No description available.

Skolelever blir alltmer stillasittande, fysisk aktivitet minskar såväl under skoladagen som efter skoldagen. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i fritidshemmet intresserar sig för fysisk aktivitet och hur deras eventuella intresse återspeglas i deras arbete på fritidshemmet. Studien har gjorts utifrån följande två frågeställningar. Hur ser intresset ut att arbeta med fysisk aktivitet i verksamheten? och vilka strategier har fritidspedagogerna för att påverka eleverna till fysisk aktivitet? Empirin samlades in genom att intervjua sex fritidspedagoger på två olika skolor belägna i södra Sverige. Till stöd för analysen har Bourdieus begrepp habitus och socialt kapital använts. Resultatet visar att alla deltagare har ett intresse för fysisk aktivitet som för flera hade funnits med sedan barnsben. Deltagarna använder sitt habitus för att arbeta med fysisk aktivtet i fritdshemmet. De implementerar sitt intresse i verksamheten och använder det för att möta elevers intresse. Deltagarna använder socialt kapital till att engagera elever till fysisk aktivitet. Vidare visar resultatet att strategier i frtidshemmet var ett sätt att möta elevers intresse, planera fysisk aktivtet, involvera andra aktörer utanför skolan och presentera hur den fysiska aktiviteten erbjuds. Slutsatsen är att deltagarnas intresse för fysisk aktivtet återspeglas i deras arbete på fritdshemmet på mså vis att de använder sitt intresse för att skapa fysiska aktivteter som dem känner sig trygga med. Deltagarna använder flera strategier till fysisk aktivtet för att påverka elever till mer fysisk aktivtet på fritdshemmet.

Ett socialt nätverk är något vi bär med oss hela livet och som växer med tiden längre in på livet. Syftet med vår studie är att undersöka immigranter från Syriens nätverk när de kommer till Sverige. För oss blir det viktigt att förstå hur nätverk också kan skilja sig åt beroende på olika faktorer. Jämförelserna i detta arbete kommer att centraliseras till kön och utbildningsbakgrund kopplat till den enskilde individens nätverk. För att få fram ett resultat till vår frågeställning valde vi att intervjua tre män och tre kvinnor som immigrerat till Sverige från Syrien där de alla har olika utbildningsbakgrunder. I vår undersökning ville vi lyfta informanternas historia och detta gjorde vi med hjälp av en SNA- analys tillsammans med den kvalitativa forskningsmetoden för att få fram ett resultat kring vad som skiljer sig i deras berättelse. Studiens resultat visar på att nätverken skiljer sig åt beroende på kön men knappt någonting beroende på deras utbildningsbakgrund. Kvinnorna i studien hade ett mycket begränsat nätverk där kontakterna endast bestod av nära familj, bekanta och vänner. Männen däremot hade ett mycket brett nätverk som bestod av bekanta, tidigare kollegor, familj, vänner osv. Detta resulterar till att männen troligtvis med hjälp av sina tidigare kontakter i Sverige lättare kan ta sig in i den svenska arbetsmarknaden än vad en kvinna kan. / A social network is something we carry with us throughout life and that grows with time.The purpose of our study is to examine immigrants from the Syrian network when theycome to Sweden. For us, it is further important to understand how networks can differdepending on different factors. The comparisons in this study will centralize around genderand educational background, in relation to the individual’s network. To get a result to ourresearch question, we chose to interview three men and three women who immigrated toSweden from Syria, with different educational backgrounds. In our research we wanted tobring forward the informant history, and we did this through a SNA-analysis together withthe qualitative research method we chose, to get a result on what differs in their stories. Theresults of the study show that the networks differ depending on gender, but there was barelyan effect depending on their educational background. The women in the study had a verylimited network where the majority of the contacts were close family members,acquaintances and friends. On the other hand, the men had a broader network that consistedof acquaintances, former colleagues, family, friends etc. This results in the men having aneasier time getting into the Swedish labour market, by using the help of their formercontacts, compared to women.

