Anyone who has thought about installing their own solar panels has been faced with one of the biggest obstacles, price or location. The startup company Watt-s aims to solve this problem by offering to sell smaller parts of already existing solar power plants. We have developed the system Sun Watch which uses smart plugs to measure the power consumption of household devices. How much a user's measured consumption is compensated for by their solar panels is then presented in a web application. Sun Watch is the foundation of a system that will take Watt-s a step further, making it more desirable to invest in solar energy. Before a system building upon Sun Watch can be deployed, further improvement to security, scalability and the user interface is required. The tests from the evaluation, where smart plugs from two different companies were used, show that the system has the potential to work well with the correct hardware. The results were different for each smart plug model, one of which does not fulfil the requirements on the system. The tests showing the current power consumption in real-time and the comparison between production and consumption failed in half of the attempts. The conclusion from this is uncertain, either an API is reporting incorrect information or one of the tested smart plugs is not functioning correctly. / Alla som förespråkar solenergi har inte möjlighet att sätta upp egna solceller, och därför erbjuder Watt-s möjligheten att köpa en andel av en redan befintlig solcellsanläggning. Vi har utvecklat systemet Sun Watch som använder smart plugs för att mäta energiförbrukning av hushållsapparater. I en webbapplikation presenteras hur stor del av en användares uppmätta förbrukning som kompenseras av de inköpta solcellerna. Sun Watch är grunden till ett system som ska ta Watt-s produkt ett steg längre och på så sätt göra det mer attraktivt att investera i solceller. För att kunna lansera en tjänst som bygger på Sun Watch behöver säkerheten, skalbarheten och användargränsnittet förbättras. Testerna från utvärderingen, där smart plugs från två olika företag användes, tyder på att systemet har potential att bli bra med rätt hårdvara. Resultaten för utvärderingen blev annorlunda för dessa två smart plugs, varav en inte uppfyllde kraven för systemet. Både testerna för att visa pågående förbrukning i realtid och jämförelse av produktion och förbrukning misslyckades i hälften av försöken. Detta tyder antingen på ett fel med ett av API:en eller att en modell av de smart plugs som testades inte fungerar som den ska.

För att klara av FN:s klimatmål, innefattandes begränsningar av den globala uppvärmningen, krävs det drastiska åtgärder inom samtliga sektorer. Energianvändningen måste effektiviseras och användningen av förnybara energikällor måste utökas och motsvara 100 procent av energibehovet inom en snar framtid. Solenergi, som är en förnybar energikälla, anses vara högst fördelaktig med anseende till dess utvecklingspotential. Denna potential återspeglas i att den installerade effekten av solceller ökade, mellan 2010 – 2015, med hela 1 000 procent i Sverige (Axelsson, Blomqvist, Dvali, Ludvig, & Unger, 2017). Urvalet av solcellspaneler förekommer i ett flertal typer och modeller. Dessa kommer med varierande verkningsgrader vilket påverkar energiproduktionen. I denna studie har tre olika investeringsstrategier, med avsikt att genomföra en lönsamhetsberäkning gällande en solcellsinvestering, presenterats. Studien grundas i att identifiera om en investering i solceller på ett fastighetsbestånd, som Fastighets AB Balder äger, är ekonomiskt lönsamt. Beräkningar har därmed genomförts med hänsyn till egenskaper och förutsättningar på två flerbostadshus i Bergsjön, Göteborg. Resultatet utifrån de olika investeringsstrategierna har fastställts genom lönsamhetsberäkningar som grundas i en LCOE-kalkylmall (Levelized cost of electricity). Vidare har en utökad LCOE-kalkylgenomförts för att presentera utfallet med hänsyn till implementering av ett gemensamhetsabonnemang för respektive flerbostadshus. Vid analys av resultatet har en investeringsstrategi, av tre utförda, presenterat en ekonomisk lönsamhet där intentionen är att försörja flerbostadshusets fastighets- och hushållsel, tillsammans med en komplettering av ett gemensamhetsabonnemang. För Fastighets AB Balder innebär denna investeringsstrategi att en solcellsinvestering med rådande förutsättningar skulle generera en ekonomisk lönsamhet, motsvarandes ett nuvärde på sammanlagt 173 955 kr på 25 år, för de två undersökta flerbostadshusen. Underlaget för lönsamhetskalkyleringarna innefattar en identifiering av flerbostadshusens energibehov genom en analys av dokumenterade energiförbrukningsdata från databasen Entro Optima. Denna data har sedan tagits i beaktning i förhållande till antalet tillgängliga soltimmar under respektive månad för båda flerbostadshusen. Beräkningen har tagit hänsyn till de avkastningskrav, förutsättningar och egenskaper som råder. Resultatet av lönsamheten för respektive investeringsstrategi är klart beroende av flertalet centrala faktorer såsom solinstrålning, flerbostadshusens energiförbrukning, elpriset och skattereduktion enligt studien.

