Bakgrund: Det är vanligt med psykisk och somatisk samsjuklighet och därför är det vanligt förkommande att patienter med psykisk ohälsa vårdas inom den somatiska vården. I tidigare forskning beskrivs att personer med psykisk ohälsa upplever att de inte blir bra behandlade i den somatiska vården och att de känner sig stigmatiserade och att sjuksköterskor har stigmatiserande attityder. Det valda vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv är personcentrerad vård som belyser relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En allmän litteraturöversikt användes och denna inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Likheter och skillnader i artiklarnas metod, syfte ochresultat presenterades. Artiklarnas resultat redovisades i fem teman som var betydelsen av kunskap, upplevda känslor, betydelsen av kommunikation, betydelsen av relation och oklart ansvar. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att de saknade kunskap för att vårda patienter med psykisk ohälsa och att de var rädda och osäkra i mötet med patienterna.Sjuksköterskornas erfarenhet var också att de upplevde svårigheter att kommunicera och att ansvaret för dessa patienter var oklart.

Bakgrund: Någon gång i livet kommer de flesta i kontakt med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa ger ett lidande för den drabbade men även de i personens omgivning. Vanliga besvär personerna upplever är sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet. Det är även vanligt att personer med psykisk ohälsa har samsjuklighet i fysiska sjukdomar som kräver vård på somatiska avdelningar, där den grundutbildade sjuksköterskan möter patienten. Vid vård av dessa personer krävs det att sjuksköterskorna har ett holistiskt synsätt och arbetar med personcentrerad vård, för att tillgodose patientens behov. Tidigare studier visar att patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir annorlunda behandlade jämfört med andra patienter då de söker vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med psykisk ohälsa på somatisk avdelning. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån 10 kvalitativa primärstudier där sjuksköterskornas upplevelse beskrevs. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser visade sig vara varierande och fem kategorier identifierades som beskriver sjuksköterskornas rädsla och osäkerhet, kunskapsbrist, begränsningar i omvårdnadsarbetet, hög arbetsbelastning samt brist på jämlik vård. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde svårigheter att ge vård till personer med psykisk ohälsa på somatiska avdelningar. Begränsningarna i kunskap och avdelningarnas utformning gjorde att säkerheten äventyrades och att risken för vårdskador ökade. Då sjuksköterskorna upplevde rädsla och osäkerhet kunde de inte arbeta med ett holistiskt synsätt och vårda patienterna personcentrerat.

Bakgrund: Svårt psykiskt sjuka patienter har en större risk än övriga befolkningen att utveckla somatisk sjukdom. Det kan bero på hur patienterna upplever bemötandet från vårdpersonalen inom den somatiska vården. Det gör det betydelsefullt att undersöka hur patienter upplever bemötandet från vårdpersonalen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av bemötandet i somatiska vården hos patienter med svår psykisk sjukdom. Metod: Studien är genomförd som en litteraturöversikt. Där sju kvalitativa och fem kvantitativa artiklar publicerade mellan 2016 och 2022 ingår. Artiklarna är sökt i databaserna Cindahl och PubMed. Litteraturstudiens teoretiska utgångspunkt är Sigridur Halldórsdóttirs omvårdnadsteori. Resultat: Resultatets huvudfynd sammanfattades under kategorierna vikten av att ta emot information och upplevelsen av diskriminering. Resultatet visar att patienter som tar emot information upplever bemötandet från vårdpersonalen som positivt genom att patienten känner sig delaktig av sin vård. Patienter som blir bemött med diskriminering i form av att inte bli trodd eller känner sig dömd utifrån sin psykiska sjukdom upplever vårdpersonalens bemötande negativt. Diskussion: Diskussionen lyfter att vårdpersonal som skapar en relation med patienten gör patienten delaktig av sin vård. Där anpassad information är en av de bärande delarna. Tvärtom bidrar diskriminering negativt. Diskriminering kan minskas genom att vårdpersonalen får kunskap och förståelse för stigmatisering och hur de kan skapa en bra relation, och därmed ge patienter ett bemötande som patienter upplever positivt. Slutsats: Majoriteten av de svårt psykiskt sjuka patienterna uppfattande bemötandet från vårdpersonalen inom den somatiska vården som positivt. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Psykisk ohälsa har under de senaste åren sett en gradvis ökning i populationeninte bara i Sverige men även globalt. Patienter med psykisk ohälsa lider oftast av andrasomatiska besvär på grund av samsjuklighet. Det innebär att patienter oftast är i behov av attsöka somatisk vård som en första kontakt med vården, så som akutmottagning. Just tidigareerfarenheter av att söka vård för patientgruppen gör det svårt att veta vart vård kan sökassamt självaste mötet kommer med negativa tankar där psykiska diagnosen fokuseras på merän somatiska besvären.Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning. 7 artiklar valdes utifrån datasökning ochytligare 3 artiklar valdes ut vid manuell sökning.Syfte: Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa på en somatiskakutmottagning.Resultat: Huvudkategorier som identifierades i resultatet omfattade vårdande miljö, denbristande kunskapen och stigma.Slutsats: Resultatet visade på att sjuksköterskorna upplevde att miljön på akutmottagningen,bristande kunskap kring psykisk ohälsa och stigman mot patienterna bidrog till svårareförutsättningar för att vårda patienterna. Det i sig visar på tydliga brister inomsjuksköterskans förmåga att ge jämlik vård till alla patienter därmed behövs fortsatt forskningoch vidare utveckling av utbildningen.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter med psykossjukdomar får ett negativt bemötande i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskors fördomar och bristande kunskap är något som kan inverka på omvårdnaden, en inställning som präglar samhället i stort både i nutid och historiskt sett. Förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad innebär en relation av tillit och trygghet något som sjuksköterskor ofta saknar kunskap och erfarenhet att tillgodose i mötet med patienter med psykossjukdomar. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva upplevelser av att bemöta patienter med psykossjukdom inom den somatiska slutenvården. Metod: En litteraturöversikt har gjorts för att belysa hur sjuksköterskor upplever bemötandet av patienter med psykossjukdom inom den somatiska slutenvården. Resultatet baserar sig på tolv vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och fem kvantitativa vilka analyserades enligt Fribergs (2012) metod för resultatanalys. Resultat: Resultatet tyder på att sjuksköterskor upplever brister i kunskap, erfarenhet, stöd och tid. Negativa inställningar som frustration och rädsla är vanligt förekommande. Slutsats: Sjuksköterskor efterlyser en vidare utbildning i psykiatrisk omvårdnad för att undanröja negativa attityder i bemötandet av patienter med psykossjukdomar. Även tidsbrist upplevs som ett betydande problem i omvårdnaden. / Background: Previous research shows that patients with psychotic illnesses receive a negative attitude in somatic inpatient care. Nurses´ prejudices and lack of knowledge is something that can affect the care. This attitude characterizes society in general, both today and historically. Preconditions for a person-centered care implies a relationship of trust and confidence. Nurses often lack the knowledge and experience to accommodate in the meeting with patients with psychotic illnesses. Objectives: From a nurse perspective describe nurses’ experiences of encounters with patients with psychotic illness in somatic inpatient care. Methods: A literature review was used to highlight nurses' perceived treatment of patients with psychotic illness in somatic inpatient care. The results are based on the twelve peer-reviewed articles, seven were qualitative and five were quantitative, these were analyzed according to Friberg (2012) method for analysis of results. Results: The results show that nurses are experiencing gaps in knowledge, experience, support and time. Negative attitudes such as frustration and fear are common. Conclusions: Nurses request increased education in psychiatric nursing to eliminate the negative attitudes in treatment of patients with psychotic illnesses. Lack of time is also considered to be a significant problem in nursing.

Syfte. Syftet med studien är att belysa viktiga aspekter i mötet mellan sjuksköterskan och patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska slutenvården. Bakgrund. Patienter som lider av psykisk ohälsa vårdas frekvent i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskor på medicin och kirurgavdelningar möter och vårdar dessa patienter tillsammans med undersköterskor och läkare, men är de som har omvårdnadsansvaret för patienterna. Design. Kvalitativ intervjustudie. Metod. Åtta legitimerade sjuksköterskor vid kirurg och medicinavdelning med olika långa anställningstid, intervjuades individuellt. Alla sjuksköterskor utom en intervjuades på sin arbetsplats inom arbetstid. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat. Kategorier som formades från det analyserade materialet var; Erfarenheter, reflektioner och information är grundelement för det goda mötet och; Kunskap och samordning underlättar vårdarbete. Resultatet visar att sjuksköterskor i den somatiska slutenvården upplever att de har en önskan och en vilja att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskriver i stor utsträckning att tidsbrist hos sjuksköterskan och bristen på möjlighet till sekretess mellan patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterska är faktorer som påverkar bemötande, vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Vidare upplever sjuksköterskorna att kunskapsbrist om psykisk ohälsa, stressig vårdmiljö och begränsad möjlighet till konsultation är faktorer som påverkar vården av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats. Sjuksköterskorna upplever att tidsbrist påverkar vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Sjuksköterskorna önskar kompetensutveckling i området psykisk ohälsa och ett utvecklat samarbete kring personer med psykisk ohälsa. Både med yrkesgrupper på avdelning och med psykiatrisk klinik, för ökad vårdkvalitet för personer med psykisk ohälsa.