Bakgrund: En stroke är ett plötsligt slaganfall som orsakas av att blodets normalflöde till hjärnan hindras av en blodpropp eller minskas på grund av ett sprucket kärl. Efter en stroke vårdas de flesta patienter på en somatisk vårdavdelning. Patienter kan ha olika upplevelser av vården. Viktigt för många är dock att kunna behålla så mycket som möjligt av sin autonomi under vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av autonomi efter stroke på somatisk vårdavdelning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Databaser som används för sökning är PubMed och Cinhal. Olssons och Sörensens (2011) bedömningsmall användes för kvalitetsgranskning. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som benämns: (1) Förlorad värdighet. (2) Begränsning av fysiska funktioner. (3) Att vara beroende. (4) Att få stöd på vårdavdelning.   Slutsats: Efter personen har drabbats av stroke påverkas patienten fysiskt, psykiskt och social. Därför behöver vårdpersonalen ha förståelse för hur patienter ska bemötas för att de ska uppleva så mycket autonomi och oberoende som möjligt.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ansvar att tillämpa delaktighet i omvårdnad, både utifrån lagar men även utifrån ett etiskt perspektiv. Sjuksköterskans arbete på somatisk vårdavdelning påverkas av faktorer såsom hög arbetsbelastning och att bli avbruten. Detta påverkar sjuksköterskans tillämpning av delaktighet. Kunskap och förståelse om delaktighet kan underlätta främjandet av delaktighet i sjuksköterskans arbete. Orems omvårdnadsteori, som examensarbetet tagit förankring i, bygger på att sjuksköterskan ska stärka patientens förmåga till egenvård varvid delaktighet är en förutsättning. Syfte: Syftet är att belysa begreppet delaktighet för patienter på somatisk vårdavdelning i relation till sjuksköterskan. Metod: En begreppsanalytisk modell av Walker och Avant. Resultat: Delaktighet utgörs av orden del och akt och har ursprung i latinska pars. Delaktighet finns i olika former och är en aktiv handling där patientens inre resurser beaktas. Delning av information, en etablerad relation och tillit är viktigt vid ansvarsfördelning. Delaktighet som begrepp består av de sex attributen integration, informationsutbyte, partnerskap, interaktion, kapacitet och ansvar. Alla attributen är beroende av varandra för att fånga in begreppet, vilket demonstreras i olika fallbeskrivningar. Slutsats: De sex definierande attributen har tydliggjort hur delaktighet kan användas i praktiken. Med konkretisering av delaktighet finns ökad förståelse för hur sjuksköterskan kan främja patientens förmåga till egenvård. / Background: A nurse has a responsibility to apply participation in nursing, both from laws but also from an ethical point of view. A nurse’s work in a somatic ward is affected by factors as high workload and being interrupted, which affects participation. Knowledge and understanding about participation may facilitate participation in the nurse’s work. Orem’s theory of nursing, on which this bachelor thesis has taken abutment in, is based on that the nurse should consolidate the patient’s ability to self-care wherein participation is a condition. Aim: To highlight the concept of participation of patients in a somatic ward in relation to the nurse. Method: A concept analysis model by Walker and Avant. Results: Participation constitute from the words part and act and has its origin in Latin pars. Participation comes in different forms and is an active action where the patient’s inner resources are taken in regard. Sharing of information, an established relationship and trust is important for division of responsibility. Participation as a concept consists of the six attributes integration, information exchange, partnership, interaction, capacity and responsibility. All these attributes depend on each other to capture the concept, which has been demonstrated in different case studies. Conclusion: The six defining attributes have clarified how participation can be used in practice. With the concretization of participation there is greater understanding of how the nurse can promote the patient's ability to self-care.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem världen över och i Sverige har det framkommitatt patienter med psykisk ohälsa har sämre förutsättningar för att få ett adekvat omhändertagande vid somatisk sjukdom,och att allmänsjuksköterskor gör skillnad i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att allmänsjuksköterskor har haft en ytlig förståelse för psykisk ohälsa och haft svårigheteratt bedöma vad som är somatiskt och vad som är psykiskt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som allmänsjuksköterskor upplever påverkar deras bemötande av patienter med psykisk ohälsa som söker somatisk sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: Faktorer som påverkade allmänsjuksköterskors bemötande av patienter med psykisk ohälsa identifierades i fyra teman: Rädslor, tid, psykisk ohälsa i somatisk kontext samt kompetens. Slutsats: Det krävs mer utbildning för allmänsjuksköterskor i områden som berör bemötandet och omvårdnad gentemot patienter med psykisk ohälsa, och det krävs mer utbildning för att reducera sjuksköterskors rädslor genom att öka förståelsen för patienternas beteende. Klinisk betydelse: Genom att bli medveten om kunskapsbristen så kan det leda till ett mer reflekterande förhållningssätt över hur man bemöter och uppfattar patienter med psykisk ohälsa vilket kan möjliggöra att utöka vidare kunskap. / Background: Mental health is a public health problem worldwide and in Sweden there is awareness that health care contributes to poorer care of patients with mental illness, which for instance is verified by general nurses who have made difference in the care of patients with mental illness. Overall, previous research has shown that nurses have had a superficial understanding of mental illness which has led to difficulties to estimate what is somatic and what is mental. Patients with mental disorders are a vulnerable group which been exposed by stigmatization and studies have shown that it reflects the nurse and patient relationship in the performance of the nursing care. Aim:The aim of this study was to describe the factors that general nurses experience affects their treatment of patients with mental illness who are searching for somatic health care. Method: A literature review. Results: Factors affecting general nurse’s treatment of patients with mental illness identified four themes: Fears, time, mental illness in a somatic context, and competence. Conclusion: It requires more training for general nurses in areas related to treatment and care towards patients with mental illness, and more training is required to increase nurse ́s understanding of patients behavior to reduce nurse’s fears. Clinical significance: By becoming aware of the lack of knowledge it can lead to a more reflective approach over how to respond and perceive patients with mental illness, which could enable to strengthen further knowledge.