Miljöfrågor har fått en allt större betydelse i dagens samhälle, så även i fastighetsbranschen. Dagens nyproducerade byggnader är långt mer energieffektiva än byggnader som uppfördes för bara något årtionde sedan. Utrymmet för ytterligare miljöbesparingar på de enskilda fastigheterna minskar dock i takt med att byggnaderna blir allt mer energisnåla, vilket leder till att de största miljövinsterna finns att hämta i energin som tillförs fastigheten. För att kunna erbjuda sina kunder garanterat grön energi undersöker Skanska nu möjligheterna för gemensamt ägd energiproduktion för el via vindkraft och värme via solfångare som ansluts till den befintliga infrastrukturen. På det sättet kan man uppnå större volymer, minska energiförluster och få en mer rationell energiproduktion med stordriftsfördelar jämfört med fastighetsspecifika energilösningar så som exempelvis bergvärme. Skanska tänker sig att dessa anläggningar på ett eller annat sätt långsiktigt ska vara bundna till de fastigheter som är anslutna till anläggningen. Det har dock efter granskning av gällande fastighetsrättslig lagstiftning samt efter intervjuer med sakkunniga, visat sig att denna koppling skulle vara svår att åstadkomma rent fastighetsrättsligt. Istället bör kopplingen ske avtalsrättsligt med energiavtal eller genom någon typ av ägarform där fastighetsbolagen är delägare i anläggningen. Den lösning som verkat mest lämplig är att bilda ett aktiebolag som äger och driver anläggningen. Ett problem i dagsläget är att anläggningarna som planeras för värmeproduktionen har en högre alternativkostnad än att köpa värme på marknaden, men energin är i utbyte renare och priset är väldigt förutsägbart över en väldigt lång tidshorisont vilket ger en säkerhet. Tack vare överskådligheten och PR-värdet som den här miljösatsningen medför för såväl hyresgäster som fastighetsägare, hoppas Skanska att marknaden kommer vara beredd att betala en premie för denna garanterat förnyelsebara energi. Intervjuer har genomförts med representanter för fastighetsägare i Stockholmsregionen samt med några sakkunniga. Det visade sig då att det generella intresset för miljöfrågor verkar ha ökat kraftigt i branschen de senare åren, både bland fastighetsägare och hyresgäster och intresset för nya smarta energilösningar är stort. Dock verkar det fortfarande som att lönsamhet, om än på lång sikt, är ett krav för att större investeringar ska genomföras. För att projektet ska kunna bli verklighet måste nya lösningar hittas och synergieffekter tillsammans med nätägaren utnyttjas. Även affärsmodellen bör utvidgas till att också omfatta andra marknader än den kommersiella fastighetsmarknaden.

