Syfte med arbetet är att få en inblick i hur fyra svensklärare i årskurs 4–6 väljer skönlitterära texter i svenskundervisningen med flerspråkiga elever. Vi undersöker även hur dessa lärare arbetar med skönlitteratur i undervisningen. I denna studie utfördes semistrukturerade intervjuer med fyra behöriga mellanstadielärare från tre olika skolor i Västerås stad. Resultatet visade att lärarnas val av skönlitteratur utgick från elevernas intresse, erfarenhet, kunskapsnivå och det läraren ansåg att eleverna behövde utveckla. Valet kunde även påverkas av skolämnen som exempelvis kultur, sexualkunskap och värdegrunder. Lärarna använde sig av varierande arbetsmetoder i undervisningen som oftast grundade sig i att arbeta i sociala interaktioner. De använde sig av högläsning, boksamtal, cirkelmodellen och bokcirklar. Resultatet visade även att alla fyra lärare arbetade i samspel med sina elever för att kunna tydliggöra och kartlägga händelser i böcker och texter. Lärarna såg till att ha gemensam läsning, där de stöttade elever genom exempelvis kodväxling, långsammare läsning och diskussioner. En informant valde även att utsätta lika mycket tid för enskild läsning som gemensam läsning för att göra sina elever till självständiga läsare.

Syfte med studien är att undersöka förskollärares och specialpedagogers uppfattningar av att arbeta med IKT som pedagogiskt verktyg i det språkutvecklande arbetet med barn i förskolan. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i två delstudier vilka undersöker förskollärares respektive specialpedagogers uppfattningar av att arbeta med IKT som språkutvecklande pedagogiskt verktyg. För att analysera och diskutera resultatet i vår studie har vi utgått från den sociokulturella teorin samt ett urval av centrala begrepp inom denna teori. De centrala begreppen vi har valt att utgå ifrån är artefakt, mediering, den proximala utvecklingszonen, scaffoldning samt appropriering. Resultatet visade att IKT-verktyg och analoga verktyg bör ses som komplement till varandra och kan därför med fördel användas sida vid sida. När IKT-verktyg inkorporeras i det språkutvecklande arbetet visar vår studie hur de ökar mängden social interaktion, vilket i sin tur har en positiv inverkan på språkutvecklingen. Detta tack vare designen av de digitala verktygens hård- och mjukvara samt deras förmåga att anpassas utifrån individens och barngruppens behov. Pedagogens förhållningssätt gentemot IKT-verktyget och barnet har betydelse för vilket lärande som sker. Studiens resultat visar även hur okunskap hos pedagogen är det främsta hindret för implementering av IKT-verktyg i förskolans pedagogiska arbete med språkutveckling.

No description available.

Linda Freij (2009), Att använda visuell feedback som ett pedagogiskt verktyg.The use of visual feedback as a pedagogical tool.Jag har gjort en undersökning om visuell feedback. Syftet med undersökningen är att utveckla undervisning genom att använda undervisningsmetoder som film som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen riktar sig mest till yrkeslärarna inom HR- programmet och andra liknande program som i sin dagliga verksamhet kan komma att använda sig av digital videoteknik. För att uppnå mitt syfte har jag gjort en fältstudie på min skola och för att öka min medvetenhet tillämpat deskriptionsmetoden och kvalitativ undersökning. Jag har ställt dessa frågor: Hur kan man använda film som feedback av en lärsituation? Vilka kunskaper kan en elev skaffa sig genom att bli filmad och därefter se filmen på sig själv? I analysen och diskussionen av fältstudien kom jag bland annat fram till att eleven genom filmning i den praktiska miljön, samt sedan se filmen som en visuell feedback så kan kännedom, tillämpning och förståelsen knytas samman. Detta kan i sin tur ge eleverna möjligheten att värdera sitt eget utförande genom att diskutera med läraren.Eleverna kan granska sig själva, se kritiskt på sitt eget agerande och yrkesutförande. Detta har resulterat i spontana reaktioner från eleverna då de ser sig själva agera

I vår undersökning har vi intervjuat fyra lärare med avseende på hur de ser på problemlösning och hur de arbetar med det. Lärarna arbetar i två olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. Därför följer skolorna olika läroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med båda skolformerna är för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella när vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjälp av ett analytiskt ramverk som tar till hänsyn fyra lärandeteorier som kan sägas haft påverkan på lärandet i skolan. Teorierna är behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teori. Vi har även jämfört lärarna med varandra för att försöka hitta skillnader och likheter.Det vi kom fram till i undersökningen var att de lärare vi intervjuat skiljer sig något i hur de ser på problemlösning. Likaså varierar deras arbetssätt med problemlösning med både likheter och skillnader. Resultatet gör det svårt att förklara varför vi upplevde en högre motivation i den internationella skolan utifrån lärarnas syn på och undervisning med problemlösning, utan möjligheten finns att det är andra faktorer som påverkar.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares didaktiska val och arbete för att uppnå en inkluderande läsförståelseundervisning redan i årskurs 1. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utfört undersökningen genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin. Intervjuerna har genomförts med nio lärare från sex olika kommuner i Sverige som har erfarenhet av att arbeta i årskurs 1. Studien har sin relevans då tidigare undersökningar bland annat visat att läsförståelse ofta bortprioriterats i den tidiga läsinlärningen och att undervisning för att utveckla läsförståelse sällan sett till elevers olika kunskapsnivåer. Av resultatet framkom att majoriteten av lärarna inte arbetar utifrån en särskild metod. Lärarna i studien tillämpar varierade arbetssätt och metoder med intentionen att skapa en inkluderande undervisning som tillgodoser elevers olika kunskapsnivåer, förutsättningar och behov. Däremot kan vissa arbetssätt inte ses som inkluderande utifrån definitionen av vad en inkluderande undervisning innebär.