Det finns stor kunskap om varför ungdomar ej fullföljer gymnasiet, trots detta avslutar tre av tio ungdomar gymnasiet utan en examen. En stor del av de som kategoriseras arbetslösa är individer utan komplett gymnasieexamen. Enligt de undersökningar som lyfts i detta examensarbete är utbildning den säkraste vägen till etablering på arbetsmarknaden men vi ser ett behov av att hitta andra strategier för lågutbildade att nå önskade yrkeskategorier. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka strategier och upplevda möjligheter hos personer utan slutbetyg från gymnasiet. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som anser sig vara etablerade på arbetsmarknaden i en variation av yrkeskategorier.Resultatet har analyserats utifrån teorierna Careership, Planned happenstance och Tovatts tolkning av socialt kapital. Resultatet visar på hur informanterna anser sig haft tur men även att deras höga arbetsmoral och hårda arbete resulterat i etablering på arbetsmarknaden. I analysen av resultatet kan en förstå hur informanterna använt en stor del av de egenskaper som Planned happenstance belyser som fördelaktiga för att ta sig fram på arbetsmarknaden. Det går även att utläsa hur både sociala och kulturella faktorer tillsammans med de personliga valen utgör individens karriärval. För de framgångar informanterna mött kan en se hur ett socialt kapital möjliggjort både arbetstillfällen och kunskap att etablera sig på arbetsmarknaden.

Människor från forna Jugoslavien har invandrat till Sverige sedan 1960-talet och de gör det även idag. Under dessa 60 år har dessa invandrare byggt upp sina liv i Sverige och skapat olika föreningar, caféer, frisörsalonger, radio med mera för att kunna behålla en del av sina gamla liv och umgås med sina landsmän. Men hur har invandrare från forna Jugoslavien lyckats med allt detta? Syftet med denna studie är att undersöka hur invandrarna från forna Jugoslavien, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, har fått sina första arbeten i Sverige och hur de har använt sina nätverk för att få inträde på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är: 1) Hur fick invandrare från forna Jugoslavien sina första arbeten i Sverige? 2) Har socialt kapital haft betydelse för deras etablering på arbetsmarknaden? 3) Vilken typ av socialt kapital har haft betydelse?Teoretiska begrepp som studien använder är socialt kapital samt anknytande och överbryggande socialt kapital. Studien genomfördes med hjälp av en egocentrisk nätverksanalys där det utfördes sex kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att migranterna som har invandrat till Sverige under 90-talet har varit till hjälp för de som har flyttat till Sverige under de senaste 20 åren.Resultatet visar även att migranterna använder sina nätverk för att få information eller tillträde till den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som invandrarna använder sina modersmål vid de första arbeten i Sverige. Vidare så kom det fram att de flesta invandrarna i denna studie använde det anknytande sociala kapitalet för att få information om arbete, där det ingick familj och nära bekanta. / People from former Yugoslavia have immigrated to Sweden since the 1960s and they still do so today. During these 60 years, these immigrants have built up their lives in Sweden and created various associations, cafes, hairdressers, radio-stations, etc. so that they can retain some of their old lives and socialize with their compatriots. But how did immigrants from former Yugoslavia succeed with all of this? The purpose of this study is to investigate how immigrants from former Yugoslavia, that have immigrated as adults, have got their first jobs in Sweden and how they have used their networks to enter the labor market. The study's questions are: 1) How did immigrants from former Yugoslavia got their first jobs in Sweden? 2) Did social capital have an impact on their establishment in the labor market? 3) What type of social capital has been important?Theoretical concepts used in the study are social capital, bonding and bridging social capital. The study was conducted with the help of an egocentric network analysis where six qualitative interviews were conducted. The study results show that the migrants who immigrated to Sweden in the 1990s have been helpful to those who have moved to Sweden for the last 20 years.The result also shows that migrants use their networks to obtain information or access to the Swedish labor market, simultaneously immigrants used their mother language at their first jobs in Sweden. It is stated that most of the immigrants in this study used the bonding social capital to get information about work, which included family and close acquaintances.

