This essay study the connection between income taxes and social trust. This has been conducted through studying the social trust between income classes, investigate if there is a connection between trust and attitude to tax levels. Furthermore, the study will analyze if the variation in income can explain the level of variation in social trust.  Based on the analysis it is possible to determine a connection between the opinion of the income tax as too high and a low degree of social trust. It is not possible to determine that there is a significant connection between high income and a low degree of social trust.  Social capital is a widespread concept within almost every academic field. In this study, social trust will be used in a further extent since it better describes trust between people on a micro level. Social capital will instead be used when speaking of the accumulated amount of social trust on a level of macro.  The study is based on data from Välfärdsstatsundersökningen 2010 (Welfare state survey), which is carried out by Umeå university. The variables used originates from the survey, which later is recoded to suit the purpose of the essay.

Uppsatsen studerade en intervention inom ramen för samhällsarbete i Kållered. Syftet var att skapa förståelse för hur kollektiva och deliberativa processer kan igångsättas. Metodologiskt närmade sig uppsatsen sitt studieobjekt via uppförandet av ett offentligt konstverk. Empiri samlades in via semistrukturerade intervjuer och genom att studera processer som tycktes ha koppling till nämnda konstverk. Uppsatsens frågeställningar rörde frågan om vilket resultat föregående intervention kan ha fått i lokalsamhället i fråga om socialt kapital. Med avstamp i Robert Putnams studier gör analysen gällande att det är fullt möjligt att som samhällsarbetare intervenera konstruktivt i lokalsamhället, samt att fylla på dess depåer av socialt kapital. Ett centralt antagande i uppsatsen är att samhällelig förändring bör utgå från samhällets medborgarnivå för att vitalisera de demokratiska funktioner samhällets institutionella nivå rymmer. / This essay has studied democratic interventions in a local community. The primary purpose was to discuss ways to actuate collective and deliberating processes. The essay approached its object via the performance of a public art-project. Empirical material was collected from semi-structured interviews and processes from the civic level of the community. The issue of the essay, as well as the empirical presentation and discussion, emanated from studies of the effect of a certain intervention. The analytical starting point in Robert D. Putnam’s studies made it possible to suggest that it is possible for community work to intervene in the community in a constructive way. A conclusion is that social transformation starting at the grassroot level can indeed be a part of vitalizing democratic functions, and that these could eventually emerge to have influence on the structural level and, this is the mission for community work not the other way around.

No description available.

Socialt kapital är ojämnt fördelat i samhället och manifesterar sig som rumslig klassegregation. Det sociala kapitalet är av vikt för aktivt medborgarskap, som exempelvis avfallssortering. Betydelsen av social klass, socialt kapital och etnisk fragmentering för boendes avfallssorteringsgrad kan problematiseras. Syftet är att utifrån kopplingen mellan social klass och socialt kapital undersöka benägenhet hos de boende i Årby att avfallssortera, det vill säga bedriva aktivt medborgarskap. Första delen av metoden är ett teoretiskt resonemang kring relevanta teorier. Andra empiriska delen består av 30 enkätintervjuundersökningar med Årbybor i lokalområdet. Korstabulering har använts som statistisk analysmetod. Resultatet visar att Årbybor avfallssorterar i hög grad (70,0%) och avfallsorteringsgraden ökar med högt socialt kapital, hög social klass, bostadsrätt som boendeform framför hyresrätt samt trygga sociala miljöer. Slutsatsen innebär att gemenskap, samarbete och trygghet i den sociala miljön kan aktivera det sociala kapitalet och medborgarskapet i bostadsområden som karaktäriseras av etnisk fragmentering och underklass.

Syfte och frågeställningar: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svenska pensionärer ser på sin användning av sociala medier och på vilka sätt som sociala medier upplevs påverka både skapandet och upprätthållandet av relationer med den nära omgivningen. Studien ämnar även undersöka hur de uppfattar eventuella konsekvenser av sitt lägre deltagande i sociala medier, i relation till digitalt utanförskap.   Hur beskriver pensionärer 67 år och äldre sitt användande av sociala medier?   Hur upplever pensionärer att sociala medier har förändrat deras sätt att skapa och upprätthålla relationer med sin omgivning?   Om deltagandet i sociala medier är lågt, hur upplever pensionärer att det kan medföra konsekvenser för att upprätthålla relationer med sin omgivning?   På vilka sätt kan användandet av sociala medier bidra till att nyttja eller öka individers sociala kapital? Metod och material: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 17 seniorer (67-86 år).   Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna uppgav att de använder sociala medier på daglig basis och att deras kommunikation med omgivningen har påverkats av sociala medier. Vidare beskriver respondenterna att ett lågt deltagande inte nödvändigtvis hänvisas till ett digitalt utanförskap – och att sociala medier är ett verktyg för att nyttja sitt sociala kapital.