Bakgrund: I den somatiska vården finns det patienter med psykiska sjukdomar. De vanligaste psykiska sjukdomarna är schizofreni, psykoser, depression, ångestsyndrom och bipolära sjukdomar. Behovet av somatisk vård är större för patienter med psykiska sjukdomar än de utan, på grund av ökad risk för somatiska sjukdomar. Patienter upplevde att vardagslivet påverkas av de psykiska sjukdomarna. Vårdpersonal upplevde en osäkerhet och rädsla inför denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom upplever att bli vårdad i den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar hämtades från CINAHL Complete och Pubmed. De huvudsakliga sökorden bestod av: mental illness, mental health, healthcare experience, patients’ experience, physical illness, primary care, communication och physical care. Resultat: Fyra teman utformades i resultatet. Ett tema var upplevelser av att bli stämplad av sjukvården på grund av den psykiska sjukdomen och det gjorde att patienterna kände sig bortprioriterade. När de kände sig stämplade upplevde de känslor av skam och maktlöshet. Ett tema var upplevelser att inte bli trodd som handlade om att fysiska symtom inte blir tagna på allvar. Det tredje temat var hur upplevelser om bristande kunskap hos vårdpersonal om psykiska sjukdomar påverkade vården. Detta upplevde patienter ledde till brist på information och delaktighet. Positiva erfarenheter och önskemål var det sista temat som visades i form av upplevelser av en personcentrerad vård, då vårdpersonal visade empati. Diskussion: Valda delar i resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om att lindra lidande. Centrala begrepp inom teorin som användes var vårdlidande och konsensusbegreppet människan. / Background: In the somatic care, there are patients with mental illnesses. The most common mental illnesses are schizophrenia, psychoses, depression, anxiety disorders and bipolar disorders. The need for somatic care is bigger for patients with mental illnesses than those without, because of an increased risk of getting a somatic disease. Patients were experiencing that their daily life was affected by the mental illness. Healthcare professionals experienced uncertainty and fear of treating these patients. Aim: To describe how patients with mental illness are experiencing to be cared in the somatic care. Method: The literature review consisted of 13 scientific articles. These articles were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. Main search words consisted of: mental illness, mental health, healthcare experience, patients experience, physical illness, primary care, communication and physical care. Results: Four themes were formed in the result. One theme was the experience of being labeled because of the metal illnesses and that made the patients feel not prioritized. When they felt labeled, they experienced feelings of shame and powerlessness. One theme was the experiences of not being believed and included patients experience that symptoms were not taken seriously. The third theme was how the experience of a lack of knowledge among health professionals about mental illnesses affected the care. Patiens experienced that it led to lack of information and participation. Positive experiences and desires were the last theme that appeared in form of experiences of a person centred care, when health professionals showed empathy. Discussion: Based on Katie Eriksson´s theory about relieving suffering, chosen parts from the results were discussed. The key concepts in the theory that were used were care suffering and the consensus concept human.