Föreliggande studie fokuserade på att skapa en förståelse för hur kosovoalbaner som immigrerade till Sverige under 1990-talet använde sig av sociala nätverk. Syftet var att undersöka hur flyktingar som var bosatta i Sverige under en längre tid nyttjade sitt sociala nätverk för att integrera sig på arbetsmarknaden. Underkategorierna som undersöktes var genus och utbildningsbakgrund. En kvalitativ metod tillämpades i form av semistrukturerade intervjuer med åtta kosovoalbaner varav två män och två kvinnor var högutbildade och två män och två kvinnor lågutbildade. De teoretiska utgångspunkterna som användes i analysen var brytpunkt av Hodkinson och Sparkes, Bourdieus teori om socialt kapital samt Putnams begrepp sammanbindande och överbryggande socialt kapital. Resultatet visade att majoriteten av intervjupersonerna inte kände någon när de kom till Sverige och att det första kontaktskapandet skedde på flyktingläger vilket bidrog till känslomässigt stöd. Hur informanterna fick sina arbeten varierade då vissa inte använde sig av sociala nätverk utan tog hjälp av Arbetsförmedlingen eller sökte arbeten själva. Det framkom dock att nästan alla informanter använde sig utav nätverk minst en gång. De tillämpade sociala nätverk på olika nivåer men det pekade ändå på positiva resultat vilket ledde till anställning. Informanternas nätverk bestod främst av chefer, kollegor, kurskamrater och vänner. Informanterna ansåg inte att genus hade någon större inverkan på deras nätverk. Beroende på vilken utbildningsbakgrund de hade så bestod även deras nätverk av personer med liknande utbildningsbakgrund. / The study focused on creating an understanding of how Kosovo Albanians who immigrated to Sweden during the 1990s used social networks. The purpose was to investigate how refugees who have been living in Sweden for a longer amount of time utilized social network to integrate into the labor market. The subcategories that were examined were gender and educational background. A qualitative method was applied in the form of semi-structured interviews with eight Kosovo Albanians, of which two men and two women were highly educated and two men and two women were low educated. The theoretical concepts used in the analysis were turning points by Hodkinson and Sparkes, Bourdieu’s theory of social capital and Putnam’s concept of bridging and bonding social capital. The results indicated that most of the informants did not know anyone when they came to Sweden and that their first contact making took place at refugee camps which provided them with emotional support. How they got their jobs varied because some did not use social networks but rather took help from the employment service or sought jobs themselves. However, it turned out that almost all informants used network at least once. They made use of social networks at different levels, but the results were positive because it led to employment. The informants' networks consisted mainly of managers, colleagues, classmates, and friends. The informants did not consider that gender had a major impact on their network. Depending on their educational background, their network also consisted of people with similar educational backgrounds.

Studiens syfte var att utifrån en habituskontext utöka förståelsen för hur grundskoleelevers erfarenheter av teknik utanför skolmiljön påverkar attityder till teknikämnet. Så kallad familje-habitus och socialt kapital, förutsättningar och erfarenheter anammade i hemmiljö, kan ha stor påverkan på elevers attityder till naturvetenskapliga ämnen. Examensarbetet undersökte hur nivån av habitus påverkade attityder, samt om det gick att finna en genusaspekt för nivån av habitus. Kvantitativa analyser i form av en enkätundersökning som jämförde habitusnivå kontra attitydsnivå låg till grund för analys och slutsatser. Elever med hög familje-habitus och socialt kapital tenderade ha en mer positiv attitydsnivå till teknikämnet. En genusfaktor upptäcktes i studien som visade att pojkar i större utsträckning blir inbjudna till att hjälpa till med praktiska göromål i hemmet, flickor däremot fick be om lov. Slutsatsen av studien blev i korthet att närhet till teknik i hemmiljö visar sig påverka på attityder till teknikämnet. För bägge könen men framförallt för flickor var tillgång till verktyg/arbetsytor en faktor för mer positiv attityd.

