Den svenska skolan är ett av få områden som rör hela landets medborgare på ett påtagligt sätt. Pisaundersökningarna som gjordes 2006-2012 signalerade att allt inte stod rätt till med den svenska skolan. De visade på en för elevernas del negativ trend i ämnena matematik, språk och naturvetenskap. Under samma tidsperiod kom en mängd olika reformer som alla syftade till att öka den svenska skolans kvalitet beträffande kunskap och kompensatorisk förmåga. Studien skall undersöka hur skolans kompensatoriska uppdrag kommer till uttryck i två av de reformer som lanserades under denna tid. De reformer som undersöks är: det individuella valet och lärlingsprogrammet. Den metod som använts är kvalitativ textanalys som sedan har belysts utifrån Pierre Bourdieus teori om hur social, kulturellt, ekonomiskt kapital påverkas av det habitus som individen har erhållit. Studien har använt Pisaundersöknar som gjordes mellan 2006-2012 som bakgrund. Studien har därefter undersökt de två reformerna. En av studiens viktigaste slutsatser var att de undersökta reformerna har haft svårt att leva upp till skollagens mål; att skolan skall vara en institution som kompenserar eleven för skillnader i barnens/ungdomarnas behov för att tillgodogöra sig en likvärdig utbildning, det som brukar kalls det kompensatoriska uppdraget. Studien tyder även på att det kulturella och sociala kapitalet ärvs i den mening att det till övervägande del är barn till lågutbildade som inte klarar av att erhålla examina från någon av de undersökta reformerna.

