Bakgrund: Hotfulla situationer har blivit en del av sjuksköterskors vardag på somatiska akutmottagningar. Detta medför risk för att utveckla ett nedsatt psykiskt välbefinnande och att arbetsförmågan påverkas, vilket i sin tur kan påverka omvårdnaden av patienter. För att patienterna ska kunna erbjudas en patientsäker och god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan mår bra och att arbetsplatsen är trygg. Sjuksköterskors upplevelser vid hotfulla situationer varierar och behovet av stöd är stort. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer på en somatisk akutmottagning. Metod: En intervjustudie användes för att besvara syftet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier: Otrygghet, frustration och trygghet. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer kan påverka deras välbefinnande och arbetsförmåga. Detta kan i sin tur leda till att de brister i sitt omvårdnadsarbete och sin kärnkompetens säker vård. Sjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning i hur de ska agera i hotfulla situationer och kollegorna ansågs som den mest värdefulla tryggheten.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och blir allt vanligare i den somatiska vården. Patienter och närstående upplever brister i både bemötande och i kommunikation. Patienter upplever att sjuksköterskor inte förstår dem vilket leder till att barriärer uppstår i vårdandet. Patienter känner sig ensamma och upplever att sjuksköterskor behandlar dem som objekt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. Metod: Litteraturstudie enligt Evans. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att den somatiska vården hade brister i vårdmiljön vilket ledde till att patienterna med psykisk ohälsa inte fick god vård. Sjuksköterskorna upplevde även att de saknade kunskap och kompetens om psykisk ohälsa. Tidsbristen orsakade svårigheter att hinna med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde att de inte räckte till för patienterna med psykisk ohälsa och inte kunde ge patienterna den vård de behövde. Sjuksköterskorna hade en önskan att ge god vård trots att det var en stor utmaning. Slutsats: På grund av brister i den somatiska vården upplevde sjuksköterskorna sig otillräckliga för att de inte kunde ge god vård till patienterna. Sjuksköterskorna upplevde att inte tiden finns för att bygga upp en vårdande relation. Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjuksköterskor, somatisk vård, upplevelse.

No description available.

Bakgrund: Flera studier visar att mängden människor med psykisk sjukdom ökar och det kommer fortsätta att öka. Personer som lider av en psykisk sjukdom ska kunna leva i vårt samhälle precis som alla andra, men ändå finns det ett stigma mot dem. Stigmat leder till att andra människor drar sig undan från de personer som har en psykisk sjukdom. Inställningar och attityder från sjuksköterskan visar sig även vara annorlunda mot patienter med psykisk problematik. Personer som lider av psykiska sjukdomar kräver överlag mer uppmärksamhet än patienter utan psykisk sjukdom, men eftersom stigmat mot dem finns så upplever de en saknad av den uppmärksamhet de skulle behöva av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors inställningar och attityder gentemot patienter med en diagnostiserad psykisk sjukdom i somatisk heldygnsvård. Metod: Det har utförts en kvalitativ litteraturstudie baserad på Lundman och Hällgren-Granheim (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra olika kategorier med två till tre underkategorier. Kategorierna är: Stigmatiserande inställningar, Otillräcklig kunskap och information, Patienter som är en risk för dem själva och andra samt Positiv inställning trots allt…. Slutsats: Sjuksköterskor inom somatisk heldygnsvård visade sig ha varierande inställningar gentemot patienter som har en psykisk sjukdom och orsaken var ofta bristande kunskap om psykisk sjukdom och dess problematik. Detta leder till att dessa patienter inte får den vård de behöver. Ytterligare kunskap om sjuksköterskans egna inställningar och attityder kan bidra till en utveckling i omvårdnaden för patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Nyckelord: Attityder, inställningar, psykisk sjukdom, sjuksköterska, somatisk vård

Bakgrund Människan består av psyke och kropp och dessa påverkar varandra. Att ha en somatisk sjukdom ökar risken för psykisk ohälsa, exempelvis depression, som i sin tur kan föra med sig somatiska symtom. Psykisk ohälsa kan göra att somatiska besvär upplevs, utan att det finns någon bakomliggande somatisk sjukdom. Mer än 50 % av personerna med allvarlig psykisk ohälsa behöver somatisk vård och patienter med psykisk ohälsa blir oftare somatiskt sjuka än psykiskt friska personer och därmed stöter sjuksköterskan på även dessa patienter på somatiska vårdenheter. Vald teoretisk referensram är vårdvetenskapen och har sin grund i begreppen delaktighet och vårdrelation. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterkans upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdenheter. Metod Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Sökningen gjordes i tre databaser, nämligen Cinahl, PubMed samt PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning valdes tolv artiklar ut för analys, elva artiklar erhöll hög kvalitet och en medelhög. Dessa analyserades sedan utifrån en manifest innehållsanalys med Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat Resultatet presenterades utifrån fyra kategorier med elva underkategorier. De fyra kategorierna var ”Utbildningen har betydelse”, ”Resursbrist skapar problematik”, ”Sjuksköterskan upplever varierande känslor” samt ”Sjuksköterskan upplever olika dilemman”. Slutsats Slutsatser kunde dras gällande att sjuksköterskor på somatiska vårdenheter upplever svårigheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Förutfattade meningar skapade hinder för god vård. Ökad kunskap och utbildning kan ge möjligheter för förbättrad och individanpassad vård. Slutligen konstaterades att detta är ett ämne som kräver ökad forskning.

