Forskning visar att många av de patienter som vårdas på somatisk avdelning också lider av någon form av psykisk ohälsa. Detta betyder att det finns ett behov av psykiatrisk kunskap hos sjuksköterskan samt en utformning av vårdinrättningen som svarar an till denna patientgrupps behov som inte finns idag.I bakgrunden presenteras några av de vårdvetenskapliga begrepp som är av betydelse vid sjuksköterskans vård av denna patientgrupp; hälsa, caritasmotivet, holism och vårdrelation. För att få insikt i problemområdet presenteras tidigare forskning på ämnet både ur ett patientperspektiv och ur ett sjuksköterskeperspektiv. Här framgår det att vanliga upplevelser hos patienten är undvikande, brist på omtanke och misstro från vårdpersonalens sida. Sjuksköterskans upplevelse är att det råder brist på tid för att kunna vårda patientgruppen utifrån ett holistiskt synsätt samt en brist på stöd från organisation och kollegor. Med den uppdelning av kliniker som råder i Sverige idag finns det risk att den patient som lider av psykisk samsjuklighet faller mellan stolarna. Svårigheter att tillgodose denna patientgrupps behov bör spegla sig i sjuksköterskans arbete och relation till patienten, därför är syftet med studien att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom på somatisk avdelning. För att belysa ämnet valde vi att göra en litteraturstudie där vi fann tolv artiklar att bygga vårt resultat på. Resultatet påvisar att återkommande känslor hos sjuksköterskan i samband med vård av dessa patienter är rädsla, frustration, hjälplöshet, hopplöshet, motvillighet, otillräcklighet och sårbarhet. Vi diskuterar resultatet utifrån det rådande vårdklimatet i Sverige där vi identifierar en splittring hos sjuksköterskan mellan den gamla medicinska skolan som färgar vårdkulturen idag, och den nya vårdvetenskapliga skolan som är under integrering. Sjuksköterskor som examineras idag har många gånger kunskapen att vårda dessa patienter men hindras av resursbrist och en stelbent vårdkultur vilket speglas i sjuksköterskans känsla av otillräcklighet och frustration som framkommer i resultatet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Människor som drabbas av en livshotande somatisk sjukdom kan i sitt lidande ibland känna sig nedstämda med existentiella tankar och funderingar kring liv och död. Existentiella frågor kan beskrivas som själsliga frågor om meningen med livet. Sjuksköterskan på somatiska vårdavdelningar kan ibland känna sig osäker då patienter uttrycker existentiella tankar och känslor och risken är då att sjuksköterskan förbiser patienters behov.Syftet är att utifrån begreppet lidande belysa patienters upplevelser av existentiella tankar och känslor vid livshotande somatisk sjukdom. Metoden som användes var en litteraturbaserad studie där kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av Evans (2002) granskningsprocess samt Fribergs (2006) analysmodell.Resultatet har delats upp i fyra huvudteman; tankar kring livets mening, tankar kring livet och döden, känsla av stöd som bidrar till lindring i lidandet och känsla av brist på stöd som bidrar till vårdlidande.Resultatet i detta examensarbete kan bidra till att sjuksköterskor dels fördjupar sin kunskap i att lindra lidande och dels får en bättre insikt i hur viktigt det är att uppmärksamma patientens existentiella behov. Sjuksköterskan bör ta sig tid och sätta sig ner hos patienten, så patienten får en chans att få uttrycka sina existentiella tankar och känslor. Det är nog så viktigt att minska det själsliga lidandet som det kroppsliga lidandet. Det kan vara svårt för en patient att åter få sin hälsa om patienten inte mår bra själsligt. Det är därför viktigt att patienten får uttrycka sina existentiella tankar och känslor till sjuksköterskan för att finna meningen med livet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bakgrund: Ungefär 2000 personer i Sverige insjuknar varje år i någon form av psykos. Psykossjukdom förknippas ofta med fördomar och stigmatisering. Forskning har visat att ju mer stigmatisering psykossjuka patienter förväntar sig från omgivningen, desto mer ökar deras stigmatisering av sig själva, vilket i sin tur påverkar deras återhämtning negativt. Personer med psykossjukdom har också beskrivit att de ej fått fullgod somatisk vård på grund av sin psykiska sjukdom. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykossjukdom inom den somatiska vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 5 kvalitativa och 5 kvantitativa vetenskapliga artiklar. PubMed och Cinahl var de databaser som användes i sökningarna till de inkluderade artiklarna. Huvudresultat: Okunskapen kring psykossjukdomar beskrevs vara stor inom den somatiska vården. Sjuksköterskor upplevde ofta känslor som rädsla, anspänning och osäkerhet, vilket gjorde mötet med dessa patienter problematiskt. Begränsningar som tidsbrist i den somatiska vårdmiljön beskrevs bidra till ogynnsamma förutsättningar i mötet med psykossjuka patienter. Slutsats: Stigmatisering, okunskap och brister i vårdmiljön kan leda till att omvårdnaden för patienter med psykossjukdom blir bristfällig, och att de inte får vård på lika villkor som andra. Det är därför viktigt att sjuksköterskor blir medvetna om sina egna attityder och fördomar, och att de somatiska verksamheterna erbjuder sjuksköterskor mer kunskap om ämnet. De somatiska verksamheterna bör även se över möjligheter till förbättring i vårdmiljön. / Background: Every year approximately 2000 people in Sweden fall ill to some kind of psychotic disorder. Psychotic disorders are often associated with prejudice and stigma. Research has shown a connection between the expected external stigma, internal stigma and the recovery of patients with a psychotic disorder. It has also been described that patients with a psychotic disorder has received insufficient care due to their psychiatric illness.     Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience the encounter with patients that are suffering from a psychotic disorder within the somatic inpatient and outpatient care. Method: A descriptive literature study based on 5 qualitative and 5 quantitative scientific articles. The databases that was used to obtain articles was PubMed and Cinahl.    Main result: It appeared that there is a substantial lack of knowledge regarding psychotic disorders within the somatic care. Nurses often experienced feelings of fear, tension and insecurity, which made the encounter with these patients problematic. Limitations such as time constraints contributed to unfavourable conditions in the care of patients with a psychotic disorder.    Conclusion: Stigma, lack of knowledge and deficiencies in the care environment could make the care that patients with a psychotic disorder receive inadequate. Therefore, it is important that nurses in the somatic inpatient and outpatient care become aware of their own preconceptions and attitudes towards these patients, and that nurses get access to additional knowledge on this topic. The somatic units should also try to make improvements in the care environment.

<p>Syftet med denna studie var att belysa om lagstiftningen efterföljs vid behovsmedicinering på SÄBO (Särskiltboende) samt beskriva vilka likheter och skillnader som finns i dokumentationen gällande när vid behovs medicinering ges. Designen var jämförande, deskriptiv, kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Urvalet var 100 patientjournaler från tre SÄBO i mellan Sverige. Journalerna har granskats utifrån följande variabler: demens- eller somatisk-avdelning, läkemedelsnamn, styrka, dos, orsak till att medicinen givits, effekten av medicinen, yrkestillhörighet på dokumenteraren samt jämförande med gammalt/nytt journalsystem. Resultatet visade signifikanta skillnader i dokumentationen utifrån om det var ett demensboende eller ett somatikboende. Ingen skillnad i dokumentationen fanns att finna mellan gammalt och nytt datasystem. Läkemedelsnamnet var det som förekom mest i dokumentationen vid behovsmedicinering. Minst förekommande var anteckningar angående utvärderad effekt. Dokumentationen kring given vid behovsmedicinering var bristfällig och resultatet i denna studie visade bland annat att det inte var journalföringssystemet som var orsaken.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att belysa om lagstiftningen efterföljs vid behovsmedicinering på SÄBO (Särskiltboende) samt beskriva vilka likheter och skillnader som finns i dokumentationen gällande när vid behovs medicinering ges. Designen var jämförande, deskriptiv, kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Urvalet var 100 patientjournaler från tre SÄBO i mellan Sverige. Journalerna har granskats utifrån följande variabler: demens- eller somatisk-avdelning, läkemedelsnamn, styrka, dos, orsak till att medicinen givits, effekten av medicinen, yrkestillhörighet på dokumenteraren samt jämförande med gammalt/nytt journalsystem. Resultatet visade signifikanta skillnader i dokumentationen utifrån om det var ett demensboende eller ett somatikboende. Ingen skillnad i dokumentationen fanns att finna mellan gammalt och nytt datasystem. Läkemedelsnamnet var det som förekom mest i dokumentationen vid behovsmedicinering. Minst förekommande var anteckningar angående utvärderad effekt. Dokumentationen kring given vid behovsmedicinering var bristfällig och resultatet i denna studie visade bland annat att det inte var journalföringssystemet som var orsaken.