Kvinnors företag ses som en resurs i regioners och länders utveckling. Tidigare forsk­­­ning har dock visat att kvinnors företag inte växer i lika stor utsträckning som mäns företag. Frågan är då vilka problem och hinder som företagande kvinnor stöter på och som påverkar att deras företag inte utvecklas, samt hur stödjande insatser på bästa sätt kan utformas? Tidigare studier har visat att bristande tillgång till finansiellt kapital varit ett betydande hinder för utveckling av kvinnors företag liksom att företagandet varit manligt kodat, med mannen som företagare som norm i samhället. Dessutom har tidigare studier visat att före­tagande kvinnor har begränsade nätverksrelationer och inte använder dem så effek­tivt samt att de saknar förebilder. Med ett utvecklat socialt kapital ges möjlighet att få tillgång till resurser som kan utveckla kvinnors företag. Tidigare studier om socialt kapital, som ett bidrag till företagsutveckling, fokuserar ofta antin­gen på relationer eller på tillit och det efterfrågas ytterligare studier om processer­ där socialt kapital utveck­las. Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om hur utveckling av socialt kapital kan förstås genom att belysa och analysera vad som utmärker rela­tioner och tillit samt att ge exempel på hur detta kan stimu­leras i utveck­lings­program för företa­gande kvinnor. Avhandlingen utgår ifrån tre genomförda studier. En fallstudie genomfördes under två års tid i ett utvecklingsprogram med företagande kvinnor från Norge och Sverige. En enkät­studie riktades till företagande kvinnor i Norge och Sverige och en annan till pro­jekt­ledare av utvecklingsprojekt för att stimulera kvinnors företagande i Sverige. Avhandlingens resultatet, som presenteras i fyra artiklar, visar att personliga nät­verk, familj och släktingar samt vänner uppfattas som stödjande relationer för företagande kvinnor. De som har ett heterogent nätverk uppvisar en större villig­het att ingå i nya relationer jäm­fört med dem som inte har det och graden av tillit påverkar villigheten att utveckla relationer i utvecklingsprogram. Homogenitet i del­tagargruppen visar sig vara viktigt inledningsvis, medan heterogenitet blir bety­delsefullare efter en tid. När företagaridentiteten utvecklas uppvisas en ökad pro­fessionalisering av företa­gar­ens nätverk. Social aktivitet, med nedlagd tid och enga­gemang i utvecklings­program, bidrar till utveck­lin­g av både relationer och tillit, och tidsaspekten är viktig när det gäller tillit till pro­gram­organisatörer. Utifrån avhandlingens resultat synliggörs flera aspekter av relationer och tillit som kan sti­mu­le­ras i utvecklingsprogram. Uppvisad villighet hos kvinnorna för att utveckla sina företag kan avspegla hur moti­verade och intresserade de är för att medverka i utvecklings­pro­gram. Vid sammansättning av deltagargrupper, i ut­veck­lingsprogram, bör homogenitet och heterogenitet beaktas. Social akti­vitet, genom nedlagd tid och visat engage­mang, är något som stärker utvecklings­pro­cessen av relationer och tillit. Ett sym­bo­liskt dokument, sekre­tess­avtalet, bidrar till ökad tillit. Programorganisa­törer­nas sociala meriter, kom­petens och organisations­tillhörighet är sådant som kan upp­märk­sammas för institutionell tillit liksom även deras sociala aktivitet i pro­grammet. För att stimu­lera utveckling av både relatio­ner och tillit finns det anled­ning att se över pro­grammets upplägg och innehåll. Slutsatserna från avhandlingen visar att företagande kvinnor med ett hete­ro­­gent nät­verk är villiga att ingå i nya relationer, att både relations­byggande och tillitsprocesser har betydelse för utvecklingen av socialt kapital samt att kon­texten behöver beaktas vid utformandet av utvecklingsprogram. / Women’s enterprises are seen as a resource in the development of both regions and countries. Despite this, however, research has shown that women’s businesses do not grow at the same extent as men's businesses. It is therefore of interest to identify the problems and obstacles women entrepreneurs face that negatively affect their companies’ growth, and how supportive efforts should best be structured. Studies have shown that a lack of access to financial capital has been a major obstacle in the development of women's businesses and also that entre­preneurship has been dominantly male-coded, where men as entrepreneurs are seen as the norm in society. In addition, studies have shown that women business owners have limited networks and do not use network contacts as efficiently as men, plus that they lack role models. Developing social capital, leading to in­creased opportunities to gain access to resources, can lead to development in women's businesses. Previous studies on social capital as a contribution to enter­prise development often focus either on relationships or trust and further studies on the development processes from which social capital evolves are therefore nee­ded. The aim of this thesis is to increase the knowledge of how the development of social capital can be understood by illustrating and analyzing the characteristics of relationships and trust, and to give examples of how this can be stimulated in deve­lopment programs for women entrepreneurs. This thesis consists of three studies – a case study was conducted over two years in a development program with women entrepreneurs from Norway and Sweden, a survey was conducted of women business owners in Norway and Sweden, and another survey was conducted of project managers of development projects aimed to stimulate women's entrepreneurship in Sweden. The results from the four papers of this thesis show that personal networks, family, relatives and friends are perceived as supportive relationships for women entrepreneurs. Those who have a heterogeneous network exhibit a greater willing­ness to enter into new relationships than those who do not, and trust affects willing­ness to develop relationships in development programs. Homogeneity of the group of participating women in programs proves to be important initially, while heterogeneity becomes more important over time. When business identity develops, an increased professionalization of the women´s network is shown. Social activity with time spent and engagement in a development program contri­bute to the development of both relationships and trust, and the time aspect is important when it comes to trust in the program's organizers. Based on these results, several aspects of relationships and trust that can be sti­mu­lated in development programs have been identified. A demonstrated willing­ness to evolve can reflect how motivated and interested participants are in partici­pa­ting in a development program. When working with the composition of the group of participants, homogeneity and heterogeneity should be taken into account. Social activity by time spent and commitment shown, is something that strengthens the development of relationships and trust. A confidentiality agree­ment, which was an important symbolic document, contributes to increased trust between all involved in the program. Program organizers´ social credentials, skills and organizational affiliation are aspects that can be recognized for institutional trust as well as their social activity in the program. Stimulating the development of both relationships and trust is an important reason for revising a program´s structure and content. The conclusions from this thesis are that women entrepreneurs with a heterogeneous network demonstrate willingness to enter into new relationships, that both relational and trust-building processes are important for the develop­ment of social capital, and that context needs to be taken into account when designing development programs.

