Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av vänskapsrelationer. Detta undersöktes genom semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnor i åldrarna 22-33 år. Data analyserades med Burnards (1991) 14-stegs process då kategorier och teman utformades. Resultatet gav tre teman som döptes till: fristad, utbyte och vänskapsförbindelse. Dessa teman utgjordes av åtta kategorier och 22 underkategorier. Upplevelserna av vänskapsrelationer inkluderade bland annat förståelse, stöd, ärlighet, acceptans och likhet. Resultatet belyser både positiva och negativa aspekter då vänskapsrelationer å ena sidan kunde upplevas som gynnsamma och ömsesidiga men å andra sidan även krävande och ensidiga. En vän var en källa till stöd i svårare tider men även någon att dela glädje och skratt med. Vänskapsrelationer fyllde olika behov såsom gemenskap och tilhörighet, och ansågs vara en frivillig förbindelse mellan parterna där känslan av att kunna vara sig själv, att få bekräftelse, och att vara öppna mot varandra anses önskvärda.

Studien undersöker volontärer och deras egna upplevelse av sitt språkcafé som drivs i Röda Korsets regi i en kyrkas lokal i en svensk mellanstor stad, där volontärer och deltagare träffas en kväll i veckan för att träna svenska. Mitt angreppssätt för studien är kvalitativt och mitt empiriska material baseras på mina fältanteckningar från sju deltagande observationer som jag gjort under november och december månad 2018 samt fyra enskilda intervjuer jag utfört med volontärer på språkcafét under samma tid. Studiens resultat visar språkcaféts betydelse för volontärerna och ger en bild av hur miljön inverkar på språkcafét samt hur lärandet sker.

No description available.

En stor andel av alla sjukskrivningar i Sverige beror på psykisk ohälsa. Kvinnor inom kontaktyrken löper störst risk att drabbas. Konflikter på arbetsplatsen är en anledning till psykisk ohälsa. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur kvinnliga undersköterskor upplever konflikter i arbetsgrupp utifrån fyra perspektiv: arbetsgrupp, genus, makt och socialt utbyte. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat tio undersköterskor i en mindre ort i Västra Götaland. Resultatet visar att informanterna upplever att konflikter har en negativ inverkan på undersköterskornas arbetssituation. Informanterna upplever även att konflikter uppstår på grund av olika personlighetstyper som inte harmoniserar med varandra, olika arbetssätt samt undvikande från arbetsuppgifter. Majoriteten av informanterna upplever att de agerar på ett medlande eller undvikande sätt i konflikter. De upplever även att konflikternas uttryckssätt beror på genusstrukturer. Exempelvis upplever informanterna att de hellre väljer att prata bakom ryggen på varandra än att reda ut konflikterna. De upplever att det är ett genusrelaterat beteende att prata bakom ryggen på varandra. Informanterna vittnar även om upplevelsen att det lätt uppstår en maktobalans bland nyanställd personal och mer etablerad personal. Slutligen visar studien resultat att informanterna upplever att chefens beteende är av stor vikt för personalens välmående. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att undersköterskornas konflikter på arbetsplatsen är komplexa och kan te sig på olika sätt. Att konflikterna är varierande i sin uttrycksform kan bero på att det är en kvinnodominerad arbetsplats med en hög arbetsbelastning. / A majority of the individuals on sick leave in Sweden is due to mental illness and women working in healthcare is at high risk. A common reason due to psychological health related sickness is conflicts in the workplace. The purpose of this qualitative study is to examine female enrolled nurse’s experiences of conflicts in workgroups. Four perspectives are taken in to account – work group, gender, power and social exchange theory. The empirical samplings were collected via semi-structured interviews with ten enrolled nurses attending from a smaller city in the Västra Götaland region. The result shows that conflicts have a negative impact regarding the workplace situation in general. The conflicts arise due to differences in personality type, different approaches to how to get the job done and also evading of work duties. The result also show that a majority of the informants consider their conflict management strategies characterized by meddling or avoiding. They also consider the conflicts means of expression originating from gender structures. For example, the informants prefer to talk behind each other’s backs rather than solve the conflicts immediately. They consider this originating from gender related behavior. Further on a power imbalance tend to occur between enrolled nurses who is newly hired and/or with less professional experience and those who has a lot of professional experience and has been at the workplace for a longer time. The head manager’s behavior toward conflicts is of great importance regarding the enrolled nurse’s wellbeing in the workplace. In summary the results show that the conflicts in the workplace is complex and appear differently. A reason behind this could be the fact that the enrolled nurse’s work place is both female dominated and characterized by a heavy workload.