Tidigare forskning inom etniskt entreprenörskap har visat hur viktigt sociala kontakter och nätverk är för att kvinnor från minoritetsgrupper ska kunna förändra sin individuella sociala status genom att som entreprenörer inkluderas i det nya samhället. Denna studies syfte har varit att undersöka vilka specifika strategier några invandrarkvinnor i Sverige använt sig av för att genom entreprenörskap förändra sina egna sociala kontexter. För att tolka hur kvinnorna använt sig av sitt sociala kapital samt den verkan detta haft på deras entreprenörskap, grundades analysen på tidigare forskning om minoriteter och entreprenörskap med fokus på minoritetskvinnor. Uppsatsens resultat grundades på personliga intervjuer med fem framgångsrika kvinnliga entreprenörer med invandrarbakgrund, vilka verkat inom Stockholms område i Sverige. Den gemensamma variabeln för dessa kvinnor har varit att de alla blivit entreprenörer genom sin motivation, men också av användningen av sina sociala resurser. Informanterna i studien påtalade att när man väl bestämt sig för att starta ett eget företag måste man våga ta stöd av både det inre kontaktnätet, det vill säga etniska landsmän som blivit etablerade entreprenörer, men även från yttre sociala kapital, vilka innebär de möjligheter som det svenska samhället erbjuder. På så sätt utnyttjade invandrarkvinnorna sina möjligheter till utbildning – först och främst inom det svenska språket – men även inom olika yrkesutbildningar. Avgörande faktorer för kvinnornas väg till entreprenörskap har varit deras individuella sociala resurser som påverkats av deras etniska bakgrund, deras drivkraft, som fungerade som en motvikt till deras traditionella bakgrund. Andra viktiga avgörande faktorer för informanterna bestod av de informella samt formella sociala kontakterna i det svenska samhället, som majoriteten av informanterna menade gynnade och underlättade deras entreprenörskap i Sverige.

På dagens arbetsmarknad diskuteras det hur arbetssökande enklast får jobb. En av de vanligaste metoderna inom jobbsökande är att använda sig av kontakter. Dessa underlättar vägen till jobb för den arbetssökande genom att kontakten ger information, tips, råd och referenser som är till hjälp för den arbetssökandes jobbchanser. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer inom olika branscher har nått sina chefspositioner och vilken nytta de har haft av sina sociala kapital.Undersökningen baseras på sex stycken intervju där respondenterna är jämt könsfördelade, det vill säga att tre av dem är kvinnor och resterande tre är män. Dessa är i sin tur stationerade inom olika branscher och verksamheter. Alla intervjupersoner befinner sig förnärvarande på en chefsposition och de har alla erfarenhet av rekrytering.Resultatet i undersökningen visade att det sociala kapitalet har varit till stor hjälp för respondenterna i deras karriärer och för att nå chefspositioner. Det framkom även att utbildning, motivation, och arbetslivserfarenhet är viktiga förutsättningar för att nå en chefstjänst. Respondenternas kontaktnät användes när de själva skulle rekrytera till sina verksamheter. Respondenterna betraktade även deras kontakter som en stödfunktion genom att de hjälper dem i deras arbete med stöd och tips. Slutsatsen i denna studie är att samtliga respondenter lyfter fram det sociala kapitalet som en viktig faktor för att göra en karriär och nå en chefsposition. / <p>Contacts are acknowledged as a useful asset while searching and applying for jobs. A lot of information about job vacancies is being mediated through contacts in the labor market. A common opinion is that jobs and work positions can be attained a lot easier by using contacts than by applying to them formally. The purpose of this paper is to discover how executives have attained their managerial positions. It further aims to shed light on how significant the use of social capital is for attaining managerial positions.</p><p>This paper was conducted with six interviews. The respondents constituted of three men and three women, all active in different types of businesses. Every respondent is currently positioned in a managerial position and they all have experience of recruitment.</p><p>The results indicated that social capital was essential for the respondents’ careers and has been and still is of great assistance in their careers. Further results showed that factors such as education, motivation and working life experience were all reasons to their success in theirs career and for attaining a managerial positions. The respondents used personal contacts when they were recruiting new employees and they all relied on social contacts, especially for support, help, tips and many other things. The conclusion that can be made in this paper is that social capital, and above all social contacts are relevant and essential for the managers’ careers.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Purpose: The purpose of the study reported in this thesis is to addto the knowledge concerning what public librarians do to meet theneeds of unaccompanied asylum-seeking minors, thereby helpingthem to develop and establish themselves in a new environment.What tasks, activities and tools do the librarians have at theirdisposal? What problems do they encounter? What values, normsand attitudes guide their work? Method: The thoughts andexperiences of six public librarians have been captured throughqualitative semi-structured interviews, the result of which has beenthematically analysed using notions of social capital and socialexclusion. Findings: Unaccompanied asylum-seeking minors facea number of challenges which the public library with its librarians,collections and various activities can assist in coping with byproviding the children with opportunities to increase their socialcapital and decrease the risk of social exclusion. Researchlimitations: It has for several reasons proven difficult to studyunaccompanied asylum-seeking children as a distinct group, whichis why this study also uses material that deals with refugees as awhole. A significant amount of the latter are undeniablyunaccompanied minors, an especially exposed and vulnerable typeof refugees. The study is limited, local and situated and thereforenot empirically generalizable. Research implications: The studycontributes to the accumulated knowledge concerning the potentialof public libraries as vectors for building social capital in the livesof unaccompanied asylum seeking minors, in a variety of ways.The role, values and attitudes of librarians are especiallyhighlighted. / Program: Bibliotekarie

AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har växt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I Borås där vi har genomfört vår undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % från 2008 till 2009 och detta är den största ökningen de senaste fem åren. Trots denna ökning är studenter till lågutbildade föräldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen påverkas av föräldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgång i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgångspunkter är syftet med vår studie att få en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig på högre nivå. Vi vill även undersöka vad det är som driver dem i sitt val att fortsätta att utbilda sig och om det kulturella kapitalet reproduceras, och i så fall se hur det uttrycker sig. Vidare vill vi undersöka om huruvida studenterna påverkades av om deras föräldrar hade en högre utbildning eller ej. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att studenterna inte påverkats nämnvärt av om deras föräldrar har en högre utbildning eller ej. Det är snarare den egna motivationen och strävan att lyckas som är de största förklaringarna till vad som driver studenterna i deras mål. Studenterna uppvisar en inneboende motivationen, positiv framtidssyn och en tro på sig själva. Det framkommer även att valet av utbildning inte alltid är det viktigaste, studenterna ser sig som flexibla och den nuvarande utbildningen är inte alltid självklar som utbildning för framtida yrkesval. I studien framkommer det även att studenterna känner en press inifrån dem själva och att det är viktigt att vara sysselsatt och utbildad i tidig vuxenålder. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

The Swedish model was constructed on the idea of corporatism. In the welfare state that the social democratic government where building, the sport movement played a considerable part. Through sport the citizens, in their leisure, where fostered for their role as good, productive members of the community. This was achieved by teaching them democracy, giving them the right spirit of solidarity and keeping them mentally and physically healthy. Attributes that were determined to social benefit the community. For doing so the government gave financial contribution to the sport movement. By investigating the municipality’s official records and those of the big local athletic club, more specifics about this relationship appeared. This could be connected to thesis about social capital. It becomes clear how high the running authorities treasured the local sport movement, and in which way this was manifested by the especial contribution, above the general contribution. In doing so missing facts in research were filled out. / I det välfärdssamhälle som den socialdemokratiska regeringen byggde, spelade idrottsrörelsen en betydande roll. Genom idrotts- och föreningslivet skulle medborgarna på sin fritid, fostras i rollen som goda, produktiva medlemmar av samhället. Det skulle uppnås genom att lära dem demokrati, ge dem rätt känsla av solidaritet och hålla de mentalt och fysiskt friska. Attribut som ansågs vara samhällsnyttiga. Genom att göra det gav de styrande ekonomiska bidrag till idrottsrörelsen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur förhållandet mellan Östersunds kommun och idrottsföreningen IFK Östersund såg ut under åren 1965–1978. Syftet ska uppfyllas genom att svara på hur, och med vilka argument, som Östersunds kommun stöttade IFK Östersund ekonomiskt. Källmaterialet hämtades ur Östersunds kommuns arkiv samt föreningsarkivet i Jämtlands län. Med en kvalitativ metod undersöktes materialet, där ord och formuleringar som kunde knytas till IFK Östersunds ekonomi tolkades. Genom att undersöka den kommunala fritidsnämndens styrelseprotokoll och protokollen från den stora lokala idrottsföreningen, framträdde fler detaljer rörande de båda aktörernas förhållande. Resultatet av undersökningen visar att kommunens ekonomiska stöd var vitalt för att idrottsföreningen överhuvudtaget kunde fortsätta med sin verksamhet. Den samhällsnytta som idrottsföreningen bidrog med ansåg kommunen motivera det ekonomiska stödet. Idrottsföreningars samhällsnytta kopplas till teorier om socialt kapital. Det blir uppenbart hur högt kommunen värderade den lokala idrottsrörelsen och varför det ekonomiska stödet delades ut samt hur det stödet såg ut. Speciellt i form av de extra ekonomiska bidragen utöver de generella bidragen. Föreningslivet som idrottsrörelsen består av, i den här uppsatsen exemplifierad i IFK Östersund, är en stark bidragande orsak till ett demokratiskt fungerande samhälle där tillit mellan medborgarna råder enligt Robert D. Putnams teori om socialt kapital. Det är i ljuset av denna teorin som Östersunds kommuns agerande ska förstås i.