As the construction of homes and villas in Sweden is increasing, the need for electricity will also increase. This leads us to develop new existing solutions to increase electricity production, at the same time we need to increase the use of renewable energy sources. To supply houses with sustainable and renewable energy sources, solar power is a good option to invest in. The purpose of this work is to design a photovoltaic system on a villa. Our expectation after the design is to see how much the purchased share of electricity decreases. At the end of the project, we expect that this design can be used as a model for other similar villas, it is difficult to include all villas, considering how different conditions there are in Sweden. The villa is in Hallstahammar and has an area of 138 m^2, and the roof area where solar cells are mounted is 84 m^2. The roof is facing southwest and has an azimuth of about 45°, which means that the sun shines on a large part of the roof. The villa has different roof slopes, at the garage and lower roof the slope is 20 ° and at the upper roof´s is 46 °. The report answers the questions that arise during designing a photovoltaic system, as well as the villa's annual electricity consumption, and the facility's annual electricity production once it is installed. It is then analyzed whether the installation is profitable in terms of production cost and payback time. At the end of the report, it is more discussed challenges in solar cell design, such as shading and weather and their impact on the plant's electricity production. To be able to answer the questions, various methods were used, including a literature study about solar cells to increase both interest and knowledge. The writers made saturations on the roof such as lengths, widths, and slopes. Thereafter, the simulation program PVGIS was used to calculate the plant's annual electricity production, and finally, calculations were performed to make financial calculations. The results showed that the villa's electricity consumption in 2020 was 14,272 kWh and the electricity consumption was most during the winter period. The electricity cost during that year was SEK 21,140. The photovoltaic plant produces approximately 14,185 kWh per year and that production was highest during the summer period. The payback period for the plant was just over 9 years and the production cost was SEK 0.55 / kWh. Even though electricity production and electricity consumption did not match well and were efficient in different periods, the results still showed that the investment is profitable and provides a saving of SEK 629,000 over a lifespan of 30 years.

The degree project was carried out in collaboration with Halmstad Fastighet AB. Two separate buildings with different uses of energy have been analyzed. The focus was on evaluating near-zero energy houses with solar power plants and associated battery storage to investigate profitability and dimensioning to form the basis for future constructions. Both properties are near-zero energy houses but differ in the use of electrical energy. It is currently unclear how the change in the dimensioning of the solar power plant and the battery storage will affect the profitability of two properties with different uses of energy. The method was quantitative. Simulation models in the Polysun software were created with the properties' reference house. Based on the simulations, profitability calculations were made to describe the difference in profit when changing the dimensioning. The work concludes that the total profitability increases with the size of the solar power plant, regardless of energy use, and battery storage is not profitable without price changes. / Examensarbetet gjordes i samarbete med Halmstad Fastighet AB. Två olika fastigheter med olika elanvändning har analyserats, där fokuset låg på att utvärdera nära-nollenergihus med solkraftsanläggningar och tillhörande batterilager för att undersöka lönsamhet och dimensionering som ska ligga till grund för framtida byggnationer.  Båda fastigheterna är nära-nollenergihus men skiljer sig åt i användning av elenergi. Det är idag oklart hur förändringen av dimensioneringen av solkraftsanläggningen och batterilagret påverkar lönsamheten i två fastigheter med skilda användning av elenergi. Metoden är av kvantitativ karaktär. Simuleringsmodeller i programvaran Polysun skapades med två fastigheter och dess solkraftsanläggningar med tillhörande batterilager som referens.Utifrån simuleringarna gjordes lönsamhetsberäkningar för att beskriva skillnad i vinst vid förändring av dimensionering. Slutsatserna av arbetet är att den totala lönsamheten ökar ju större solkraftsanläggningen är oavsett elenergianvändning och batterilagret är idag inte lönsamt utan prisförändringar.