Individer har ett grundläggande närhetsbehov som bara kan uppfyllas genom varaktiga relationer, samtidigt är det i dagens samhälle vanligt förekommande med separationer. I Sverige har det dessutom visat sig att sambopar separerar i hög utsträckning. Föreliggande studie tillämpar ett kvalitativt, fenomenologiskt förhållningssätt och syftar till att skapa förståelse för vilka upplevelser individer som avslutat ett samboförhållande har om hur det sociala utbytet mellan partnerna uttrycktes och påverkade förhållandet. Med social utbytesteori, social resursteori och rättviseteori som teoretiska utgångspunkter intervjuades tio respondenter som har avslutat ett samboförhållande. Resultatet visar att respondenterna i aspekten av tid upplevde sig vara bortprioriterade samt att tiden som spenderades tillsammans upplevdes vara utan kvalitet. I aspekten av kärlek upplevde respondenterna att det var viktigt att uttrycka kärlek genom symboliska gester men att det inte uttrycktes tillräckligt i förhållandet. Respondenterna upplevde sig även vara missgynnade i aspekten av både tid och kärlek på grund av upplevelsen av att ge mer i båda aspekterna än vad respondenten fick tillbaka av sin partner. / Every individual have a basic proximity need that can only be fulfilled through long lasting relationships, despite this proximity need it is very common with dissolutions of relationships in today’s society. It has also been proven that cohabiting couples in Sweden separate to a large extent. Present study applies a qualitative, phenomenological approach with the purpose to create an understanding of what experiences individuals who have ended a cohabiting relationship have about how the social exchanges between the partners was expressed and affected the relationship. With social exchange theory, social resource theory and equity theory as theoretical framework, ten respondents who have separated from a cohabiting relationship were interviewed. The results show that the respondents were, in the aspects of time, perceived to be out of priority and that the time spent together was found to be without quality. In the aspects of love, the respondents felt that it was important to express love through symbolic gestures, but that it was not expressed enough in the relationship. The respondents also felt underprivileged in the aspects of time and love because of the experience of giving more in both aspects than what was given in return.