Syftet med studien är att ta reda på förskollärares beskrivning av sin egen roll i barnens lek samt vilken betydelse deras roll har för barns utveckling och lärande. Problemområdet för studien är att se vilken roll förskollärarna tar i leken samt hur de ser på lärandet som sker i leken. Denna studie utgår ifrån den sociokulturella teorin avseende förskollärarens roll i leken. Studien använder en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har i studien intervjuat åtta förskollärare. Vidare har vi gjort en tematisk analys för att få en inblick i likheter och skillnader i förskollärarnas svar. Resultatet visade på vikten av leken i förskolan och förskollärarna var överens om att deras roll i leken är av stor betydelse för barns utveckling och lärande. Slutsatsen av studien är att det krävs kompetenta förskollärare som kan se när och hur hen behöver kliva in i leken för att stötta och utmana barnen i deras lärande och utvecklande.

Ett begrepp som för många är okänt är spatial kognition. Med spatial kognition menas rumslig förståelse, hur en person uppfattar sin omgivning. Genom att ha ett kartografiskt tänkande utvecklas rumsuppfattningen, vilket är en central del när det kommer till att förstå samhället och sin omgivning. Denna studie undersöker barns rumsliga förståelse genom kognitiva kartor med tillhörande enkätsvar. Genom att låta barn som går i årskurs 1 rita kognitiva kartor över Sverige och därefter låta dem svara på en enkät kopplad till uppgiften studeras den spatiala kognitionen i relation till resvanor, nyhetsvanor och tillgängliga digitala verktyg samt inom- och utomhuslek. Att låta ett barn rita en kognitiv karta hjälper den vuxna att förstå hur barnet ser på sin omgivning, då kartan skapas utifrån barnets verklighet. På kartan finns platser utifrån barnets vardag som anses betydelsefulla och som barnet känner en koppling till. Studien visar på att barn som har rest inom och utom landet har en större rumslig förståelse än de barn som inte har rest tidigare. Även barnens nyhetsvanor är något som visar sig påverka hur barnet upplever sin omgivning, stort som smått. Resultatet som presenteras, redovisar att elever som går i samma klass, på samma skola och i samma stad visar på olika nivåer av förståelse för sin omgivning. Genom att analysera elevernas kognitiva kartor i samband med svaren på enkäten visar det sig att barn som bekantat sig och sett flera nyhetsprogram och som rest både i Sverige och utanför Sverige, visar på en bredare förståelse kopplat till spatial kognition. Nyhetskanaler och resor inom- och utom landet är faktorer som påverkar barnens rumsliga intryck och förståelse. / <p>2023-01-13</p>

I dagens skola är digitala verktyg såsom datorer ett allt vanligare inslag i svenskundervisningen. En positiv inställning till digitala verktyg kan leda till en större användning av dem vilket i sin tur kan leda till ett ökat lärande. Syftet med studien är att identifiera och redovisa vilka faktorer som inverkar på lärares användning av digitala verktyg i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Vi har tillämpat ett sociokulturellt perspektiv för att synliggöra vilka faktorer som inverkar på lärares användning av digitala verktyg. Genom att använda oss av metoden strukturerade intervjuer har vi kunnat samla in data från fem lärare i södra Sverige. Studiens resultat visar olika faktorer som inverkar på hur lärarna i årskurs 4–6 använder digitala verktyg i svenskundervisningen. Resultatet bekräftar att en digital kompetens och ett självförtroende är två faktorer som har en inverkan på användningen av digitala verktyg. Utöver dessa faktorer visar vår studie att användningen av digitala verktyg i svenskundervisningen, enligt lärarna, påverkades av förbättrat lärande för elever, stöd i lärarens arbete, ökad lust att lära, styrande läromedel, teknikproblem och traditionell undervisning. Slutsatsen av studien är att digitala verktyg kan bidra till ett ökat lärande i svenskundervisningen och att det finns olika faktorer som inverkar på användningen av dem i undervisningen.

Syftet med studien är att belysa förskollärares beskrivningar av lekens betydelse för barns lärande och utveckling och deras roll i lek i förskolan. I vår studie använde vi en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. I vår studie användes den sociokulturella teorin som teoretiskt ramverk. I resultatet lyfter vi fram lekens betydelse för barns lärande och utveckling utifrån förskollärarnas perspektiv där de anser att lek är centralt. Likaså kom det fram att det är viktigt att förskollärare närvarar i barns lek genom att stötta och vara lyhörd. Genom stöttning och lyhördhet kan förskolläraren ge barnen verktyg att lösa olika konflikter under leken. Resultatet visade att miljö är viktig i barns lek och lärande. Det visade även att miljön är viktig för barns trygghet och hur förskollärare planerar miljön som kan vara viktig för barns lek och lärande. Slutsatsen är det lek viktigt för barns utveckling och lärande och att lek är något som barnen gör hela tiden.