Palliativ vård benämns ofta som vård vid livets slutskede och förekommer i hemmet, på hospice, palliativa enheter eller sjukhus. År 2003 avled ca 35 000 personer av 80 000 avlidna på sjukhus i Sverige. Palliativ vård är en komplex omvårdnadssituation då sjuksköterskor behöver bemöta såväl patientens som de närståendes behov. Närstående har behov av ett individuellt anpassat stöd och önskar mer information och delaktighet i vården. Kommunikationen kan för sjuksköterskorna upplevas som svårt och stressande. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kommunikation med närstående vid palliativ vård på somatiska vårdavdelningar. En kvalitativ metod har använts och åtta sjuksköterskor på tre olika medicinavdelningar har intervjuats. I resultatet framkom fyra huvudteman i sjuksköterskornas upplevelser av kommunikationen, att vilja skapa relationer, att vara ärlig, att kunna ge stöd och att bli berörd, dessa relaterades till nio teman. Konklusionen visade att sjuksköterskorna tycker det är viktigt att visa värdighet i hennes sätt att kommunicera till närstående. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare behöver förbättras för att kommunikationen inte ska begränsas till närstående. / Palliative care is a total care at a time when the disease is no longer responsive to curative treatment. Palliative care is available at home, at hospice, palliative units or in hospitals. In year 2003 almost 35 000 people of 80 000 people died at Swedish hospitals. In the palliative care nurses are caring for both patients and relatives. Relatives need individual support and want more information and involvement in the care. Nurse’s experiences of communications can sometimes be difficult and stressful. The aim of the study was to describe nurse’s experiences of communication with relatives in palliative care on somatic wards. A qualitative method was used, and eight nurses at three different medical wards have been interviewed. Four themes were found in the result of the nurse’s experiences of communication, to create relations, to be honest, to give support and to become touched. The conclusion showed that the nurses are concerned to show dignity in the communication to relatives. Communication between nurses and doctors needs to be improved because the nurses shouldn’t be limited in the communication to the relatives.

Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar är ett vanligt förekommande patientklientel på somatiska vårdavdelningar. Att vårda dessa individer kräver ofta mycket arbete och fokus från allmänsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors attityder till vårdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vårdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, på ett systematiskt vis, baserad på data från tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom området söktes upp, granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat Sjuksköterskans attityder visade sig främst vara kopplade till dennes vård- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgång till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter.  Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Vårdmiljöns betydelse för sjuksköterskans attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrån resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvårdnad och om möjlighet till bättre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgänglig för personal på somatiska vårdavdelningar, skulle detta förmodligen förändra den negativa inställning som många sjuksköterskor har till vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle också skapas bättre förutsättningar för sjuksköterskor att kunna bistå med en bättre vård. Det har utförts relativt lite forskning inom området, ytterligare forskning är önskvärd.

<p>Palliativ vård benämns ofta som vård vid livets slutskede och förekommer i hemmet, på hospice, palliativa enheter eller sjukhus. År 2003 avled ca 35 000 personer av 80 000 avlidna på sjukhus i Sverige. Palliativ vård är en komplex omvårdnadssituation då sjuksköterskor behöver bemöta såväl patientens som de närståendes behov. Närstående har behov av ett individuellt anpassat stöd och önskar mer information och delaktighet i vården. Kommunikationen kan för sjuksköterskorna upplevas som svårt och stressande. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kommunikation med närstående vid palliativ vård på somatiska vårdavdelningar. En kvalitativ metod har använts och åtta sjuksköterskor på tre olika medicinavdelningar har intervjuats. I resultatet framkom fyra huvudteman i sjuksköterskornas upplevelser av kommunikationen, att vilja skapa relationer, att vara ärlig, att kunna ge stöd och att bli berörd, dessa relaterades till nio teman. Konklusionen visade att sjuksköterskorna tycker det är viktigt att visa värdighet i hennes sätt att kommunicera till närstående. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare behöver förbättras för att kommunikationen inte ska begränsas till närstående.</p> / <p>Palliative care is a total care at a time when the disease is no longer responsive to curative treatment. Palliative care is available at home, at hospice, palliative units or in hospitals. In year 2003 almost 35 000 people of 80 000 people died at Swedish hospitals. In the palliative care nurses are caring for both patients and relatives. Relatives need individual support and want more information and involvement in the care. Nurse’s experiences of communications can sometimes be difficult and stressful. The aim of the study was to describe nurse’s experiences of communication with relatives in palliative care on somatic wards. A qualitative method was used, and eight nurses at three different medical wards have been interviewed. Four themes were found in the result of the nurse’s experiences of communication, to create relations, to be honest, to give support and to become touched. The conclusion showed that the nurses are concerned to show dignity in the communication to relatives. Communication between nurses and doctors needs to be improved because the nurses shouldn’t be limited in the communication to the relatives.</p>