Bakgrund: Antibiotikaresistenta bakterier är idag ett stort hot mot folkhälsan. Det här arbetet fokuserar på MRSA och lyfter fram problematiken som dess spridning innebär för patienten, samhället och vårdpersonal. MRSA-bärarskap kan ge både fysiskt och psykiskt lidande och en infektion orsakad av MRSA kan i värsta fall leda till döden för patienten. Sjuksköterskan har en viktig roll i att upprätthålla sin kompetens och arbeta preventivt för att förhindra spridning av MRSA. Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva faktorer som leder till spridning av MRSA vid vårdarbetet av patienter på somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie där 11 kvantitativa och en kvalitativ artikel analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2016) granskningsmallar. Resultat: Resultatet delades in i fem huvudkategorier med nio underkategorier som var och en visar på kompetensbrist hos sjuksköterskor. Litteraturstudien påvisar att faktorerna som leder till spridning av MRSA kan vara flera och att hela vårdteamet bär ett ansvar för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskans roll i vårdteamet är att undervisa patienter och närstående, följa gällande rutiner och att upprätthålla sin egen kompetens för att arbeta evidensbaserat. Slutsats: Förhindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier är en av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgifter i sin roll att lindra lidande hos patienten. Det är många faktorer som kan göra att MRSA sprids, sjuksköterskor måste reflektera och vara självkritiska i sitt arbete på vårdavdelningar. Evidensbaserat arbete var enligt Nightingale sjuksköterskans möjlighet att förhindra lidande för patienten och ligger till grund för den sjuksköterskeutbildning som finns idag. / Background: Antibiotic resistant bacteria are today a major threat to the public health. This work focuses on methicillin resistant staphylococcus aureus, highlighting the problem that it involves for the patient, society and healthcare professionals. MRSA carriership can cause both physical and mental suffering and an infection caused by MRSA can in worst case lead to the patient’s death. Nurses play an important role in maintaining their work skills to prevent MRSA from spreading in the somatic care. Aim: The aim of this study was to identify and describe factors that lead to the spread of MRSA to patients in somatic care. Method: A literature study where 11 quantitative and one qualitative article were analyzed based on Graneheim and Lundman's (2004) method. The articles quality were reviewed using Forsberg and Wengström’s (2016) checklists. Results: The results were divided into five main categories with nine subcategories; each showing that nurses had a lack of competence. The study shows that the factors that lead to the spread of MRSA may be several, and that the entire healthcare team has a responsibility to prevent infection. The nurse's role in the team is to teach patients and close relatives, follow current procedures and maintain their own skills to work evidence based. Conclusion: Preventing the spread of antibiotic resistant bacteria is one of the most important tasks in role of nursing and in alleviating patient suffering. There are many factors that can cause MRSA to spread. Nurses must reflect and be self-critical in their work in health care departments. Evidence based work was, according to Nightingale, the nurse's ability to prevent suffering for the patient and is the baseline in nursing education currently available today.

Induktiv intervjustudie med syfte att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor verksamma inom somatisk vård har av att vårda personer med psykossjukdom. Resultatet visar att sjuksköterskor inom den somatiska vården har relativt mycket erfarenhet av att vårda personer med psykossjukdom. Den specifika psykiatriska kompetensen uppfattades otilräcklig och vårdandet innebar ofta känslosamma möten.

En av våra största folksjukdomar vi har i vårt samhälle är just psykisk ohälsa och det är inte något som minskar utan tvärtom ökar. Psykisk ohälsa är inte bara något som finns inom den psykiatriska vården utan även sjuksköterskor inom somatiken möter denna patientgrupp. Syftet med detta arbete är att gå närmare in i just sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter med psykisk ohälsa. Detta arbete är en litteraturöversikt av nio stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Resultatet består av tre stycken huvudteman, sjuksköterskans levda erfarenheter, organisatoriska faktorer och bristande kompetens. Utifrån våra huvudteman så skapade vi även åtta stycken underteman, attityder, rädsla och oro, positiva erfarenheter, brist på information, bristande utformning av vårdmiljö, personal och tidsbrist, brist på utbildning och okunskap. Utifrån de studier som analyserats i denna litteraturstudie framkom det att sjuksköterskor inom somatiken tyckte att det fanns en kunskapsbrist om psykisk ohälsa, och detta ledde till en oro och en osäkerhet när de bemötte dessa patienter. Denna okunskap kunde även leda till negativa erfarenheter vilket i sig skapade en negativ förförståelse för denna patientgrupp. Det visade sig även att patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården inte fick den optimala vård de behövde på grund av dessa faktorer. Med en ökad kunskap, utbildning och stöd från organisationen så skapas en trygghet och en minskad stigmatisering kring denna patientgrupp hos sjuksköterskan, och även ett minskat lidande hos patienten.

No description available.

No description available.

Psykisk ohälsa ökar i samhället och samsjukligheten ökar med det. Allt fler patienter med somatisk sjukdom lider idag även av psykisk ohälsa och sjuksköterskor i sjukvården möter dessa patienter allt mer. Vårt syfte med denna studie är därför att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa på somatisk avdelning. Detta gjordes genom en litteraturöversikt där tio artiklar studerades, såväl kvalitativa som kvantitativa. Tre huvudteman identifierades i resultatet. Dessa var obehag, kunskapens betydelse och organisatoriska faktorer. Därunder fann vi sju underteman, dessa är: hopplöshet och frustration, rädsla, kunskap och kompetens, attityder, förutfattade meningar, personalbrist och tidsbrist samt stöd och samverkan.  I studien fann vi att sjuksköterskorna är i behov av mer kunskap kring psykisk ohälsa för att kunna ge en god och adekvat vård. Negativa attityder var ofta associerade med okunskap. Sjuksköterskorna med negativa attityder upplevde även bristande stöd från psykiatrin och ledningen. Om stöd och kunskap fanns upplevde sjuksköterskorna en större säkerhet och trygghet i att vårda dessa patienter, vilket gav mer positiva upplevelser kring att vårda patienter med psykisk ohälsa. Genom att redan i grundutbildningen till sjuksköterska integrera psykisk ohälsa i fler kurser kan stigmatisering kring denna patientgrupp minskas och vårdrelationerna förbättras. Detta ger patienten en bättre upplevelse av vårdtiden vilket kan ge snabbare tillfrisknande och kortare vårdtider.