Uppsatsen fokuserar på informationssökning i sociala nätverk och om vi vet tillräckligt om de resurser som finns i våra nätverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medvetna gymnasieelever är om potentiella informationskällor inom ramen för deras sociala nätverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nätverket. Tre frågeställningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur långt sträcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nätverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskällor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra användning av nätverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser två till tre steg bort i nätverket. I majoriteten av fallen vet även respondenterna tillräckligt om sina nätverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades. Det visar sig dock att förmågan att lokalisera informationskällor inte nödvändigtvis innebär att respondenten har tillgång till informationen. Relationen mellan informationssökare och informant är central vid informationssökning i sociala nätverk. I uppsatsen kunde respondenternas nätverksresurser ses som socialt kapital i den utsträckning respondenterna kunde lokalisera relevanta informationskällor och där relationen mellan respondent och informant tillät ett informationsutbyte.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser på nätverk vid rekrytering. För att undersöka ämnet utvecklades även tre forskningsfrågor. Hur definierar rekryterare nätverk, på vilket sätt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nätverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nätverk vid rekrytering? Dessa frågor utgjorde även de genomgående temana i uppsatsen som formade både intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital på en individuell nivå samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv. Den tidigare forskningen visar på att rekrytering via informella kontakter är vanlig och validiteten för de urvalsverktyg som används inom rekryteringen. Det gjordes tre semi-strukturerade intervjuer med rekryterare på tre olika företag inom tre olika branscher som utgör materialet för resultaten. Resultaten redovisas tematiskt utifrån forskningsfrågorna och visar på varierad användning av nätverk i rekryteringen. Rekryterarnas egna nätverk utgör basen för hur de själva förstår nätverk och kan se användning för dessa. Betydelsen av nätverk, jämfört med andra kriterier, vid rekrytering kan ses som minimal oavsett om de använder den eller beskriver det på en hypotetisk nivå. Respondenterna finner både negativa och positiva aspekter av nätverk samt även variationer på dessa vilket leder till slutsatsen att nätverk går att bedöma. Uppsatsens utgångspunkt är något som är relativt outforskat vilket leder till att resultaten kan ses som ett försök att börja kartlägga området.

Studiens syfte är att redogöra för hur delningskulturen ser ut på Facebook bland studenter. Detta har sin utgångspunkt i spridningen av Kony 2012. Virala kampanjer är idag en etablerad marknadsföringsstrategi där mottagaren av ett budskap blir aktiv i delningen. Sociala medier har bidragit till att plattformen för att uttrycka sig idag är enklare än någonsin. Hur ser delningskulturen ut för högskolestudenter i Halmstad på Facebook? Vilka attityder ligger till grund hos dessa studenter för valet av att sprida ett budskap, en text eller en video på det sociala nätverket? Studien visar på att delningar på det sociala nätverket Facebook har ett värde för den som delar och även andra användare, men om en användare sprider mycket material kan det som denne sprider uppfattas som mindre intressant av flera utav användarens Facebook-vänner. Att Kony 2012 bryter mot vad många generellt delar på Facebook gör att delningen blir mer intresseväckande.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur trummisar får jobb idag och om nätverk påverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med fem lämpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak får jobb genom kontakter och personliga nätverk och att de förlitar sig till stor del på kontakter och nätverk för framtida jobb. Rykte har också visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar även att det inte räcker med att endast vara en bra trummis för att bli anställd, utan att man även måste ha tillräckliga sociala färdigheter, då jobbet sällan går ut på att bara spela trummor utan även inkluderar sociala företeelser.