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat världen över de senaste åren och innebär ett växande folkhälsoproblem i flera länder. Litteratur visar att det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Kunskapsbrist och brist på förståelse om psykisk ohälsa leder till stigmatisering och negativa attityder gentemot denna patientgrupp. Syfte: Belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design där data från 12 vetenskapligt granskade artiklar analyserades. Resultat: Patienter med psykisk ohälsa upplever både positivt och negativt bemötande i den somatiska vården där stigmatisering och barriärer är de mest förekommande upplevelserna. Brist på värdighet och respekt men även diskriminering är något denna patientgrupp tvingas utstå. Barriärer mellan vårdpersonal och patienter med psykisk ohälsa uppstår genom brist på kommunikation, en sporadisk kontakt och ett dåligt bemötande från vårdpersonal. Slutsats: Kunskap om bemötande av patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård och en vård som är ojämlik behöver åtgärdas. Genom utbildning kan vårdverksamheten utvecklas och förändras för att skapa välbefinnande för denna patientgrupp. Nyckelord: bemötande, patientupplevelser, psykisk ohälsa, somatisk vård. / Background: Mental illness has been increasing world wide for years and is a growing problem in many countries. A lack of understanding about mental illness creates stigmatization and negative attitudes toward patients. Aim: The purpose of this study is to elucidate how people with mental illness perceive themselves when treated in somatic health care. Method: A literature review with qualitative study design was chosen and data was collected from twelve peer reviewed articles. Results: Patients with mental illness experience both positive and negative perceptions within somatic care but most are negative feelings about the treatments. Discrimination and lack of dignity and respect toward patients with mental illness is common. Obstacles between mental illness patients and health care staff arise because of lack of communication, close contact between them and negative treatments. Conclusion: Knowledge of how to treat patients with mental illness in somatic care needs to be increased. The health care sector can create an improved well being for patients with mental illness through awareness and further education. Keywords: mental illness, patient experiences, somatic care, treatment.

Bakgrund: Patienter med psykiatriska diagnoser och deras närstående upplever att den somatiska vården inte lever upp till deras förväntningar och att vårdpersonal har bristande kompetens vad gällande bedömning och bemötande. Patienter upplever sig misstrodda när de presenterar sina symtom vilket leder till känslor som skuld och skam. Psykisk sjukdom ökar i världen och sjukvården har ännu inte lyckats möta vårdbehovet för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykiatriska diagnoser i den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att få kunskap inom detta område. Författarna valde ut tio vetenskapliga artiklar, som alla var av kvalitativ design och svarade till det specifika syftet. Resultat: Tre kategorier framkom: Den första var Sjuksköterskors upplevelser i praktiken med underkategori Upplevelser av patienter där författarna presenterade hur sjuksköterskor uttryckte att de saknade färdigheter, fokuserade på patienters fysiska symtom och upplevde patienter som oförutsägbara och tidskrävande vilket ledde till känslor som frustration och rädsla. Den andra kategorin, Sjuksköterskors upplevda arbetsmiljö beskrev hur den fysiska och psykosociala arbetsmiljön hindrade sjuksköterskor från att tillgodose patienternas vårdbehov. Den tredje kategorin var Sjuksköterskors upplevda kompetens med underkategori Erfarenheter av att vårda. Sjuksköterskor upplevde att de saknade adekvat utbildning vilket hade en direkt inverkan på upplevelsen av att vårda. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat visade en upplevd kunskapsbrist hos sjuksköterskan och en arbetsmiljö som hindrade vårdandet. Detta diskuterades utifrån bakgrund, resultat och Phil Barkers omvårdnadsteori. / Background: Patients with psychiatric diagnoses and their families feel that somatic care does not live up to their expectations and that health professionals lack competence in the assessment and treatment for these diagnosis. Patients feel disbelieved when they present their symptoms, which leads to feelings of guilt and shame. Mental illness is increasing worldwide and the healthcare providers have not managed to meet the increased need for care. Aim: The aim was to describe nurses experiences of caring for patients with psychiatric diagnosis in a somatic care setting. Method: A literature review was conducted to gain a wider knowledge in this area. The authors chose ten scientific articles, all of which were of qualitative design and responded to the specific purpose. Results: Three categories emerged. The first was Nurses experience in practice with the sub-category Experiences of patients where the authors presented how nurses expressed that they lacked skills, focused on the patients physical symptoms and experienced patient´s as unpredictable and time consuming, which led to feelings of frustration and fear. The second category, Nurses experience of their work environment described how the physical and the psychosocial environment prevented nurses from meeting the patients care needs. The third category was Nurses experienced competence with the subcategory Experiences of nursing. Nurses felt that they lacked adequate education, which had a direct impact on the experience of caring for patients with psychiatric diagnosis. Discussion: The literature reviews result showed a perceived lack of knowledge for nurses and a work environment that hinder patient care. This was discussed on the basis of the background, result and Phil Barker´s nursing theory.