Alla människor med psykisk sjukdom har rätt till en likvärdig vård som baseras på kunskap, säkerhet och god kvalitet. För många patienter är detta tyvärr inte någon verklighet. Tidigare studier visar att psykisk sjukdom ökar i samhället, samt att tillgången till psykiatrisk vård är bristfällig. Personer med psykisk sjukdom har en ökad morbiditet, vilket gör att de, förutom den psykiatriska vården, är i behov av somatisk vård. Detta innebär att allt fler människor med psykisk sjukdom även kommer att behöva söka vård på en somatisk avdelning. Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom på en somatisk vårdavdelning. Författarna har gjort en litteraturstudie där resultatet har sammanställts från nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever känslor som rädsla, osäkerhet, frustration och hopplöshet då de vårdar patienter med psykisk sjukdom på en somatisk vårdavdelning. Bristande kunskap och otillräcklig praktisk erfarenhet inom området, samt undermåliga resurser är bakomliggande orsaker till sjuksköterskornas upplevelser. Sjuksköterskor som arbetar på en somatisk vårdavdelning bör få möjligheten att framförallt erhålla utökad praktiskt erfarenhet på psykiatriska avdelningar, men även mer teoretisk utbildning. Utökade resurser i form av ökad personaltäthet och ett mer sammanhållet arbetsteam är även viktiga åtgärder för att vården för dessa patienter ska bli så adekvat som möjligt.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar både i Sverige och internationellt och ses idag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Patienter med psykisk ohälsa kan även få behov av att uppsöka den somatiska vården. Tidigare forskning har visat att både patienter och sjuksköterskor kan uppleva svårigheter och problem då patienter med psykisk ohälsa vårdas inom somatiken. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar i södra Sverige. Metod: En kvalitativ undersökning utfördes med hjälp av semistruturerade frågeformulär. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvantitativa analysmetoder vad gällde bakgrundsfrågorna, medan huvudfrågorna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna uppgav varierande upplevelser vid bemötandet och vårdandet av patienter med psykisk ohälsa som sammanställdes i följande kategorier; Uppfattningar och attityder om psykisk ohälsa, Upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa, Hinder för en god vård samt Faktorer som kan underlätta bemötandet och vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde flera svårigheter som brist på kunskap och tid, vilket kunde försvåra säkerställandet av en god vård till patienterna och orsaka dem ett vårdlidande. Därför är det av vikt att adekvata åtgärder vidtas för att förbättra för både sjuksköterskor och patienter.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda patienter på lika villkor och med ett lika värde, likväl har det kunnat påvisas att patienter med psykiatrisk sjukdom inte erhåller vård på samma premisser som patienter utan psykiatrisk sjukdom och därmed kan den vårdande relationen påverkas. Syfte: Studien undersökte de faktorer som kan påverka den vårdande relationen mellan patienter med psykiatrisk sjukdom och sjuksköterskan inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie med innehållsanalys av fyra kvalitativa studier och sju kvantitativa studier Resultat: Tre faktorer framkom som påverkade den vårdande relationen mellan sjuksköterskan och patienten med psykiatrisk sjukdom. Dessa tre faktorer var; Attityd, erfarenhet och teoretisk kunskap. Sjuksköterskor beskrev hur brist på teoretisk kunskap och klinisk erfarenhet bidrog till negativa attityder som påverkade den vårdande relationen. Slutsats: För att skapa en god vårdande relation krävs det att sjuksköterskan ser bortom sina föreställningar och erhåller adekvat och kontinuerlig utbildning inom området psykiatri för att kunna vårda dessa patienter enligt vårdprofessionens värdegrund.

Bakgrund: Hot och våld är något som ökar inom sjukvården. Sjuksköterskan har ett huvudansvar för omvårdnaden och det patientnära arbetet sätter sjuksköterskan i en mer utsatt position. I Sverige är det den somatiska vården som har flest anställda inom hälso- och sjukvården, trots detta saknas det kunskap och utbildning för att möta hot och våld. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Sökningar har gjorts i Cinahl Complete och Pubmed vilket resulterade i tio artiklar. Artiklarna har granskats med Högskolan Kristianstads granskningsmall och analyserats utifrån Fribergs analysmodell. Resultat:Sjuksköterskor erfor verbala hot och fysiskt våld från patienter. Att utsättas för hot och våld ledde till känslor av rädsla, otrygghet, frustration samt att inte bli respekterad. Hot och våld ansågs även vara en del av arbetet. Det fanns situationer där hot och våld hade en ökad acceptans men ibland gav det en negativ inställning till yrkesrollen och gjorde att omvårdnadsåtgärder omprioriterades. Sjuksköterskorna erfor även att det saknades stöd från organisation och rättssystem. Diskussion: Studiens fynd visade att verbala hot och fysiskt våld ledde till negativa konsekvenser i form av rädsla och otrygghet. Sjuksköterskorna ansåg att hot och våld var en del av arbetet som ledde till att yrkesrollen påverkades och förändrades. För ett förebyggande arbete kan organisationen med fördel använda RRR-modellen som står för Relationen, Ryggsäcken och Ramen. Ett förebyggande arbete kan ses positivt utifrån både sjuksköterske-, patient-, organisation- och samhällsperspektiv.