Psykisk ohälsa är i dagsläget otroligt vanligt där det ökar i alla åldrar. Sociala relationer har visats vara en nyckel för majoriteten för att motverka detta problem. I takt med att samhället blivit både mer avancerat och krävande rent mentalt så har detta gjort att den psykiska ohälsan också blivit mer utsträckt. Detta är en följd av att det samhälle vi lever i idag i större grad accepterar problem med den psykiska hälsan där allt fler vågar söka vård och vara öppna kring sina problem. Men många förstår fortfarande inte riktigt vad det innebär eller vad de som lider av psykisk ohälsa faktiskt behöver. Sociala relationer har visat sig spela en viktig roll för dessa individer men varför är de egentligen så viktiga? Denna studie ämnade att beskriva relationers roll vid psykisk ohälsa. Studien består av 6 intervjuer och med hänsyn till studiens karaktär antogs en socialpsykologisk ansats genom teoretiska utgångspunkter såsom den sociala utbytesteorin, rättviseteorin och symbolisk interaktionism. Resultaten från studien visade bland annat på att en förståelse för de som lider av psykiska ohälsa och dess problem var viktigt. Det var lätt att de som led av psykisk ohälsa kände sig oförstådda vilket ofta förvärrade deras mående och gjorde att de drog sig tillbaks socialt. Men resultatet visade också att stödet från nära familj och vänner var det som betytt mest under perioden av psykisk ohälsa. Väldigt ofta i form av ett emotionellt stöd där de bara behövde någon att prata med eller att människor bara fanns där för dem. Speciellt viktigt var stödet från de som är eller varit i samma situation eftersom de hade en bättre förståelse för deras mående och för vad de behövde. Förhoppningen är att studiens resultat ska ge de som har människor runt omkring sig som lider av psykisk ohälsa en bättre förståelse för dessa personers situation. Samt visa på att det räcker en lång väg med att lyssna eller prata med de personer som lider av psykisk ohälsa. / Mental illness is currently incredibly common, where it both increases in all ages. Social relationships have proven to be a key for the majority to help counter this problem. With society becoming more advanced and mentally demanding, the increase in mental illness has also become more common. This is a consequence of that today’s society in a larger degree accepts mental health problems, with a lot more people seeking help and being more open about their problems. But manypeople still don't really understand what it means to suffer from mental illness or what those that suffers from it actually needs. The importance of social relationships has proven to play an important role in working against mental illness, but why is it so important? This study aimed to describe the role of relationships in mental illness. The study consists of 6 interviews and regarding the nature of the study, a social psychological approach was adopted through theories such as the social exchange theory, the justice theory and symbolic interactionism. The results from the study showed that understanding those who suffer from mental illness and its problems was important for them. Those suffering from mental illness often felt misunderstood, which aggravated their condition and caused them to withdraw socially. But the results also showed that close family and friends support was what had mattered the most during their mental illness. This usually came through people offeringemotional support in form of talking or spending time with them. The support from those who’d been in the same situation proved to be especially important, since their understanding of what they needed and of their condition was better. The hope with this study is that the results will help to increase the understanding for those who suffers from mental illness and what they need from people around them. As well as showing that listening or talking to the people who suffer from mental illness goes a long way.

Syfte: Faktorer som påverkade medarbetares välbefinnande kopplat till övergången till en mer digital arbetsform belyses av undersökningen. Detta är viktigt för att förstå mekanismen för välbefinnande hos anställda i samband med förändringar i arbetsform. Detta i sin tur skulle kunna främja ett mer trivsamt arbetsliv samt proaktivt motverka framtida utmaningar. Metod: Kvalitativ undersökningsstrategi används för att nå en djupgående förståelse kring välbefinnande hos anställda kopplat till förändringar i arbetsform. Metoden lämpar sig väl då datan består av tal som beskriver subjektiva intryck hos respektive respondent. Således är den interpretativistiska, kunskapsteoretiska ståndpunkt som studien förhåller sig till, mest lämplig med tanke på att författaren skulle behöva behöva tolka abstrakt data. En induktiv forskningsansats med deduktiva inslag är den ansats som tillämpas i studien. Först samlas och analyseras data. Därefter jämförs studiens empiriska resultat med tidigare forskning i syfte att upptäcka nya viktiga detaljer som kan berika befintlig forskning, kopplat till den avgränsade specifika kontext som studien undersöker. Studiens kvalitetssäkring genomförs genom att studien byggs utifrån tillförlighet och äkthet men även följsamhet till grundläggande etiska principer. Slutsats: I samband med förändringarna i arbetsform under och efter pandemin, har välbefinnande hos medarbetare varierat beroende på flertalet olika faktorer. Icke verbal kommunikation, stöd och tydlighet är faktorer som är viktiga för ledarskap. Efter pandemin har välbefinnande ökat eftersom medarbetare fick komma tillbaka till sina arbetsplatser och samarbeta vilket omfattar icke verbal kommunikation som bidrar till tydligare arbetskommunikation samt mer arbetsrelaterat stöd från såväl chefer, ledare som kollegor. Välbefinnande har även varierat beroende på oberoendet av den geografiska platsen man arbetar ifrån, mer påtagligt under pandemin men även nu sparar medarbetare restid för att få mer arbetseffektiv tid genom att välja distansarbete, vilket betraktas som ökat välbefinnande. Arbetsrelaterat förtroende är dock svårare att nå under distansarbete vilket ledde till en ökning av välbefinnande i samband med pandemins slut då kollegorna fick samlas på sina arbetsplatser igen. Känslan av gemenskap har i många fall försvagats under pandemin vilket betraktas som minskat välbefinnande. Dessutom riskerade människor som innan pandemin upplevde en hög grad av ensamhet att drabbas av depressioner på grund av isolering. Välbefinnandet kunde minska på grund av svårigheten att hitta en rimlig balans mellan arbets- och privatliv, under pandemin, vilket ledde till att flera medarbetare överarbetade och riskerade utbrändhet.