Konspirationsteorier är ett fenomen som är ständigt närvarande och som normaliserats i samtiden. De konspiratoriska tendenserna relaterar till misstro gentemot samhällsinstitutioner. Det är samhällsrelevant att studera tendenserna då lägre förtroende för institutioner kan medföra negativa samhälleliga konsekvenser i form av desinformation, fördomar, polarisering och extremism. Med bakgrund av detta kommer studien att undersöka hur konspiratoriska tendenser samvarierar med tillit och politisk sympatisering med Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det är relevant att studera förhållandet mellan institutionell tillit och mellanmänsklig tillit då forskning har visats att förtroende gentemot samhällsinstitutioner har ett samband med tillit gentemot andra. Studien vill vidare bidra med slutsatser kring vilka skillnader i tillit som finns bland olika partisympatisörer samt hur tilliten samvarierar med konspiratoriska tendenser. Med inspiration från Putnams teori om socialt kapital genomförs en kvantitativ analys av hur nätverk, normer och tillit samvarierar utifrån konspiratorisk mentalitet, tillit och politiska sympatisering. Datasetet är inhämtat från Novus år 2017 på initiativ från Institutet för framtidsforskning. Urvalet är vuxna i Sverige som sympatiserar med Moderaterna, Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Urvalet uppgår till 3 647 respondenter. Studiens hypoteser kan bekräftas och resultaten går i linje med Putnams teori om socialt kapital. Resultaten indikerar att konspiratorisk mentalitet samvarierar med individens tillit och att sambandet skiljer sig mellan moderater, socialdemokrater och sverigedemokrater. Studiens resultat kan framför allt visa att tilliten till andra människor minskar den konspiratoriska tendensen hos individen. Studien kan även visa att sverigedemokrater tenderar att ha högre konspiratorisk mentalitet än moderater och socialdemokrater. Studiens hypoteser kan bekräftas och resultaten går i linje med Putnams teori om socialt kapital då lägre tillitsnivåer tenderar att leda till större misstro och skepsis gentemot samhällsinstitutioner.

No description available.

Föreningar har länge varit i centrum för den svenska integrationspolitiken då de anses stärkadet sociala kapitalet och utgöra en arena för integrerande möten. Denna studie fokuserar påhur nyanlända svenskar själva upplever det svenska föreningslivet och dess koppling tillintegrationen. En grupp som sällan tillfrågas om deras egna åsikter i frågan. I studien har niopersoner medverkat i kvalitativa intervjuer vilka samtliga har varit i kontakt med projektetIntegration i Förening, ett projekt som syftar till att få nyanlända att gå med i föreningslivet. Istudien undersöks hur dessa personer har upplevt mötet och informationen om föreningslivetsom de fått genom Integration i Förening samt hur deras förståelse av vad en förening ser ut.Vidare undersöks hur personerna har upplevt det egna föreningsengagemanget, vilka effekterde erfarit att det haft och hur de ser på föreningar som en möjlig väg till integration. Några avslutsatserna från studien är att intervjupersonerna starkt betonar föreningslivets effekter avsocial integration och social gemenskap och att intervjupersonerna också upplevt attföreningslivet haft integrerande effekter, att föreningsdeltagandet för flera avintervjupersonerna utgör ett steg i en större strategi för etablering och slutligen att denyanlända svenskarna på olika sätt visar en medvetenhet kring vad som kan snabba på derasegen integrationsprocess och inte / Associations has for a long time been in the centre of Swedish integration politics becausethey are considered to strengthen the social capital and constitute an arena for integratingmeetings. This study is focused on how immigrants themselves experience the Swedishassociations and their connection to integration. A group that seldom is asked to tell theiropinion. Nine persons has participated in this study through qualitative interviews, of whichall has been in contact with the project Integration i Förening (meaning: Integration throughAssociation), a project that aim to get immigrants involved in associations. In the studyresearch was done on how these persons has experienced the meeting and information aboutthe associations through the project Integration i Förening and their understanding of what aSwedish association is. Further on the study has examined how the interviewed persons hasexperienced their own involvement in an association, what effects they’ve experienced that itshad and if they see associations as a possible way to integration. Some of the study’sconclusions is that the interview persons strongly emphasize the effects that associations haveon social integration and social community and that they also experienced that theassociations has had integrating effects. For some of the interview persons the involvement inassociations has been one step in a bigger strategy to establish in Sweden and finally theimmigrants has also shown awareness around what could strengthen their own process ofintegration and not.Keywords: Integration, immigrants, associations, social capital