Many reports in recent years are suggesting that young people should be involved in the development of the digital society. The Swedish government's Digidel campaign launched in 2011 involved adolescents to train elderly people. This thesis builds on the campaign with its major aim being to investigate how young people think about digital society and their own knowledge and skills to promote digital inclusion. The research questions were set to examine how adolescents look upon the competencies needed in today's digital society, what specific skills and capital the adolescents suggest that they have which can promote digital inclusion and how projects in this direction are perceived by the participants. The theoretical framework is based on theories about social capital. It encompasses Bourdieu's theories about symbolic capital and people's habitus, Putnam's theories about social capital and the power of the organization and Gidden's vision about how people are organizing themselves in the modern world. By interviewing four adolescents who worked as IT-guides for the elderly we get a picture of the skills and capital the adolescents consider themselves to possess that helped them to increase digital inclusion. The results show that it is not merely digital skills that the adolescents deem important to increase digital inclusion. In many ways their social abilities and the mutual learning laid a foundation for the elders to visit, and revisit, the IT-guides and enhanced the elders' curiosity about computers and the internet.

The focus of this bachelor thesis is to study the perceptions, attitudes and opinions that are created by active users on Instagram when commercial messages are incorporated into the social platform. Furthermore, an understanding is sought of how social capital can be seen as a new form of capitalism.Qualitative focus group interviews was used as the method for examining the participants views on the topic. The accumulated data was collected during six sexxions with three different focus groups, where all participants were between the ages of 21-25 and located in Kalmar Län, Sweden.The results of this study show that the perceptions of what is seen as consumption and commercial messages on Instagram differs substantially. We found that positive consumer attitudes are created when users are inspired and can identify themselves with the content. Negative attitudes are created when advertising messages are to obvious and enters in indiscreet ways.

Syftet med vår studie är att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter när festivallandskapet förändras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förändringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden. Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptäcka istället för att bevisa fenomenet och därav används kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen så djup som möjligt. Respondenterna jobbar på ett eller annat sätt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag. Studien visar att de faktorer som medverkat till förändringen i driftsform både begränsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förståelse för vad en arrangör måste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet. De viktigaste slutsatserna som vi drar är nätverkets betydelse som är en tillgång för arrangören. Även ekonomin spelar en stor roll för etablerandet av en festival eftersom den sätter förutsättningarna för hur pass dyra akter som arrangören har råd att boka vilket också påverkar besökarantalet. Beroende på vad som ska arrangeras, en festival i bolagsform eller en ideell sådan så passar sig de större till bolagen och de nischade åt mindre ideella arrangemang.

Vem vänder vindarna är en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frågor om utbildning utifrån intervjuer med fem elever på gymnasiet. Utbildning och lärande är en viktig byggsten i samhället som förbereder människor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund är en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning är effekter av kön, närmare bestämt att pojkar tenderar att ha lägre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utsträckning, jämfört med flickor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vända trenden och presterar bättre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ på gymnasiet. Intervjuer med fem pojkar på en gymnasieskola i Stockholm har använts för att uppnå uppsatsens syfte. Genom teorier om kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital analyseras det empiriska material både ur mikro - och mesoperspektiv. I analysen används även teorier om maskuliniteter. Resultatet visar att den största anledningen till att pojkarna i studien klarat att vända sina dåliga skolresultat till det bättre, är byte av skolmiljö. Under året/åren på introduktionsprogrammet har de bemötts annorlunda än tidigare. På introduktionsprogrammet får de nya, positiva relationer med lärarna på skolan. Tillsammans med andra faktorer har detta lett till att pojkarna läser in grundskolebetygen tämligen snabbt och sedan har de gått vidare till olika yrkesprogram. Med största sannolikhet kommer dessa pojkar även att gå ut gymnasiet med en fullständig gymnasieexamen.