen som kan uppkomma, utifrån ett medborgarperspektiv, när allt fler orter ligger i medieskugga

No description available.