Syftet med studien är att synliggöra förskollärarnas tankar om hur styrda och spontana bildprocesser kan bidra till barns lärande inom ämnet bild. Vilken betydelse samtalet och materialet har i de olika processerna och sedan hur dessa processer skiljer sig från varandra. Studien kopplar vi samman med den sociokulturella teorin som fokuserar på hur människor tar till sig nya kunskaper, genom att samspela med andra individer men också enskilt, genom aktuell och potentiell utvecklingsnivå. Studien utgår från en metodkombination av semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Vi intervjuar fyra förskollärare samt observerar fyra bildprocesser. Intervjuerna görs med förskollärare som har goda kunskaper om barns bildskapande i förskolan. Observationerna sker på två avdelningar och på dessa avdelningar observerade vi en styrd och en spontan bildaktivitet. Vid bearbetning av data gör vi en innehållsanalys där vi skapar relevanta kategorier. Därefter kodar vi genom att dela upp informanternas intervjusvar samt det som blir synligt i observationerna och placerar dem i de olika kategorierna. Av resultatet framkom det att förskollärarna var mer aktiva under de styrda processerna än de var under de spontana. Samtalandet framkom mellan såväl vuxna och barn som barn och barn vid de styrda. Medan det var samtalandet mellan barnen som utmärkte sig vid de spontana. I resultatet ser vi tydliga bevis på olika faktorer som har en viktig roll i barns bildskapande. Till exempel, urvalet av material samt hur dessa är placerade på förskolan. Förskollärarnas närvaro under processerna och hur engagerade de är i barnens bildskapande.

Syftet med den här studien är att undersöka vad ämneslärare säger att de gör för anpassningar för att stötta andraspråkselever i sin undervisning och deras tankar kring fortbildning inom ämnet. Vi vill också ta reda på genom vilka sätt den anpassningen och stöttningen sker. Metoden bestod av tolv semistrukturerade intervjuer med ämneslärare på två olika skolor. Resultatet visar att majoriteten av lärarna anpassar och stöttar i undervisningen för andraspråkselever. Detta skedde främst på språklig väg och genom multimodala inslag i undervisningen. Däremot kunde vi se att den anpassning som skedde inte var baserad på kunskaper om ämnet utan mer var på en försöksnivå. Detta berodde ofta på att de saknade kunskap om hur anpassning och stöttning för andraspråkselever bör gå till.

Sammanfattning Alla barn i förskolan har rätt till en stimulerande språkutveckling, att kunna uttrycka känslor, behov och känna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie är att ge en övergripande bild över hur teckenanvändning i förskolan kan stimulera barns språkutveckling oavsett svårigheter och vad pedagogerna har för inställningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att använda sig av tecken som ett komplement för att förstärka talspråket, speciellt för språksvaga barn. Det har framför allt fått konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförståelsen som innefattas i förskolans styrdokument. Tillvägagångssättet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkätundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet. Resultatet visade att majoriteten av pedagogerna hade en positiv inställning till användandet av tecken och att deras uppfattningar stämde överens med det som tidigare forskning påvisat. Avslutningsvis behöver mer forskning inom området utföras för att kunna säkerställa fördelarna i ett längre perspektiv. / Abstract All children in preschool are entitled to a stimulating language development process; to be able to express their feelings, needs and be actively involved in social interaction. The purpose of this study is twofold: Firstly, to deepen the understanding of how signing can stimulate children's language development complementary to speech in preschool regardless of difficulties in speech. Secondly, to investigate teachers’ attitudes to and opinions on the method from a socio-cultural theory and in inclusion perspective. Previous research shows that there are many benefits of using signing as a method to enhance the spoken language, especially for children with special needs. Signing has proved especially significant for improving literacy and language skills, which are important components of the pre-school curriculum. The approach in this study was a quantitative method produced as a digital questionnaire sent to different preschools around Sweden. The results showed that the majority of the educators saw positive effects of using signing as a complement to speech, which is consistent with previous research. In conclusion, further research needs to be conducted on the topic to be able to identify the long-term benefits.

Studiens syfte är att främst undersöka hur man arbetar med läsinlärning utifrån ett andraspråksperspektiv i årskurs 1–3 men även hur olika ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar det arbetet. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer har använts för att informanterna ska kunna delge sina tankar och åsikter kring de olika frågorna som intervjuguiden omfattar. Det ger även möjlighet till följdfrågor på det informanterna delger. Informanterna är åtta till antalet och representerar sex olika skolor i Mellansverige. Informanterna representerar även olika yrkesgrupper såsom klasslärare (fyra), specialpedagog (en), lärare i svenska som andraspråk (två) och rektor (en) och detta val baseras på att få fram olika perspektiv. Studiens resultat visar på många likheter i använda arbetssätt när det kommer till läsinlärning i ett andraspråksperspektiv och arbetssätten kan kopplas till det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Resultatet visar även på att ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar undervisningen i olika utsträckning beroende på de förutsättningar som finns på respektive skola. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>