Bakgrund: Psykisk ohälsa betraktas idag som ett folkhälsoproblem. Patienter med psykisk ohälsa lider ofta av samsjuklighet och vårdas därför ofta inom somatisk vård. Vårdvetenskapen förespråkar ett helhetsperspektiv på människan där kropp och själ samverkar och den ena delen aldrig kan uteslutas. Vid psykisk ohälsa kan lyhördhet i vårdrelationen vara avgörande. Sjukvårdspersonal upplever dock att de saknar kunskap i att vårda patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas inom somatisk sjukvård i samband med psykisk ohälsa. Metod: Litteraturöversikt genomfördes med tio vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och två med kvantitativ design. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2012) metod för litteraturöversikt. Resultat: Sex huvudteman identifierades: upplevelser av att möta sjukvårdspersonal, att känna sig förstådd, att vårdgivaren följer upp, att få vara delaktig, hinder för vård och trygghet. Diskussion: Utifrån Erikssons teori om vårdrelation och lidandet diskuteras resultatet. Kunskapsbrist kring psykisk ohälsa skapar osäkerhet hos sjukvårdspersonalen och lidande för patienten. Betydelsen av att se hela människan diskuteras. / Background: Mental illness is nowadays considered a public health problem. Patients with mental illness often suffer co-morbidity and are therefore often cared for within somatic care. According to caring science the holistic perspective of the human with both body and soul is advocated where one part can never be excluded. Sensitivity in the caring relationship can be crucial for a patient suffering from mental illness. However, health personnel themselves experience a lack of knowledge caring for patients with mental illness. Aim: The aim of the literature review was to illustrate patients´ experiences of being cared for within somatic care in conjunction with mental illness. Method: Literature review including ten scientific articles was implemented, eight with a qualitative design and two with a quantitative design. The articles were analyzed according to Friberg’s (2012) method for literature review. Results: Six main themes were identified: experiences of meeting health personnel, experiences of being understood, follow-up by the caregiver, experiences of being involved, experiences of barriers for care and security. Discussion: The result is discussed according to Eriksson's theory of the caring relationship and suffering. Lack of knowledge within mental illness creates insecurity among health personnel and also creates suffering for the patient. The importance of seeing to the human as a whole is discussed.

Bakgrund: I Sverige avlider cirka 90 000 människor varje år, av dessa uppskattas omkring 80% vara i behov av lindrande vård i livets slutskede då behandling av sjukdom inte längre ger resultat. Sjuksköterskan har en central roll främst genom att lindra symptom och åtgärda de faktorer som kan orsaka känslomässigt, fysiskt, socialt och existentiellt lidande för patienten och dess anhöriga. Tidigare studier menar att omvårdnad i livets slutskede innebär utmaningar för sjuksköterskan, som att sjuksköterskan kan känna sig otillräckligt förberedd och uppleva svårigheter med att stödja patienten och dess anhöriga i sorgeprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Data samlades in genom nio enskilda intervjuer, baserade på semistrukturerade intervjufrågor enligt en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier: att bli personligt påverkad, kommunikationens betydelse, och teamet har betydelse. Sjuksköterskorna upplevde att omvårdnaden i livets slutskede innebär att de blir personligt påverkade. Sjuksköterskorna upplevde det vara stressande att ge omvårdnad till patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. De beskrev även att kommunikationen är viktig. Sjuksköterskorna upplevde en problematik över att informationen ibland brister från läkare till anhöriga. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att god omvårdnad i livets slutskede föregås av ett gott teamarbete. De betonade även vikten av stöd från arbetskollegor för att kunna hantera påfrestande situationer. Slutsats: Studiens resultat kan leda till ökad kunskap kring hur sjuksköterskan upplever omvårdnaden i livets slutskede, och strategier kan upptäckas för att ge en så god omvårdnad som möjligt för patienten och dess anhöriga. Det finns begränsad forskning som undersöker sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning, och det behövs ytterligare forskning för att förbättra sjuksköterskans arbetssituation och för att hitta strategier som kan optimera omvårdnaden.