Today's retail consumer market is characterized by global, intense competition. In times of intense competition, long-term customer relationships are described as the key to both profitability and survival, which is achieved by creating value together with customers through mutual dialogue. For e-commerce companies, the opportunities for human contacts and dialogue with customers are very few and are about to be completely absent due to the prevailing trend to implement technical elements in customer service. At the same time, a lot of research points to the fact that there are great values in offering human resources in customer service, but we know quite little about these values in an online context. We also do not know if these values are so important that companies should take them into account in their strategic decisions. Therefore, our study aims to investigate the importance of interpersonal encounters online. The purpose is fulfilled by studying and analyzing interactions in customer service to create an understanding of what values arise and what impact these have on customer relationships. This is done through a qualitative research design, with an exploratory case study of 92 email conversations between customer and customer service online, which have been processed through text analysis and coding according to social resource theory. The results show that customer service encourages different social exchanges with customers, depending on the goal of the interaction. Social exchanges of concrete resources such as money, goods and information are actions that give customers increased convenience and financial value, which strengthens the relationships if the customer is satisfied. Social exchanges of particular resources such as love, status and service form actions that give customers personal experiences and social and emotional value, which provides increased customer satisfaction but also strengthens relationships with customers even more. The exchange that takes place in interpersonal meetings online can be understood as important for developing customer relationships and competitive advantages. This study can be used to guide research in the field of research regarding service encounters and help retailers create sustainable business models and strategies. / Dagens konsumentmarknad och detaljhandel kännetecknas idag av en global, intensiv konkurrens. I tider med intensiv konkurrens beskrivs långsiktiga kundrelationer vara nyckeln till både lönsamhet och överlevnad, vilket uppnås genom att skapa värde tillsammans med kunderna genom ömsesidig dialog. För e-handelsföretag är möjligheterna till mänskliga kontakter och dialog med kunder idag väldigt få och på väg att utebli helt på grund av en rådande trend att implementera tekniska inslag i kundtjänst. Samtidigt pekar mycket forskning mot att det finns stora värden i att erbjuda mänskliga resurser i sin kundtjänst, men vi vet ganska lite om dessa värden i en online-kontext. Vi vet heller inte om dessa värden är så viktiga så att företag borde ta hänsyn till dem i sina strategiska beslut. Därför syftar vår studie till att undersöka betydelsen av mellanmänskliga möten online. Syftet uppfylls genom att studera och analysera interaktioner i kundtjänst för att skapa en förståelse för vilka värden som uppkommer och vilken påverkan dessa kan ha på kundrelationerna. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsdesign, med en explorativ fallstudie av 92 mejlkonversationer mellan kund och kundtjänst online, vilka behandlats genom textanalys och kodning utefter social resursteori. Resultaten visar att kundtjänst uppmuntrar olika sociala utbyten med kunderna, beroende på typ av ärende. Sociala utbyten av konkreta resurser såsom pengar, varor och information utgör handlingar som ger kunderna ökad bekvämlighet och ekonomiskt värde, vilket stärker relationerna med dem om kunden är nöjd. Sociala utbyten av partikulära resurser såsom kärlek, status och service bildar handlingar som ger kunderna personliga upplevelser och socialt- och emotionellt värde, vilket ger en ökad kundtillfredsställelse men också stärker relationerna med kunderna ännu mer. Utbytet som sker i mellanmänskliga möten online kan förstås som betydelsefullt för att utveckla kundrelationer och konkurrensfördelar. Denna studie kan användas för att vägleda forskning inom forskningsfältet beträffande servicemöten och hjälpa detaljhandlare att skapa hållbara affärsmodeller och strategier.