In this project, intended photovoltaic installations on the campus area of Luleå University of Technology are cost–estimated, designed and mapped based on solar power in northern conditions. An increased precipitation of snow and low solar angles are the main factors influencing the energy yield from PV installations in northern conditions. The reduced irradiation during winter results in a power production corresponding to only a few percent of the production during summer. Snow shading can lead to a 30% annual production loss and is strongly correlated to module tilt and placement. The roof surfaces selected for the installations have shown good potential regarding yearly irradiation based on modeling, simulations, solar mapping and photography. The modules selected in the project are monocrystalline moduls in half–cell design from Trina Solar, Longi Solar and Q–cells. Placement has been made in a landscape position with southern orientation. Simulated production for the A–house installation was 260 MWh, B–house 200 MWh, C–house 190 MWh, E–house 310 MWh, F–house 450 MWh and Polstjärnan 80 MWh. Total annual production for the campus has been calculated to approximately 1,5 GWh.  The total cost for the installation of each building was estimated for the A–building 1,4 MSEK; B– and C– building 1,1 MSEK; building 1,7 MSEK; building 2,4 MSEK and Polstjärnan 0,4 MSEK. The total cost for all the installations was estimated to 8,1 MSEK with a payback time estimated at 10 years. The most feasible case in terms of produced solar power in relation to total investment cost is the modules from Q–cells. The priority order for the construction of each installations in descending order is: A–house, F–house, E–house, C–house, B–house and Polstjärnan based on availability and profitability. Simulated production in relation to the buildings’ electricity demand shows that storage and feedback to the electricity grid is not relevant for the roof–mounted installations in the project. To cover the electricity demand with self–produced solar power, additional ground–mounted installations and improved conditions for roof installation in the event of new constructions and renovations are recommended.

Målsättningen är att Luleå kommun ska ha 100 000 nya invånare år 2040, varav 78 500 invånare bor i staden. Visionerna för framtiden är en stad som växer och utvecklas med fler bostäder som byggs i stadsbygden och på landsbygden. Syftet med undersökningen är hur ska det bli möjligt med fler bostäder i bygden/byn Avan, hur tänker invånarna kring att bo i lägenheter i framtiden. Bostadsrätter är det som de äldre föredrar i undersökningen. Vilket öppnar upp för nya möjligheter till att villor blir tillgängliga till yngre och barnfamiljer samt för kooperativa gemenskapsboenden genom att invånarna är villiga att göra investeringar med egna pengar. Målet är ett klimatsmartboende med lägenheter i olika storlekar som bygger på hållbart och återbrukat byggmaterial med minskade koldioxidutsläpp inför år 2045 har Sverige ett klimatmål med att inte ha några nettoutsläpp i atmosfären. När man har jämfört olika material på platta på mark som visar att klimatvänlig betong har lägre koldioxidutsläpp i miljön på 45 kg mot Koljern/Hasopor har 55 kg. KL-trä är ett material som används som bjälklag, väggar och tak och har en lägre klimatpåverkan på miljön eftersom materialet binder koldioxid under hela sin livstid. Cellosa är ett av de material för isolering som visar lägre koldioxidutsläpp jämfört mot cellplast, mineralull, stenull. Studien visar att elanvändning via solenergi och vätgas visar att det är möjligt att använda i Norrbotten för uppvärmning av villa och varför inte använda det för uppvärmning av lägenheter.

The purpose of this project was to investigate how efficient it is to implement steering of a solar panel, in one or two axes. To determine how efficient it is, special consideration was taken to the energy usage of the driving system. Practical applications have also been considered with pros and cons. To answer the research questions a prototype was built and a controlled environment for testing was arranged. Rotating the panel in one axis resulted in a 26% energy increase and for the two-axis system a 56% energy increase compared to stationary panel. The use of stepper motors turned out to be not as efficient as needed, due to continuous use of energy at all times during operation. / Syftet med detta projekt var att undersöka hur effektivt det är att implementera styrning av en solpanel i en eller två axlar. För att kunna avgöra nyttan så togs det hänsyn till drivsystemet och hur mycket energi det gick åt för styrningen. Även praktiska tillämpningar kontrollerades och vilka fördelar och nackdelar som skulle erhållas. För att svara på frågeställningarna, tillverkades en prototyp som testades i en kontrollerad miljö. Genom att rotera panelen runt en axel ökar energiupptaget 26 % och för det tvåaxliga systemet 56 % jämfört med en stationär panel. Användningen av stegmotorer visade sig inte vara speciellt effektiv då det krävdes kontinuerlig strömmatning för att erhålla det motormoment som krävdes för att hålla panelen på plats.

Due to the ongoing climate crisis there is a need for a transition of energy usage. The transition is dependent on electricity as an energy carrier which puts pressure on the electricity grid to develop at the same rate as the electricity demand increases. However, the process of building new transmission lines is expensive and drawn out. By adjusting the demand side of power usage with flexibility resources, it is possible to lower the peak power usage. This both reduces the risk of congestion on the electricity grid as well as lower the costs for the user.  This report investigates how energy storage and smart charging of electric vehicles can synergize with solar electricity production to reduce the monthly peak power usage at Brunna distribution center. A peak shaving energy management system (EMS) is created and put in a simulation of four different scenarios of the system. The scenarios consist of two different sizes of the electric vehicle fleet and solar electricity production. The capacity of the energy storage is varied in each scenario.  The results show that the flexible charging of the vehicle fleet can lower the monthly peak power consumption by 10-32 % depending on which month and scenario, with energy storage it decreased even further in three out of four cases. With the largest investigated energy storage the monthly peak power consumption could be reduced with 14-44 % depending on which month and scenario. For the scenarios with a small vehicle fleet the yearly peak power consumption decreased with an increasing energy storage capacity. The monthly peak power consumption decreased most in the summer and especially if there was more solar electricity production. For the scenarios with a large vehicle fleet, the yearly peak power consumption did not decrease with increasing capacity of the energy storage. For the monthly peak power consumption to lower, a steady production of solar electricity was needed.  With the smaller vehicle fleet an energy storage can be useful to lower the monthly peak power consumption all year around. However, in the scenarios with a larger fleet the smart charging is sufficient to lower the peak power consumption to a level which needs more electricity generation for it to reduce further. In this case the energy storage is primarily used to save excess solar energy from the day to the evening. Saving solar energy for later increases the self-consumption and self-sufficiency in the system. More solar electricity production and more flexibility resources results in a system less reliant on the electricity grid.

Syftet var primärt att undersöka hur stor degraderingen hos svenska solcellssystem, som varit i drift mellan 3 och 9 år, är. Data över produktion samlades in från 37 anläggningar i Mellansverige och normaliserades för meteorologiska förutsättningar. Det erhölls en årlig försämringstakt av normaliserad produktion på 1,4 % i medeltal. Resultatet ansågs inte vara tillräckligt väl normaliserat och kunde därför inte approximera degraderingstakten. Dessutom fanns för många osäkerheter, framför allt i strålnings- och temperaturdatan, för att resultatet skulle kunna bli trovärdigt. Globalstrålningsdata mätt för varje solcellsanläggning samt paneltemperatur istället för lufttemperatur hade behövts användas. Ett mer trovärdigt resultat skulle dessutom kunna erhållas genom att använda data från fler och äldre anläggningar, där yttre parametrar som exempelvis skuggning, utbyggnad av anläggning och byte av komponenter varit känt. En analys av en mer än 30 år gammal solcellsanläggning utfördes där den visade sig fortfarande producera ungefär lika mycket el som när den installerades. Anläggningen visade därmed på att solceller kan hålla en lång tid i svenska förhållanden. Slutligen undersöktes tillgängligheten av el från solcellssystem genom utskick av formulär till olika solcellsinnehavare. Det visade sig att ingen specifik komponent var överrepresenterad när problem uppstod samt att större och äldre anläggningar i större utsträckning stötte på problem som påverkade deras elproduktion. Tillgängligheten visade sig vara god.